Fallbeskrivning: pannlobsdemens

En man i 70-årsåldern har en pannlobsdemens. Mannen har alltid varit propert klädd och haft ett välbetalt arbete. Innan mannen fått sin diagnos har hans ekonomiska situation förvärrats drastiskt då han förlorat stora summor pengar när omdömet inte längre räckt till vid handel av aktier.

Under åtta års tid har han bott på flera boenden inom psykiatrin och inom äldreomsorgen. Han är orolig och har ett fysiskt och speciellt återkommande rörelsemönster.

Vid ankomst till avdelningen har mannen vägrat ta emot hjälp med dusch och rakning under en månads tid. Under en period av tre veckor kämpar personalen med att hjälpa honom med dusch och påklädning. När de hjälpt honom på med alla kläder tar han av sig kläderna ideligen.

Efter hand är han lugnare vid duschning och han slutar så småningom att ta av sig kläderna. Tack vare personalens idoga arbete och fasta och bestämda rutiner i kombination med läkemedel kan mannen återigen få känna sig hel, ren och proper. Han har alltid haft skjorta och väst på sig samt nypressade byxor och personalen fortsätter att stärka hans identitet med att hjälpa honom att klä sig som tidigare. Frun är imponerad av personalens insatser!

Undersköterskan Lidia Castro ger exempel på hur hon genom olika aktiviteter stärker relationen till mannen. När hon bakar brukar han hjälpa till. Eftersom han gillar sötsaker vill han gärna smaka på smeten. Lidia Castro blir glad när han säger: Jag älskar när du jobbar!

En annan vanlig aktivitet att promenera till centrum för att handla bakelser. När de betalat brukar han säga: Nu är jag klar. Nu går vi hem!

Ann-Christin Kärrman

 

Senast uppdaterad 22 januari 2009 - 16:40 © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår