Malmö

Närsjukvårdsprojektet

Rozita Torkpoor arbetar som projektledare för ”närsjukvårdsprojektet” i kunskapscentrum för demenssjukdomar vid Skånes Universitets Sjukhus. Under våren 2008 genomgick hon en utbildning vid neuropsykiatriska kliniken i Malmö för att starta första minnesmottagningen på en vårdcentral i Malmö, Kirseberg vårdcentral. Ungefär samtidigt upprättades även två minnesmottagningar till i närliggande kommuner, Trelleborg och Svedala.
Idag är det tio vårdcentraler i Malmö och närliggande kommuner som är med närsjukvårdsprojektet.

Bakgrund

Demenssjukdomar utgör en av våra stora folksjukdomar och ca 150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom. Samhällskostnaden för demensvården uppskattas till 50 miljarder kr per år. Vi vet att patienter som söker för minnesproblem ofta har haft dessa symptom i flera år och att de söker ”onödig” vård 2-3 gånger extra/år.
En tidig utredning och diagnostik medför trygghet och stora lättnader för patient, anhöriga och sjukvård under hela sjukdomsutvecklingen. Den ger ökad kunskap om sjukdomenoch leder till att den enskilde och anhörig får rätt vård och stöd utifrån individuella behov.
Utredning i tidig fas påverkar hela sjukdomsutvecklingen positiv, problem med beteende störningar och psykiatriska symptom minskar. 
sjukdomsutvecklingen positivt; beteendestörningar och psykiska symptom

Mål

Alla patienter med misstänkt demenssjukdom skall utredas samt erbjudas behandling, uppföljningar och stöd; Tillgänglighet och trygghet för patient och anhörig.

Genomförande av projektet

Sedan hösten 2008 deltar flera vårdcentraler i närsjukvårdsprojektet. De har upprättat minnesmottagningar där en särskild utbildad sjuksköterska/arbetsterapeut har ansvar för demensutredningar i samverkan med patientsansvarig läkare och konsult från neuropsykiatriska kliniken i Malmö. Sjuksköterskan fungerar som spindeln i nätet och har samarbete och kontakt med olika nyckelpersoner i hela vårdkedjan. Sjuksköterskan är processansvarig för utredningen från att första kontakten tas med patienten till att diagnosen fastställs samt för uppföljningar.
Arbetet är välstrukturerat och det framgår tydligt vem som gör vad. Vid dessa vårdcentraler finns det väl synliga planscher där patient och anhöriga kan få information om minnesmottagningen och hur de kan söka sig dit.

I väntrummet på dessa vårdcentraler finns även en blankett där man kan som patient/ anhörig svara på en del frågor.  Har man svarat ”ja” på två av de frågorna lämnar man det till receptionen för att komma i kontakt med den ansvarige på minnesmottagningen. Detta ”frågeformulär” finns även på vårdcentralernas hemsida. Läs mer » (nytt fönster)

Remiss till minnesmottagningen för utredningar kommer från läkare på vårdcentralen. Utredning kan också önskas från andra personalkategorier på vårdcentralen eller från hemsjukvården/hemtjänsten i stadsdelen, samt kan önskas från patient/anhörig.
En utredning påbörjas alltid i samråd med ansvarige läkare på vårdcentralen.
När vårdcentralen Kirseberg började med minnesmottagningen, bildades samtidigt ett team av sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, biståndshandläggare och anhörigstödjare i stadsdelen som också gick på utbildning för att aktiv arbeta med patienter med demensmisstanke. De i sin tur utbildade all personal i stadsdelen om demenssjukdomar, beteendeförändringar och symptom hos äldre med misstänkt demens just för att vårdgivare ska ha kunskapen för att se eventuella problemen så tidigt som möjligt.

Minnesteamet kan starta demensutredningen hemma hos patienten efter överenskommelse med sjuksköterskan på minnesmottagningen och läkare på vårdcentralen.

Minnesmottagning:

Sjuksköterska/arbetsterapeut tar kontakt med patient och eller dess anhörig för en tid bokning till vårdcentralen. Man önskar då att en anhörig/närstående fö ljer med vid första besöket.

* Besöket börjar med ett samtal med patienten där man får en grundlig och omfattande anamnes på patienten. Frågorna ställs även till medföljande anhörig så småningom. Anamnesen är bland det viktigaste i utredningen. (prio1, enligt socialstyrelsens riktlinjer)

* Kognitiva tester; MMT och klocktest (prio1), rittest, klocktest samt AQT.

* Uppskattning av depression genom att patienten svarar på GDS-20-skala för depression hos äldre med demenssjukdom.

* Kontroll av ortostatiskt blodtryck samt blodprovtagning.
Man kontrollerar då bland annat thyrodeastatus, kalcium och homocystein.(prio 2)

* ”Symtomenkät” lämnas till anhöriga att fylla i.

* Muntligt och skriftlig information ges till patient och anhörig beroende av behovet.

* En sammanfattning av besöket skrivs i journalen. Alla originalpapper och testresultat lämnas till läkare och fortsatt utredning diskuteras med läkare.

* I de flesta fall skickas remiss till CT-skalle.(prio2)

Genom projektet har vi tillgång till en konsult från Neuropsykiatriska kliniken som kommer till vårdcentralen var 8:e vecka. Vid dessa möten medverkar den ansvarige för minnesmottagningen, läkare på vårdcentralen samt minnesteamet från stadsdelen. Man har då möjligheten att ta upp periodens alla patienter för diskussion med specialisten. Detta leder bland annat till handledning och rekommendationer i fortsatt utredning, diagnos och behandling. Ett strukturerat uppföljningsschema finns både för läkare och för sjuksköterska där de regelbunden träffar patienten, både för observation av effekt och ev. biverkningar av behandlingen och även för att följa patient/anhörig under sjukdomsutvecklingen.

Kvalitetsarbete/utvärdering

Deltagare i projektet har regelbundna möten i form av nätverksträffar för utveckling av mottagningarna och för att arbeta så lika och standardiserad som möjligt.
Neuropsykiatriska kliniken i Malmö står för utbildning, handledning samt konsultationer vid respektive vårdcentral.
En kvalitetsmatris uppdateras och sammanställs två gånger om året.
Läs mer » (pdf, 4 sid.)
Årlig utbildning/konferens anordnas för alla deltagare i projektet.

Resultat

• Genomsnitt 100 utredningar/vårdcentral är genomförda under de två år projektet har pågått.
• Utredningar har lett till diagnoser(Alzheimer demens, vaskulär demens, blanddemens, MCI, depression), behandlingar, uppföljningar och andra insatser.
• Stöd till patient och anhörig.
• Majoriteten (65%) av utredningarna påbörjades inom en månad
• Vi når personer tidigt i sjukdomen.
• Förlängning av det ordinära boendet med högre livskvalitet.
• Patienter med mild kognitiv svikt följs upp och erbjuds även möjlighet att vara med i olika studier.
• Patienter med demensdiagnos registreras i Svedem (kvalitetsregister).
• God och uppskattad samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvården.

Slutsats

Projektet har förbättrat upptäckt och diagnostik av demens samt ökat tryggheten för patient och anhörig.

 

 

Senast uppdaterad 23 april 2013 - 11:41 © Svenskt Demenscentrum



Rozita Torkpoor
Projektledare
Kunskapscentrum för demenssjukdomar, SUS
Neuropsykiatriska kliniken Malmö
Tel; 0766-486383

 

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår