Med siktet inställt på att bota

På senare år har det kommit läkemedel som kan lindra symptomen vid demens. Forskningen inriktar sig nu på att hitta botemedel. Vaccin är ett av flera spår.

Tidigast om fem år kan det finnas ett läkemedel som bromsar upp Alzheimers sjukdom genom att påverka ett enzym om fortsatta test också är positiva. De fyra läkemedel som nu används vid Alzheimers sjukdom är enbart symptomlindrande. Tre mediciner ordineras vid mild till måttlig demens: Aricept (donepezil) Exelon (rivastigmin) och Reminyl (galantamin).

De är alla acetylkolinesterashämmare. Det vill säga de höjer nivån av acetylkolin, en budbärare (transmittor) som gör att nervcellerna kan signalera till varandra. Brist på acetylkolin ger minnesstörning, dålig uppmärksamhet och andra kognitiva besvär.

Den fjärde, Ebixa (memantin), är en glutamatantagonist som ges vid svår sjukdom. Vilka mekanismer som ger effekt är inte helt klarlagt, men patienterna kan må bättre och bli lättare att ta hand om i olika omvårdnadssituationer.

– Många blir piggare och lite bättre med dessa mediciner, men sjukdomen fortsätter ju. Det är som att ta ner febern utan att behandla själva infektionen, säger Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik, Karolinska Institutet (KI) Huddinge.


Förhoppningen är att framtidens mediciner ska ha en botande effekt. Den förhärskande idén om orsakerna till sjukdomen utgår från en onormal, sjuklig nedbrytning i hjärnan av ett stort äggviteämne, amyloid prekursorprotein, APP. Den kallas också amyloidhypotesen och har byggts upp under de drygt 15 år som demensforskningen pågått.

Proteinet APP finns i hjärnans alla cellväggar. Normalt bryts det ner och forslas bort. Vid Alzheimers sjukdom uppstår något fel i den processen. Nedbrytningsprodukten, som kallas beta-amyloid, ansamlas istället och tros ha en giftig inverkan på nervcellerna.

– Mycket talar för att hypotesen är korrekt, men det återstår att bevisa den fullt ut, påpekar Lars-Olof Wahlund.

Alla stora läkemedelsprojekt bygger nu på den hypotesen. Flera vägar prövas:

  • Hindra bildning av beta-amyloid genom att hämma eller stimulera olika
    enzym.
  • Hindra ansamling av beta-amyloid till plack.
  • Immunologisk behandling, vaccinering.


Forskarna känner till de enzymer
som är inkopplade vid nedbrytningen av APP till beta-amyloid. Två av dem är beta-och gammasekretas. Om dessa hämmas bör sjukdomsförloppet kunna påverkas och mängden beta-amyloid minska är tanken.

En annan möjlighet är att stimulera produktionen av alfasekretas så att den normala nedbrytningen tar över den onormala. Varje enzym kräver ett skräddarsytt läkemedel. En gammasekretasmodulerare, Flurizan tillverkad av amerikanska Myriad, har kommit längst.

Den första kliniska prövningen, som pågått i två år, visade en viss nedgång första året, men en stabiliserad kognition därefter. Om övriga tester faller väl ut kan läkemedlet vara ute på marknaden tidigast om fem år.

Det är de första data som visat uppbromsande effekt på Alzheimers sjukdom och Lars-Olof Wahlund känner ett visst hopp.


Vaccinering är det hetaste området
just nu med ett tiotal studier igång. Den första vaccinationsstudien, Elan (USA), hade biverkningar i form av hjärnhinneinflammation hos flera deltagare och fick avbrytas. I den studien aktiverades även de vita blodkropparna (T-cellerna) så att de började reagera mot kroppens egna vävnader.

I en studie från Novartis (Schweiz), där bland annat KI Huddinge och Universitetssjukhuset MAS i Malmö deltar, har man gjort om vaccinet. Nu stimulerar det bara antikroppar mot beta-amyloid och inte T-cellerna. Vaccin är ju det område som kommit längst med att hitta ett läkemedel, men ett ytterligare rejält bakslag med en oönskad immunologisk reaktion sätter nog stopp för den vägen.

Vid immunologiska behandlingar har man också noterat så kallade mikroblödningar. Det vill man förklara med att det amyloid som finns inlagrat i hjärnans kärl ”rör” på sig och leder till att de minsta blodkärlen brister. Om detta är ett problem återstår att se, säger han.


Ett annat mål för en tänkbar läkemedelsbehandling är tau-protein som nu ofta diskuteras. Tau bygger upp stödjestrukturer i nervcellens utskott och behövs för transport av vätska och olika ämnen i cellen. Vid Alzheimers sjukdom sätts ett överskott av fosforatomer på tauproteinet. Det leder till att stödjestrukturerna faller ihop i nystan (tangles) i nervcellerna. Det är alltså ett annat uttryck för sjukdomen, vid sidan av beta-amyloid-placken.

Det finns idéer om en typ av läkemedel som kallas fosforylashämmare, men väldigt litet är gjort kring tau ännu.

– Tau-proteinets roll vet vi mindre om. Jag tycker att det är mycket spännande att se om man kan få någon effekt via tau. Det är lite bekymmersamt för dem som tror på amyloidhypotesen att tau-protein ger starkare samband mellan symptom och förändringar i hjärnan än vad beta-amyloid gör.

– Så mycket arbete är nedlagt i amyloidhypotesen, men det är möjligt att man tittat på fel ställe. 

Så den hypotesen kanske är felaktig?

– Nej, så vill jag inte säga. Om man bara tittar på plack får man ingen korrelation med sjukdom, men det är vad som händer innan placken uppstår som är intressant. Vi vet nu att det skadliga för hjärnan är oligomererna och protofibrillerna som är förstadier till placken. Dem har vi inte kunnat mäta tidigare.

– Metoder för att mäta dem håller på att tas fram. När det blir möjligt kan vi bättre bedöma amyloidhypotesens bärighet. Beta-amyloid-plack och tau-tangles är uttryck för samma sak, man kan inte säga att bara det ena gäller.


Det finns också andra kandidater
för behandling. Ett intressant ämne enligt Lars-Olof Wahlund är extrakt av det kinesiska tempelträdet gingko biloba – en antioxidant. Det gav i SBU:s genomgång samma evidensstyrka som ett av de symptomlindrande läkemedlen, men ordineras inte. Medlet finns på apotekens hyllor för naturläkemedel, men är tyvärr ganska dyrt, påpekar han. Stora studier pågår nu i Frankrike och USA. Resultaten av dem väntas under året.

Ett ytterligare ämne av motsvarande sort är curcumin, det gula färgämnet i gurkmeja. Studier på transgena möss visade att bildningen av plack minskade. Befolkningsstudier i Singapore har också visat att de som åt mycket gurkmeja hade bättre kognitiv funktion. Inga studier kring detta ämne pågår nu.

Även studier av omega-3 pågår. KI Huddinge har först i världen visat att en positiv påverkan på minnet kunde noteras vid tillskott av omega-3 hos den grupp av Alzheimerpatienter som var minst sjuka. I ett projekt stöttat av EU planeras en studie på personer med mild kognitiv störning (MCI) som ska få ett tillskott av ren omega-3 fettsyra i kapslar.


KI Huddinge har nyligen startat
en studie med tillförsel av nervtillväxtfaktorer (NGF). För tio år sedan gjorde KI en motsvarande studie som hade effekt, men för stora biverkningar. Då sprutade man in NGF direkt i hjärnans ventriklar. Det ledde till att ämnet gick runt i hela kroppen och patienterna fick värk i armar och ben. Nu opereras en liten kapsel in i hjärnan och börjar tillverka nervceller. Det ska förhoppningsvis öka halten av acetylkolin så att patienten fungerar bättre.

text Ethel Lanesjö
Artikeln har tidigare publicerats i tidskriften Äldre i Centrum, nr 1/2008 

 

Senast uppdaterad 23 april 2013 - 11:41 © Svenskt Demenscentrum

 


Bild Lars Olof Wahlund
Professor Lars-Olof Wahlund

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår