Från tidig upptäckt genom hela vårdkedjan

Västmanlandsmodellen – Neurokognitiv utredning och uppföljning i primärvården. Från tidig upptäckt genom hela vårdkedjan.

Initiativet till Västmanlandsmodellen kom från geriatriska kliniken i Västerås, och är en vidareutveckling av ”Kalmarmodellen”. Projektet finansieras med stimulansmedel och startade i november 2007, pågår 2009 ut. Syftet är att hitta patienterna tidigt i sjukdomsutvecklingen för behandling.

Projektet består av en heltids projektledare för projektet i sin helhet. I projektet ingår deltids läkare, distriktssköterska och arbetsterapeut fördelade i de pilotområden som ingår i projektet. För år 2009 är det totalt 14 primärvårdsområden, av länets totalt 34 i Västmanlands län, som har ca 262 000 invånare.

I övrigt sker teambemanningen utifrån den enskilde individens behov. Teamet arbetar utifrån en välstrukturerad process och utgår från primärvårdsmottagningen. De arbetar tillsammans med övriga i det professionella nätverket runt patienter och anhöriga. Hembesök görs av demensansvarig distriktssköterska samt arbetsterapeut, som utgör centrum i teamet. Tidig kontakt tas med kommunens biståndshandläggare och demensvårdsutvecklare m.fl., i samråd med patient och anhörig. Tanken är att de som sedan kommer in i patientens professionella nätverk, gör det utifrån vad den enskilda patienten och dess anhöriga behöver. Syftet med det är att hela tiden ha starkt fokus på patientens och anhörigas behov.

All personal i de primärvårdsområden som är med har genomgått ”Demenskompetens” skapad av Jan Marcusson. En av geriatrikklinikens specialistläkare har utgått från den i kompetens-utvecklingen. Teamet har tid för handledning enligt behov på respektive primärvårdsområde. En del har varje vecka och andra har varannan vecka.  

I projektet har man börjat bygga en e-utbildning av processen tillsammans med landstingets lärcentrum. Detta för att utbilda ”kärnan” i primärvårdens team – läkare, demenskordinerande distriktssköterska och arbetsterapeuten.  Man utvecklar också en metodbok som ska finnas på landstingets intranät, för att lätt kunna visa nyanställd personal m fl. hur man arbetar med patientgruppen. Likaså fungerar metodboken som en ”karta” i en arbetsvardag.

Som uppföljning görs en retrospektiv studie där MMT-snitt, från de 2 förevarande åren, jämförs med MMT-snitt under projekttiden. Denna statistik visar om man hittar fler och/eller tidigare. Ganska omgående visade projektet goda resultat som kontinuerligt följs upp med hälsoekonomisk analys.

Vidare gör teamet en retrospektiv studie där de hör hur anhöriga, två år tillbaka i tiden, har upplevt omhändertagandet vid utredning och uppföljning. De jämför sedan med dem som blir utredda enligt teamets process.

Svårigheterna är att förhållanden kan vara olika i olika kommuner. Det är därför viktigt med ett bra lokalt nätverk i länets kommuner – vilket man anser att man har i Västmanland. Dessutom bjuds kommunledningarna in vid projektpresentation i primärvården. Då skapas det genast en kontaktyta och kommunerna kan då starta en ”parallellprocess”, för adekvat stöd, till de patienter som utreds och följs upp i primärvården. Det finns också ett nätverk i Västmanland där kommunernas demenssamordnare och primärvårdens demenskordinerande distriktssköterskor finns med.

Ett hinder kan ibland vara att man inte ser de hälsoekonomiska fördelarna med arbetssättet. Som projektledaren är det viktigt att processen är väl förankrad hos dem som beslutar (koncern- och politisk ledning).

Fokus i projektet är att kvalitetssäkra och – utveckla processen. Att skapa en process som ska vara ”livskraftig” och ”okänslig” för omständigheter. I det arbetet ingår, bland annat e-utbildning, metodbok, förankring i verksamheter och ledning, förankring i lokala samt nationella riktlinjer men också i en ekonomisk ersättningsmodell förankrad i kvalitetsmål. Det sistnämnda utvecklingsarbetet sker i samarbete med koncernledningen och en hälsoekonom. För övrigt sker projektarbetet med stort stöd från koncern- och politisk ledning.

Senast uppdaterad 14 februari 2012 - 14:51 © Svenskt Demenscentrum


Foto: Lena Larsson

 

Kontaktperson:

Irene Berggren
irene.berggren@ltv.se

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår