Brandman och demensvän

Jag har fått mer förståelse för om en person beter sig förvirrat. Nu tänker jag tanken att det kanske kan handla om demens. Det säger Gusten Jansson, brandman som utbildat sig till demensvän i Upplands-Bro.

bild på brandmanHans arbete vid Brandkåren Attunda kretsar kring bränder, trafikolyckor och hjärtstopp. Men brandmännen gör även förebyggande hembesök. Ibland kan de ana att en person har demenssjukdom eller också får de reda på det genom anhöriga. Så när brandkåren fick frågan om de anställda var intresserade av att utbildas till demensvänner blev svaret självklart ja. 

– Det var en ögonöppnare att gå utbildningen, säger Gusten Jansson.

Utbildningen på ca 90 minuter tar bland annat upp fakta om demenssjukdomar, tidiga tecken, bemötande och vilken hjälp som finns att få i kommunen.

Attunda brandkår gör hembesök för att förebygga bränder.

– Vi knackar dörr område för område och informerar om brandrisker, om hur man ska bete sig om det brinner hemma eller hos grannen och sådant, säger Gusten Jansson.

Ibland gör brandmännen fördjupade hembesök, när de fått kännedom om personer som kan behöva lite extra stöd.

– Jag har kontakt med socialtjänst, hyresbolag med flera aktörer i kommunen eftersom vi vill hitta sätt att få reda på vilka som är särskilt utsatta för brandrisker, säger Gusten Jansson.

Det är inte helt lätt eftersom det naturligtvis finns sekretessbestämmelser. 

– Det vi kan göra är att gå via hemtjänsten. De kan prata med en brukare och förklara att vi vill göra ett besök för att hjälpa till med brandsäkerheten. Vi utbildar också hemtjänstpersonal. De flesta som arbetar i hemtjänsten känner till personer som till exempel glömmer saker på spisen, säger han.

Anhöriga är också en nyckel in till personer med demens.

– Om vi har fått veta av en anhörig att en person har demens kan vi fråga om vi får hjälpa till att testa brandvarnare och ge olika tips. Vi kan hjälpa till att säkra det tekniskt i hemmet, med fler små brandsläckare och brandvarnare. Likaså tipsa om spisvakt, timers med mera. Det handlar om att anpassa efter den person det gäller och efter vilka risker som finns.

Både vid hembesök och när de rycker ut på olika slags larm är det värdefullt med kunskap om demens menar Gusten Jansson.

– I utbildningen fick vi diskutera situationer som kan uppstå i vår verksamhet och om hur man kan göra då. Vi lärde oss också om tidiga tecken på demenssjukdom. Det är ju en sjukdom som inte syns utanpå.

Det händer att en brandman är den första att ana att en person kan ha demens. 

– Det kan handla om en torrkokning eller att någon är kraftigt förvirrad.  Det vi kan göra då är att anmäla oro och väcka frågan hos socialtjänsten. 

Brandmän möter ofta människor i kris i samband med bilolyckor, hjärtstopp eller bränder.

– Det är vanligt att möta människor som är i chocktillstånd. Ibland är det svårt att se skillnad på om en person är chockad eller har demens, säger Gusten Jansson. Men faktum är att det går att prata och bete sig ungefär likadant – vi ska få personen som är drabbad eller den anhörige att känna sig trygg

Numera tänker han oftare tanken att det kan handla om demens.

– Det gäller att tala tydligt och långsamt och det är inte fel att upprepa det man tycker är viktigt. Det handlar också om att ha förståelse för om personen beter sig förvirrat, säger han.

Det gäller att själv behålla lugnet, då känner personen sig tryggare.

– Man måste lyssna ordentligt. Människor beter sig på olika sätt. Rent fysiskt är man i samma nivå, jag sitter ner om personen sitter. Sen får man känna av sådant som om personen uppskattar om man har en hand på axeln.

Text & foto: Kari Molin

Läs mer om arbetet med att utbilda demensvänner i Upplands-Bro

Senast uppdaterad 06 november 2018 - 10:07 © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår