Mycket ros och lite ris. Så kan man sammanfatta utvärderingen av demensteamen i tre Stockholmsstadsdelar.
Tid för reflektion nämns som en nyckel till framgången.
År 2006 publicerade Stiftelsen Äldrecentrum en rapport om de numera permanentade demensteamen inom Brommas hemtjänst. I slutet av augusti i år kom en annan utvärdering, av privata Consider Consultants. Denna gång är det demensteam i Farsta, Enskede-Årsta-Vantör och Hässelby-Vällingby som granskats. De tre stadsdelarna bildade totalt åtta demensteam inom ramen för det nyligen avslutade projektet Specialistutveckling
av vårdpersonal inom hemtjänsten. Utvärderingen är överlag mycket positiv till verksamheten.
Medlemmarna, 4 – 8 i varje team, sägs ha fått en fördjupad kunskap i att beskriva och tala om de demenssjukas behov. De känner en trygghet i uppdraget och förmedlar erfarenheter och tips till varandra. Både närstående och biståndshandläggare uppfattar att teamens insatser blivit mer professionella, skriver utvärderaren.
Brister som tas upp rör bl a dokumentationen. Demensteamen har även haft svårt att hitta former för att sprida sina kunskaper till övrig hemtjänstpersonal. De återkommande reflektionsmötena, med teammedlemmar och en ansvarig processledare, beskrivs som en viktig framgångsfaktor. Det är genom att reflektera över sitt arbete som kunskaper förvärvas och sprids inom gruppen.
Projektledaren Cecilia Werge vill även lyfta fram demensnätverkets betydelse.
– Det är ovanligt att hemtjänstpersonal träffas i stadsdelsövergipande nätverk men det har de gjort i vårt projekt. Och nätverket lever vidare, även om projektet är avslutat.
I demensnätverket ingår personal från Stockholms stads samtliga demensteam. Det kommer att drivas av Stiftelsen Äldrecentrum.
Magnus Westlander