Populär gruppgymnastik i Lund

”Det känns att jag fortfarande lever !” Så säger många demenssjuka personer till sjukgymnasten Javad Ghannad efter avslutad gruppgymnastik. Det är så man får tårar i ögonen efter såna kommentarer, säger han.

Javad Ghannad arbetar sedan 14 år tillbaka på Universitetssjukhuset i Lund inom Vo Kognitiv medicin. Som nyutexaminerad sjukgymnast var det svårt att hitta arbete så det var slumpen som avgjorde att han började arbeta inom psykogeriatriken. Det kändes ibland förvirrande att arbeta som sjukgymnast inom det här området. Hur kunde man på bästa sätt arbeta med demenssjuka personer? Han såg mest till den somatiska delen av sitt arbete men förstod snart att det gällde att utgå från demenssjukdom och åldrande.

På kliniken, där Javad arbetar, görs utredningar på både äldre och yngre personer med minnesstörning och misstänkta demenstillstånd.  Öppenvården består av en minnesmottagning och ett vårdrådgivningsteam. På slutenvårdsavdelningen vårdas patienter med komplicerade diagnoser och svårbehandlade tillstånd.
 

Vad gör då en sjukgymnast, som arbetar inom Vo Kognitiv medicin?

Javad lyfter fram sex olika områden.

  • Funktionsbedömning Vilken grundmotorik har patienten ? Vad behöver han träna för att klara sig i sin vardag ?  Javad ger behandlingsförslag och erbjuder hjälpmedel.
  • Träning Patienterna har möjlighet att få lämplig träning både individuellt och i grupp.
  • Utveckling av undersökningsmetoder För närvarande pågår ett projekt, där man bedömer patientens fotstatus och hur detta påverkar rörelseförmågan.
  • Handledning  Personal och anhöriga får handledning i hur de ska gå tillväga för att träna patienten.
  • Föreläsning Håller föreläsningar för personal- och anhöriggrupper både internt och externt.
  • Utbyte med andra kliniker Ett nära samarbete med främst neurologiska kliniken i Lund kring sjukgymnastiska frågor rörande neurologiska sjukdomstillstånd med kognitiv funktionsnedsättning.

Gruppgymnastik
Under årens lopp har Javad utvecklat ett koncept för gruppgymnastik för personer med demensdiagnos. Det är mycket viktigt att planera och strukturera. En demenssjuk person klarar ofta inte av att bli överaskad utan behöver vara förberedd. Eftersom många saknar tidsbegrepp är det viktigt att informera flera gånger inför gymnastiken. Det är inte ovanligt att den demenssjuke personen glömt informationen men däremot minns känslan från mötet.

Det gäller att ha en positiv inställning och först vända sig till dem, som man vet tycker om att delta. En positiv grupp får med sig de tveksamma till gymnastiklokalen. Gymnastikprogrammet innehåller enkla rörelser. Syftet är att bibehålla och stärka de funktioner patienten har kvar. Deltagarna måste förstå enkla instruktioner.

Rörelse är viktigt och träningen ska vara anpassad till individen så denne inte känner ett misslyckande, utan stärks. Om någon har svårt att hänga med placeras denne mitt emot ledaren för att lättare kunna delta. Ofta deltar omvårdnadspersonal för att stötta dem som  behöver hjälp. Alla störande moment måste bort. Instruktionerna måste vara korta och konkreta, till exempel "Nu ror vi" och "Nu ska vi plocka äpplen".

Att ge instruktioner genom att räkna eller i form av rytmövningar fungerar ofta bra. Däremot använder inte Javad sig av musik under gymnastikpassen. Bollar i olika storlekar och former med olika ytstruktur passar för sinnesstimulerande övningar.

Varför ska man träna äldre demensjuka personer?
Alla behöver röra sig, även gamla och sjuka. Människan är skapad för rörelse. Dessutom finns det vetenskapliga bevis för att även personer över 90 år kan förbättra sin rörelseförmåga.

Man måste tänka efter och ha en rimlig målsättning. Vad har patienten för behov av träning för att klara sitt dagliga liv på bästa sätt ? Det rör sig om att så länge som möjligt kunna upprätthålla de aktiviteter han haft före insjuknandet till att i omvårdnadssituationer kunna stå en kort stund eller gå en kort sträcka.

Vilken träning är bra för personer i början av sin demenssjukdom?
Det är viktigt att uppmuntra till att så länge det går fortsätta att utöva de aktiviteter de haft tidigare i livet. När förmågan avtar är det viktigt att i tid byta till enklare aktivitet annars kan misslyckandekänslan bli svår.

Principen är att det ska vara roligt med fysisk träning och att patienten tränar på rätt nivå. Promenader är en bra aktivitet men även här måste det finnas en målsättning, konkreta rutiner och utvärdering.Det är viktigt att tänka positivt och skapa trygghet och att istället för att fixera sig vid hindren se möjligheter, menar Javad.

Kroppsuppfattning
Javad Ghannad har studerat kroppsuppfattningen hos personer med demenssjukdom. Han är intresserad av hur demensdrabbade förhåller sig till sina kroppsdelar, t.ex armar och ben.

Han använder sig av ett instrument, som är uppbyggt på samma sätt som observations manualen på  BAS-skalan (Body Awareness Scale). Resultaten från hans C-uppsats visade att instrumentet hade en god samstämmighet vid bedömning av kroppsuppfattning inom psykogeriatrik men att graden av demens följde förmågan att klara testens olika delar. Nu har Javad gått vidare med studien till magisternivå och till sommaren räknar han med att uppsatsen är klar.

Vad är bra och vad är mindre bra när det gäller sjukgymnastens roll inom demensvården?
Det saknas lämpliga mätmetoder för att kunna utveckla fysiska behandlingar. Det saknas forskning inom området då det gäller de patienter som kommit längre i sjukdomsförloppet. Vilka fysiska aktiviteter kan vi erbjuda patienter med BPSD – Beteendestörningar och psykologiska symptom vid demenssjukdom (oro, vandring och skrikbeteende).

Ann-Christin Kärrman

 

Senast uppdaterad 23 april 2013 - 11:41 © Svenskt Demenscentrum

 
 

bild på Javad Ghannad
Sjukgymnast Javad Ghannad

 

 

 

 

 

Goda råd

Till personer med demenssjukdom:
Rörelse är utgångspunkten i livet. Försök behålla motivationen även om det känns svårt. Be om hjälp om du känner dig osäker.
 

Till anhöriga:
Planera och ha en målsättning för dina och din närståendes aktiviteter. Försök se möjligheter istället för hinder.


Till personal:

Tänk ”smått.”  Målet är att maximera patientens funktionsförmåga utifrån de förutsättningar han har och att hjälpa patienten med aktiviteter så att det blir enklare att klara vardagen.

 

 

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår