På Kirsebergs vårdcentral i Malmö finns en minnesmottagning. Här arbetar man med att fånga upp personer med minnesproblem som många gånger söker vård av helt andra skäl.
På bordet i väntrummet på Kirsebergs vårdcentral ligger lappar med rubriken "Har du fått sämre minne?". Det är ett test med sju frågor som besvaras med ja eller nej: "Har du fått svårare att läsa, räkna eller uttrycka dig? Har du svårt att hitta i omgivningen eller inomhus?".
Den som svarar ja på minst två frågor och lämnar in papperet blir kontaktad av minnesmottagningens ansvariga sjuksköterska. Personen hälsas välkommen till ett samtal, gärna tillsammans med en anhörig.
– Själva hjärtat i demensvården är bemötandet och på minnesmottagningen handlar det om att få en god personlig relation med patient och anhöriga. I många fall ska vi ju hålla kontakt framöver, följa upp hur mediciner fungerar och se hur patienten har det, säger sjuksköterskan Rozita Torkpoor som har arbetat på minnesmottagningen sedan starten 2008.
Numera har hon efterträtts av Ann Sofie Svensson och är istället knuten till KunskapsCentrum för Demenssjukdomar. Här håller Rozita Torkpoor i utbildningar inför upprättandet av nya minnesmottagningar på vårdcentraler i Region Skåne.
Minnesmottagningar drivs i regel av specialistkliniker på sjukhusen. Varför behövs sådana även i primärvården?
Utgångspunkten är att ju tidigare personer med minnesstörningar fångas upp desto snabbare kan primärvården utreda, ställa diagnos och ge behandling. Det innebär lättnader för både patient och anhöriga.
 |
| Rozita Torkpoor |
– Alla kommer till vårdcentralen, hit kommer personer med minnessvårigheter som söker för olika krämpor. Flera av dem kommer ofta. Men distriktsläkaren har sällan tillräckligt med tid för patienter med symptom som kan tyda på begynnande eller utvecklad demens, säger Rozita Torkpoor.
Ett läkarbesök får ta max en halvtimme, medan ett besök hos sköterskan på minnesmottagningen får ta den tid det tar, ibland upp till två timmar.
– Det jag gör underlättar för doktorn, säger hon.
På minnesmottagningen tas blodprov och blodtryck. En rad tester genomförs i syfte att kartlägga olika förmågor. För att få en bild av patientens livshistoria, familj och hjälp i hemmet finns ett formulär, en minneslista att följa. Anamnesen är viktig, det gäller att få en helhetsbild och att förmedla den till doktorn.
Minnesmottagningens sjuksköterska arbetar även halvtid inne på vårdcentralen som ligger på samma våningsplan. Minnesmottagningen är alltså en del av primärvården och varje ny läkare informeras om dess funktion. Det är till patientansvarig läkare som Rozita vänder sig med sin sammanfattning av basutredningen. Ett primärvårdsprogram används som stöd för beslut om diagnos.
Rozita Torkpoor anser att tidig upptäckt är en nyckel till en god demensvård. Samarbete är en annan.
– En person med demenssjukdom är beroende av insatser av alla huvudmän under sin sjukdomsutveckling, säger Rozita Torkpoor. Rutiner och samverkan ska etableras och fungera så smidigt att patienten inte märker om ansvaret går över från en huvudman till en annan.
Hennes viktigaste samarbetspartners är biståndshandläggaren Marie-Louise Gräntz och stadsdelens demenssjuksköterska Marina Andersson. Hon samarbetar också med kommunens arbetsterapeut. Smidigt och snabbt, tycker Rozita Torkpoor, eftersom arbetsterapeuten i många fall redan hjälper den patient som hon utreder.
– Kommer det fram under samtalet att patienten har svårt att klara sig hemma vill jag ta tag i det genast, säger hon. Därför frågar jag om jag får kontakta biståndshandläggaren. Det betyder att patienten kan få kommunalt beslut om bistånd, stöd och hjälp, redan under utredningens gång.
I Skåne har minnesmottagningar upprättats på flera vårdcentraler de senaste åren, inom ramen för Region Skånes Närsjukvårdsprojektet. Samtliga mottagningar får regelbundet handledning och konsultation av specialistläkare från Neuropsykistriska kliniken i Malmö.
text: Bitte Lundborg • foto: Yanan Li