De synliggör omsorgsarbetets kärna

Observatörer besöker verksamheter och återför sedan sina iakttagelser vid ett muntligt samtal och i en skriftlig rapport. Så fungerar systemet med kvalitetsobservatörer i Stockholms stad.

Syftet med observationen är att belysa den faktiska kvaliteten att det som förväntas ske verkligen händer i verksamheten. Fokus är förhållningssätt och bemötande, metoden ska uppmuntra verksamheterna till kvalitetsutveckling. Observationerna har sin bas i vardagsarbetet och ska också stimulera till lärande inom och mellan verksamheter.

– Det handlar om att synliggöra bemötande och relationer, det vill säga omsorgsarbetets kärna, säger Lisbeth Hagman, samordnare för kvalitetsobservatörerna.

Kvalitetsobservatörerna besöker verksamheten under sex dagar varav en till två kvällar. Metoden utgår från värdegrund och teknisk professionalitet i arbetet. Som stöd till kvalitetsobservatörerna i deras analysarbete finns framtagna anvisningar och observationspunkter som bygger på tre processer i verksamheten, omvårdnad, mat och måltider samt stimulans och vila.

Kvalitetsobservatör Fariba Heydari berättar att i hennes roll ingår att ge både muntlig och skriftlig återkoppling av omvårdnadsarbetet. 

– Vi utgår från värdegrunden och från en personcentrerad vård och omsorg, säger hon.

Vad tycker då medarbetarna om att bli observerade?

– Första dagen kan personalen känna sig lite övervakad men sedan blir observatörerna ”en fluga i tapeten”. Många medarbetare är glada över att deras arbete blir synligt men också att eventuella brister kan belysas för att förbättra situationen, säger Fariba Heydari, kvalitetsobservatör.

Kvalitetsobservatörerna återkopplar direkt till verksamhetschefen och ofta är också annan ledningspersonal närvarande. Exempel på vanliga förbättringsområden är, att arbeta mer personcentrerat, mer kunskap inom basala hygienrutiner, ökad delaktighet och självbestämmande över måltiderna samt att i genomförandeplanerna bättre beskriva hur saker och ting ska genomföras utifrån en individuell planering.

Även goda exempel tas upp, exempel på sådana är, aktivt värdegrundsarbete, individuellt utformade genomförandeplaner, måltidsstunder där personal sitter ned och ansvarar för att måltiden blir en trevlig stund på dagen 

– Personalen visar många gånger ett fantastiskt engagemang och empati för de äldre säger Lisbeth Hagman.

Systemet med kvalitetsobservatörer har nu permanentats efter att ha bedrivits som ett projekt under två år. Bakgrunden till projektet var att stadens politiker ville veta vad som faktiskt sker i det dagliga vård och omsorgsarbetet. De ville ha en fördjupad kvalitetsanalys som komplement till övriga uppföljningar.

En stor del av den uppföljning som tidigare görs fokuserar på struktur och systemkvalitet, uppföljning av riktlinjer, avtal och dokumentation. Kvalitetsanalys med hjälp av kvalitetsobservatörer kompletterar den tidigare uppföljningen genom att den belyser den individuella (personcentrerade) vården och hur man faktiskt arbetar i mötet med den äldre.

Samtliga kvalitetsobservatörer har särskilda kvalifikationer och en lång erfarenhet inom äldrevård- och omsorg. De har utbildats både teoretiskt och praktiskt.

Ann-Christin Kärrman

Läs mer » (pdf)

 

Senast uppdaterad 24 november 2015 - 11:17 © Svenskt Demenscentrum

 

 

Kvalitetsobservatörer
Många medarbetare är glada över att deras arbete blir synligt, säger Fariba Heydari, kvalitetsobservatör. Lisbeth Hagman, samordnare för kvalitetsobservatörerna, till höger i bild.

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår