Lite mertid ger mycket nytta

Minskade väntetider, bättre patientsäkerhet och en garanti för att en fullständig demensutredning görs. Det är några av fördelarna med Svenska Demensregistret (SveDem) anser demensteamet på vårdcentralen i Tranås.

– Vi visste nog även tidigare vad som ska ingå i en demensutredning. Men dels tog utredningarna lång tid, dels var det svårt att komma i mål och verkligen få fram en diagnos. Det säger Helene Lorenz, arbetsterapeut och Peter Lundin Johansson, vårdenhetschef och sjuksköterska.

Båda ingår i det demensteam som sedan länge finns på vårdcentralen i Tranås. I teamet ingår även en läkare som samarbetar med biståndshandläggare och sjuksköterskor i kommunen. År 2010 anslöt sig vårdcentralen till de nationella kvalitetsregistret SveDem.

– Vi hade börjat fundera på att göra ett eget register när vi hörde talas om SveDem, säger Helene Lorenz. Ett skäl för att gå med var att förbättra patientsäkerheten. Det fanns en risk för att vi tappade bort och missade att följa upp patienter i tid. SveDem ger också en tydlig struktur för hur en utredning ska gå till och vi får data som vi sedan använder för att förbättra.


Efter att man på vårdcentralen
börjat registrera i SveDem upptäckte de att det tog lång tid från att patienten sökte tills utredningen påbörjades. Det har lett till nya rutiner.

– När en patient eller anhörig ringer hit ska den sjuksköterska som svarar alltid kontakta mig vid misstanke om demens, säger Peter Lundin Johansson. Jag ringer sedan upp patienten eller den anhöriga och ställer fler frågor.

– Jag kan prata med både patient och med anhörig, om det är ok för patienten. Sedan skickar jag över en symptomenkät, som de kan fylla i tillsammans . Samtidigt bokar jag in en tid, cirka en vecka senare, till Helene, förutsatt att patienten är med på det.

Helene Lorenz gör sedan MMSE-SR och klocktest på vårdcentralen och de har då med sig enkäten.

– Ofta kommer de i par, om det inte är en ensamstående person, säger Helene Lorenz. Det är då A och O att vara öppen med vad test och symptomenkät är till för och hur vi använder dem. Jag gör testerna i enrum med patienten och sedan hämtar jag den anhörige. Jag ger dem ofta en broschyr med telefonnummer och information om hur demensteamet arbetar.

Detta sker alltså redan före blodprovstagning och läkarundersökning.

Det är också vanligt att patienten sökt flera gånger för olika, ofta diffusa, kroppsliga åkommor. Läkaren kan börja misstänka att det kan handla om en demenssjukdom och vill starta en minnesutredning.

En del patienter vill inte låta sig utredas och då kan det ta tid innan man får till en utredning. Likaså om det är anhöriga som vill skydda patienten från att få en demensdiagnos.

Idag är arbetssättet med demensteam och ordentlig demensutredning etablerat på vårdcentralen. Det har lett till att alla som arbetar här är uppmärksamma på tidiga tecken. Det är en trygghet för alla på vårdcentralen att veta att teamet finns.

Den gamla inställningen, att det inte är någon vits med att utreda, finns inte lägre hos de läkare som arbetar här, säger Peter Lundin Johansson. Läkarna gör också tillräckligt många demensutredningar för att känna en säkerhet.

– Jag tror också att de känner en trygghet i att veta att vi följer upp patienten. SveDem flaggar när det är dags för uppföljning och det är något fantastiskt bra, då vet vi att ingen tappas bort, säger Helene Lorenz.

Vid uppföljningen diskuteras också hur det fungerar hemma och om det behövs stöd som hemtjänst eller dagverksamhet. Teamet samarbetar med kommunen via träffar varannan vecka.


Antalet demensutredningar har ökat
successivt sedan vårdcentralen gick med i SveDem men har nu stabiliserat sig. Tar det mycket tid att registrera i SveDem?

– Vi var rädda för det och undrade hur vi skulle ro det i land, säger Helene Lorenz. Men jag tycker inte det tar för mycket tid eftersom vi verkligen har nytta av registret.

Däremot tycker det att det vore bra om vårdcentraler fick ersättning för utredningar och uppföljningar för att stimulera att fler ansluter sig.

Vilka är de största fördelarna med att registrera i SveDem?

– Det stora framsteget är att läkarna oftare än förr verkligen ställer demensdiagnoser, säger säger Peter Lundin Johansson och får medhåll av Helene Lorenz.

Som på många andra håll i landet har vakanta tjänster ibland besatts av hyrläkare i Tranås.

– Läkarna har haft olika erfarenheter med sig. De som tidigare jobbat i Skåne kanske gjorde på ett sätt, i Västernorrland på ett annat. Det kunde bli lite godtyckligt och kom mer an på den enskilda läkaren, säger Peter Lundin Johansson.

– Nu har vi en utredning som Tranås vårdcentral står för och som följer det nationella riktlinjer som finns. Det blir en form av garanti för att vi inte missar något, säger han.

Kari Molin, frilansjournalist

 

 


Senast uppdaterad 28 januari 2015 - 17:26 © Svenskt Demenscentrum

 

 

demensteam Tranås
Att arbeta med SveDem ger många fördelar tycker Helene Lorenz och Peter Lundin Johansson.

 

Läs mer om
Svenska Demensregistret »

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår