Jagstödjande förhållningssätt är en metod som har sin utgångspunkt i psykoanalytisk jagpsykologi. Den går ut på att stärka och stödja den demenssjuka personens sviktande jagfunktioner (förmågor). För att kunna stödja sviktande funktioner måste man skaffa sig en bild av den demenssjukes jagprofil. Man måste bedöma hur välbevarade de olika jagfunktionerna är. Syftet är att hjälpa den demenssjuke att på bästa möjliga sätt bruka sina kvarvarande funktioner – att ta vara på det friska.