Arbeta inom primärvården

Jag heter Tiina Fredriksson och är kurator inom primärvården. Just nu arbetar jag på Järna Vårdcentral och Luna Vårdcentral i Södertälje. Jag är socionom och har steg 1-utbildning i kognitiv psykoterapi.

Mitt arbete kan bestå av krissamtal, stödsamtal och bearbetande samtal och eftersom jag har handledning får jag även bedriva kognitiv terapi. Det är vanligt att jag träffar människor med depression, kristillstånd, sorg, värk, ångest, stress, sömnproblem, fobier, relationsproblem, arbetsrelaterade besvär och psykosocial problematik. Jag har samtal enskilt, men träffar även par och har gruppterapier. 

CeFAM

Sedan våren 2009 arbetar jag också som vårdutvecklingsledare i ett projekt som syftar till att bedriva fortbildning och utveckling inom ämnesområdet demens bland primärvårdens personal i Stockholms län. Projektet utgår från primärvårdens FoU center Centrum för Allmänmedicin (CeFAM). Projektet finansieras med stimulansmedel från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning.

CeFAM har anställt ett sk primärvårdsteam inom ämnesområdet demens.  I teamet ingår förutom jag själv som primärvårdskurator även två distriktssköterskor, en distriktsläkare, en distriktsarbetsterapeut och en distriktssjukgymnast. Samtliga arbetar även i den direkta patientvården i primärvården Stockholms län. Teamet bedriver tillsammans med Demensrådet och minnesmottagningarna i Stockholms län fortbildning och utveckling. Initialt kartlade teamet primärvårdspersonalens behov av utbildning om demens och närståendestöd, vilket resulterade i att utbildningarna kunde specificeras och utgå från kliniska fall relevanta för personalen. Flera utbildningssatsningar både tvärprofessionellt och yrkesspecifikt har genomförts och fler planeras. 

Intervjuer och enkätsvar från primärvårdskuratorerna inom Stockholms län visade att behovet av mer kunskap om demens och närståendestöd  var stort. Det är inte självklart att kuratorer får utbildning om demens i sin grundutbildning. Endast de studenter som väljer en viss inriktning får detta.

Kuratorer träffar sällan människor med demenssjukdom, men behöver vara mer uppmärksamma på tidiga tecken på kognitiv svikt. Däremot förekommer det att kuratorer träffar närstående till personer med demenssjukdom. Dessa personer kan behöva krissamtal samt information om samhällets hjälpinsatser. Genom att ge stöd och information om bemötandestrategier kan kuratorer indirekt hjälpa de demenssjuka. Jag tror att primärvårdskuratorn är extra viktig i ett inledningsskede, innan och under tiden en steg 1-utredning görs. Efter det kan de få mer hjälp av t ex minnesmottagningarna och kommunens anhöriggrupper. 

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Med de nya riktlinjerna kan behovet av kuratorer komma att öka. Kuratorsrollen behöver emellertid tydliggöras. I min utredning har det även framkommit att det nuvarande ersättningssystemet skapar problem för att möta målgruppens behov. Primärvårdskuratorn får enbart ersättning för patientbesöken och inget annat. För att primärvårdspersonalen ska kunna arbeta i team runt denna patientgrupp, behöver ersättningen ändras. Den här målgruppen kräver ett ökat samarbete mellan olika yrkesgrupper inom primärvården. Kuratorn skulle t ex behöva samarbeta mer med arbetsterapeuten och distriktsköterskan samt ingå i hemsjukvården. Jag tror att kuratorer är särskilt lämpade för att t ex göra anhörigintervjuer, men då behövs det  ökade resurser. På de flesta vårdcentraler inom Stockholms län finns bara en kurator på hel eller deltid och de ska kunna ta emot barn, personer i arbetsför ålder samt äldre. Det försvårar tyvärr möjligheten till specialisering inom vissa områden som t ex demens.

 

Senast uppdaterad 18 september 2014 - 17:56 © Svenskt Demenscentrum

 

 


Tiina Fredriksson
E-post: tiina.fredriksson@sll.se

 

 

 

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår