Exemplet George

Vid demens kan tidsbegreppet luckras upp så att man helt tappar känslan för hur lång tid som har förflutit. Ett exempel är Georg, 84 år, som sköts av sin hustru i hemmet. Han har demens, av medelsvår grad, med minnes- och orienteringsproblem till tid och plats. Om hustrun lägger fram hans klädesplagg på morgonen så kan han själv klä sig –  men bara om hon tar fram ett plagg i taget.

George är gladlynt och hustrun klarar att sköta hushållet ensam med stöd av en dotter som hjälper till med matlagningen. Hustrun kan dock inte lämna honom ensam hemma. Hon har försökt.

– Jag går till affären och är borta i 10 minuter – sedan är jag tillbaka.

– Javisst, svarar han leende. Men så fort hustrun har stängt dörren blir han orolig. Var är min hustrun? Georg ropar efter henne och börjar leta – han letar i garderober och slänger ut allt han hittar. Han vandrar in i köket och letar i kylskåpet. När hustrun kommer efter tio minuter är han alldeles förtvivlad och hemmet helt upp och nedvänt. För Georg upplevde sig helt övergiven när han inte såg eller hörde sin hustru – för honom var hon borta i en evighet.

 

Senast uppdaterad 22 september 2008 - 17:23 © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår