Konferens: Utvecklingsstörning, åldrande och demens - - Svenskt Demenscentrum

Konferens: Utvecklingsstörning, åldrande och demens

Helle Wijk och Sven Erik Wånell om vikten att anpassa boendemiljön för äldre
Moderator Sven Erik Wånell och Helle Wijk, sjuksköterska och doktor i medicinsk vetenskap, lyfte konkreta exempel som kan förbättra livsvilkoren för äldre.

Hur gör vi för att hjälpa den som åldras med en utvecklingsstörning och hur gör vi för att ge rätt vård och omsorg när hon drabbas av demens?
Det är en av infallsvinklarna under konferensen i Lärarnas hus.

Cirka en procent av alla över 65 år har en utvecklingsstörning. I Sverige motsvarar det 17 000 personer. Det är en grupp som inte är homogen, men som har en sak gemensam. De flesta av individerna har svårt att uttrycka sin upplevelse och riskerar därför att få fel, sen eller ingen diagnos när de vänder sig till sjukvården.

Individerna blir allt äldre och med åldern ökar också risken att få en demenssjukdom. Men kognitiva funktionsnedsättningar kan i många fall ha liknande symptom som finns med vid demenssjukdom. Hur gör vi för att ställa rätt diagnos?

– Många gånger behöver beteendestörningar inte ha med psykisk sjukdom att göra. Det kan vara obehandlad smärta som skapar ett beteende. Vi måste hitta metoder som ökar sannolikheten att ställa rätt diagnos för att sätta in rätt vård i rätt tid, säger tidigare socialminister Bengt Westerberg som inledde årets konferens Hälsa för äldre personer med utvecklingsstörning.

Psykologen och specialisten i neuropsykologi, Barry Karlsson, lyfte fram ett verktyg. Genom att år efter år fylla i checklistan Tidiga Tecken kan beteenden och kognitiva utvecklingar hos brukaren kartläggas. Genom att systematiskt följa individens utveckling får personalen en tydligare bild av hur personen förändrats över tid. Personalen kan då se om det finns samband mellan yttre faktorer, som miljöförändringar eller sjukdomar, och ett ändrat beteende. På så sätt kan det bland annat bli lättare att utesluta eller synliggöra en demenssjukdom.

– För att få en demensdiagnos krävs fler funktionsnedsättningar än att bara glömma ett namn. När man glömmer hela episoder som inträffat kan det vara ett tecken. Men det behövs ändå fler indikationer än så, säger Wilhelmina Hoffman, geriatriker och demensexpert vid Svenskt Demenscentrum.

Hon var en av åtta föredragshållare som medverkade vid konferensen Hälsa för äldre personer med utvecklingsstörning. Oavsett om det gäller äldre med eller utan utvecklingsstörning är bemötandet av individen A och O. För den som själv har svårt att uttrycka sina behov är det viktigt att ha kompetent och kunnig personal till hjälp.

Men även den fysiska miljön som vi vistas i spelar stor roll. Detta lyfte Helle Wijk, sjuksköterska och doktor i medicinsk vetenskap vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hennes studie visar att en anpassad boendemiljö påverkar både de boende och deras anhöriga i att känna ett större förtroende och en större tillfredställelse. Studien Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymptom, visade dessutom att antalet fallolyckor minskade när boendemiljön anpassades efter de äldres behov.

– Vårdens uppgift handlar inte bara om att bota och behandla, utan också om att förebygga och skapa bra förutsättningar. Många gånger är miljön förvirrande att vara i för den här gruppen. Att skapa hem som är anpassade efter dem som vårdas och sätta deras behov främst är viktigt och gör skillnad. Hur rummet är utformat påverkar vilka relationer som skapas och hur möten blir, säger hon och visar bilder från Viks ängar i Skåne.

Där har de äldres bostäder byggts i natursköna miljöer och i marknivå. Maten får ta tid att laga och stor omsorg har lagts på att skapa en trivsam miljö i matsalen.

Fysioterapeuten Elisabeth Rydwik visade att dagliga aktiviteter håller oss friskare längre. Den som håller en hög aktivitetsnivå lever i snitt fyra år längre. Det handlar då inte om att träna hårt, utan att ha en hög vardaglig aktivitetsnivå som kan innebära regelbundna promenader, trädgårdsarbete, eller dammsugning.

– Har vi varit fysiskt aktiva håller vi oss oberoende i våra dagliga aktiviteter även när vi blir äldre.

Dagen arrangerades av FUB, för barn och vuxna med utvecklingsstörning, Svenskt Demenscentrum, ForumCarpe och Äldrecentrum.

Sanna Ad Nilsson

Senast uppdaterad 26 november 2014 - 12:50 © Svenskt Demenscentrum

Ladda ned föreläsarnas presentationer
Inom kort kommer vi  att lägga upp en länk till presentationerna här.


Psykolog och neuropsykologispecialist, Barry Karlsson
Barry Karlsson, neuropsykolog, betonade vikten att följa brukarens kognitiva utveckling över tid. 


Wilhelmina Hoffman, demensexpert, om att ge personcentrerad vård.
Wilhelmina Hoffman, demensexpert, om att ge personcentrerad vård.


Helle Wijkdocent i omvårdnad och Sven Erik Wånell, moderator, om vikten att anpassa boendemiljön efter de äldres behov.
Helle Wijk, docent i omvårdnad och Sven Erik Wånell, moderator, om vikten att anpassa boendemiljön efter de äldres behov.


Fler än 250 personer deltog i konferensen Hälsa för äldre personer med utvecklingsstörning som åldras
Fler än 250 personer deltog i konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras.

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår