Anhöriga viktigt stöd när minnet sviktar

Upprepning och ledtrådar är klassiska knep för att lättare komma ihåg. Det fungerar även för personer med demenssjukdomar. Forskning visar att anhöriga kan spela en viktig roll när minnet sviktar.

Namn och telefonnummer faller bort. Glasögon förläggs och att lära sig den nya bankomatkoden tycks vara stört omöjligt. Uppgivenhet ligger nära till hands när glömska blivit en sjukdom. Samtidigt finns en del hoppfulla rön inom minnesforskningen.

– Visst finns resultat som måste tolkas positivt. Ska man kort sammanfatta dem så…minnesstöd fungerar även för personer med demenssjukdom, med olika tekniker får de lättare att komma ihåg saker och lära sig nytt, säger psykolog Anna Stigsdotter Neely, fil dr och universitetslektor vid Umeå universitet.

Upprepning och repetition – fördelad återgivning på forskarspråk – är en av teknikerna som Anna Stigsdotter syftar på. Så här kan den användas i praktiken. Tänk er en man med Alzheimers sjukdom. Hans fru vill lära honom att använda en kalender där dagens sysslor står uppskrivna.


Träningen börjar med att hon visar kalendern, där man tillsammans skrivit ned vad som ska göras: blomvattning och vika tvätt. Hon förklarar hur kalendern ska fungera: ”För att veta vad du ska göra idag, gå och titta på kalendern”. Så avslutar hon med frågan: ”Hur kan du ta reda på vad du ska göra idag?” Och inväntar svaret: ”Gå och titta på kalendern”.

Efter fem sekunder upprepar hon frågan: ”Hur kan du ta reda på vad du ska göra idag?” Och inväntar svaret. Därefter ökar han gradvis tiden mellan frågorna: 5, 10, 20 och 40 sekunder. Tiden styrs av prestationen. Misslyckas hennes make med att återge ”Gå och titta på kalendern” så minskar hon tiden mellan frågorna.

– Vid demenssjukdom drabbas i regel först det episodiska minnet, det vill säga minnet av personligt upplevda händelser, t ex att någon har visat mig hur en kalender ska användas. Genom upprepning försöker vi komma runt det episodiska minnet. Inlärningen sker mer som när vi tillägnar oss vanor och rutiner, säger Anna Stigsdotter Neely.



På liknade sätt är det med olika ledtrådstekniker. Att lära sin demenshandikappade make att inte gå ut genom ytterdörren på egen hand kan vara svårt. Sätter man en stopp-skylt på dörren och förklarar vad den betyder finns större möjligheter att lyckas (liksom i förra exemplet handlar det förstås om att ge inlärningen tid).

– Genom att använda bild aktiveras inte bara det episodiska minnet, även andra processer i hjärnan startar. Stopp-skylten etsar sig fast i medvetandet och fungerar som en ledtråd nästa gång han står framför ytterdörren, säger Anna Stigdotter Neely.

Forskning vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum visar att både ”upprepningsmetoden” och olika ledtrådstekniker är effektiva. Den visar även att anhöriga kan spela en viktig roll när minnet sviktar. I en studie fick olika par (den ena partnern med demens) lösa minnesuppgifter tillsammans. Den grupp av par som därefter tränades i olika minnestekniker presterade signifikant bättre i uppföljningen.

– Denna grupp klarade sig även bättre när de fick lösa en ny typ av uppgift som de inte utfört tidigare. Vi testade även personerna med demens för sig och även här klarade sig träningsgruppen klart bättre. Så visst kan anhöriga göra en skillnad, säger Anna Stigdotter Neely.


Minnesteknikerna tycks även ha stimulerat de anhöriga till att hitta egna ledtrådar, sådant som forskarna knappast kunnat komma på. Anna Stigdotter Neely berättar om kvinnan som kom av sig när hon dukade bordet med bestick.

– Hennes man, säkert en bra bit över 80, satt på en stol och noterade vad hon glömt. Då började han sjunga ”skära skära havre” varmed kvinnan utbrister: ”Ja just ja, knivarna saknas ju”.

text Magnus Westlander
Artikeln har tidigare publicerats på UR:s veteranwebb

Senast uppdaterad 24 september 2008 - 10:56 © Svenskt Demenscentrum


 

Bild på Anna NeelyPsykolog Anna Neely,
docent och univ lektor, Institutionen för psykologi, Umeå Universitet

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår