Tänk enkelt om kognitiva hjälpmedel

Ju mer avancerat desto svårare att lära sig. Det säger Anna Oldebring, arbetsterapeut vid Nykvarns vårdcentral, när hon ger råd om hjälpmedel för personer med minnessvårigheter.

 Med ett förflutet på Minnesmottagningen vid Södertälje sjukhus har Anna Oldebring goda kunskaper om demenssjukdomar och hur man bemöter dem som drabbats. Numera arbetar hon som arbetsterapeut i primärvården och träffar ofta personer i ett tidigt skede av sjukdomen, innan demensdiagnosen har ställts. När reagerar du på tidiga tecken på demens?

bild på Anna Oldebring– Det kan till exempel vara vid ett hembesök inför en höftledsoperation. När jag instruerar patienten kan jag märka att hon frågar om samma sak flera gånger, säger Anna Oldebring.

Ett annat exempel är mannen som kom till vårdcentralen för att hämta en rullstol till sin hustru. Trots en grundlig genomgång förstod han inte hur fotstöden skulle monteras och stolen fällas ihop.

– Dessutom hade han svårt att ge mig en begriplig vägbeskrivning till huset där makarna bott i fyrtio år. Då ringde en klocka i mig som sa att han kunde ha svårigheter med minnet, säger Anna Oldebring.

Anna Oldebring menar att hembesöken många gånger ger värdefull information som hon skulle ha svårt att få vid ett möte på vårdcentralen. I hemmiljön är det lättare att upptäcka när något inte stämmer.

– Att sköta sin hygien är kanske det första man glömmer eller så har man glömt bort att jag ska komma. Då frågar jag patienten om hon upplever att minnet försämrats och om jag får kontakta doktorn för att utreda saken.

En demensutredning består av flera delar. Hela teamet på vårdcentralen är involverat även om det är distriktsläkaren som fattar beslut om diagnos. Som arbetsterapeut ansvarar Anna Oldebring för funktions- och aktivitetsbedömningen. Hon genomför i regel även MMT som består av 20 frågor och som ger en grov uppskattning av personens kognitiva förmåga.

– Att jag, och mindre ofta läkarna, gör MMT beror på mina erfarenheter från Södertälje sjukhus där vi gjorde många minnesutredningar. Om möjligt genomför jag MMT i hemmet för att personen ska känna sig så lugn och trygg som möjligt, säger hon.

Utprovning och förskrivning av hjälpmedel är en annan viktig del av Anna Oldebrings arbete. Som distriktsarbetsterapeut ansvarar hon för hemmaboende personer. Hur bedömer du vilka hjälpmedel patienten behöver för att bättre klara sin vardag?

– Det gäller att ringa in problemen och ta reda på vilka moment som patienten har svårt att klara av. När det gäller personer med demenssjukdom får man vara extra tydlig och oftare föreslå hjälpmedel. ”Skulle du vara hjälpt av det här”?

Det finns många nya hjälpmedel som hjälper demenssjuka att kommunicera och orientera sig i tid och rum. Av dessa kognitiva hjälpmedel förskriver Anna Oldebring oftast Förgätmigej.

– Det är en elektronisk tavla som uppdateras fortlöpande och hjälper användaren att hålla reda på tid och veckodag. Placeringen är viktig, påpekar Anna Oldebring. Den bör stå väl synlig och gärna i kombination med en kalender.

Ofta finns användbara hjälpmedel i hushållet. Numera har även många äldre personer mobiltelefon med larm som kan påminna om viktiga saker. Ibland finns barn eller barnbarn till hands som kan hjälpa till med tekniken. Andra användbara saker finns att köpa handeln. Med en vanlig ”whiteboard” håller man lättare reda på tider och sysslor. 

”Tänk enkelt” är Anna Oldebrings råd när det gäller hjälpmedel och smarta prylar. Ju mer avancerat desto svårare att lära sig.

– Sedan är det bra att ge instruktioner stegvis, inte allt vid ett och samma tillfälle. Det kan ta lång tid att vänja sig vid ett hjälpmedel, säger Anna Oldebring.

Bitte Lundborg, frilansjournalist


Senast uppdaterad 15 november 2012 - 16:20 © Svenskt Demenscentrum

 

 

 

Exempel på användbara hjälpmedel
och saker vid demenssjukdom:

  • Elektronisk kalender (Förgätmigej)
  • Klocka med inspelade meddelande (ex. ”dags att åka till vårdcentralen”)
  • Medicinkarusell
  • Nyckelfinnare
  • Whiteboard

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår