Första Silviacertifierade sjukhusavdelningen

avd 76 Danderyds sjukhus

Avdelning 76 på Danderyds sjukhus är den första i landet som Silviacertifierats. Hela personalen har utbildats i att bli bättre på att bemöta och ta hand om demenssjuka och förvirrade patienter.

– Ni är pionjärer, sade Wilhelmina Hoffman, verksamhetschef för Silviahemmet, vid den högtidliga certifieringen den 11 maj.  Patienterna kommer ju inte till akutsjukhuset på grund av demenssjukdom, men den gör vården av dem mer komplicerad. Ni är förebilder för andra och kan verka som ambassadörer på hela sjukhuset.

– Mina första sjukhusänglar, sade drottning Silvia, som fotograferades omgiven av all personal.

Avdelning 76 är en internmedicinsk avdelning där patienterna oftast är äldre.  Många är multisjuka och har kognitiv svikt.  De har exempelvis infektioner, KOL eller lunginflammation och behöver akutsjukhusets resurser. Både de som är demenssjuka och andra äldre patienter är dessutom ofta akut förvirrade. En del vill rymma, en del tror de är i fara eller har andra vanföreställningar.

– Hur de ska bemötas är ett problem på hela sjukhuset, säger Johan Ejerhed, medicinskt ansvarig läkare på avdelning 76.

Ofta blir de sämre på nätterna och får då lugnande medicin.

– Men den som tror han sitter i en båt och håller på att drunkna kanske inte blir hjälpt av medicin, säger Johan Ejerhed. Istället kanske man kan ta med honom till andra sidan korridoren och säga att nu är vi i land. 

Det fungerar inte heller att säga till den som irrar runt att hon ska lägga sig i sin säng och att hon är på sjukhus, något som kanske upprepas med allt högre röst. I den främmande sjukhusmiljön blir de här patienterna ofta ännu mer förvirrade.


Under 2015 har avdelningen fått
medel, via en arbetsmiljösatsning, för att förbättra både arbetsmiljön för personalen och bemötandet av de här patienterna.  Därför har man nu certifierats i demensvård utifrån Silviahemmets vårdfilosofi.  All personal har fått samma grundutbildning, arbetsledare har fått ytterligare utbildning och det har även de som nu är handledare- två undersköterskor och en sjuksköterska.  Handledarna ska leda reflektionsstunder men även handleda andra avdelningar. 

– Det handlar bland annat om att få en annan förståelse för patienterna. Då prövar man andra metoder del först, innan man börjar ge lugnande medicin, säger Charlotte Julius, chefssjuksköterska.

Det är lätt hänt att bli irriterad på en patient som följer dig i hälarna eller frågar samma sak om och om igen.

– Personalen här är otroligt duktig på att hantera detta, säger Charlotte Julius. Det gör till exempel inget om patienter sitter med i vårt personalrum. Det är vanligt att de tror att de jobbar här, många har ju jobbat i vården. De kan följa med och dela ut matbrickor eller plocka handskar.

Det är inte helt lätt att ändra miljön på en vanlig sjukhusavdelning där det är trångt och ofta stökigt. Men det går att göra en hel del. På avdelning 76 har ett tvåbäddsrum inretts särskilt med tanke på patienter som är demenssjuka eller förvirrade.  En speciell almanacka/klocka visar bland annat tydligt när det är lunch, fika och middag, här finns en röd mjuk fåtölj och så kallade plockförkläden som är bra för de patienter som är oroliga och ”plockiga”.


Alla badrum på avdelningen
har försetts med röda toalock och andra röda detaljer som gör det lättare att orientera sig.

– Och så har vi ett akvarium, det har jag kämpat för, säger Julia Soucek, sjuksköterska och handledare.

– Vi har alla blivit mer medvetna om hur man bemöter en patient med demenssjukdom. Det handlar om sådant som att ge mer tid och om att lyssna, säger hon.

– Och jag tar alltid kontakt med anhöriga eller med äldreboendet om de bor på ett sådant.

Sara Nilsson, undersköterska, tycker att det är stor skillnad på hur de ser på demenssjuka patienter nu mot tidigare.

– Jag känner mig tryggare i min roll nu, om jag möter en patient som är aggressiv till exempel.  Det är viktigt att vi alla är utbildade också och har samma grund.

Hon har mer tålamod nu än förr, säger hon.

– Om en patient till exempel vill bort från avdelningen och hem till frun försöker vi avleda, fråga vad frun heter till exempel. Det hjälper ju inte att upprepa att han måste stanna kvar.   Det gäller också att se till att det inte är så många olika personer runt de här patienterna.


De har också lärt sig att försöka
hitta en ”nyckel” till patienten, något som gör att de kan bemöta just den personen bättre. Johan Ejerhed säger att det är ett större lugn på avdelningen nu.

– Vad det beror på vet vi inte säkert.  Jag tror det beror på att alla medarbetare har samma kunskapsbas. Vi förstår varandra bättre och kan då också samarbeta.

– Förhoppningen är att arbetssättet ska bli en integrerad del av arbetet på avdelningen och inte vara beroende av vilka personer som arbetar här för tillfället, säger Johan Ejerhed.

Senast uppdaterad 06 september 2017 - 13:49 © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår