Prodromal cognitive signs of dementia : results from the H70 study

2009
Sacuiu, Simona F

Göteborgs universitet

Nyckelord: cognitive function, mild cognitive impairment, prediction of dementia, Alzheimer’s disease, vascular dementia, population study, birth cohort trends, terminal decline

Svensk sammanfattning »

Länk till avhandlingen » (nytt fönster)

Abstract: The increase in proportion of elderly worldwide, coupled with the fact that increasing age is a primary risk factor for dementia, have fuelled the efforts to unveil the warning signs of dementia. Although important achievements have been made in this field during the last decades, many questions are still to be answered. We set out four studies to clarify which are the symptom patterns that predict dementia onset in the short and in the long-term, at different ages and in different birth cohorts, and also to clarify if cognitive decline in late life is related to mortality in the absence of dementia. In summary, we found that although low performance in memory was necessary to predict dementia, it was not sufficient. Other cognitive domains needed to be affected shortly of dementia onset. Isolated low memory performance predicted dementia only on a longer time frame. In addition, not only Alzheimer’s, but also vascular dementia appeared to have a short prodromal stage, with low performance in all four cognitive domains studied. Relying on self-reports or key informants for early detection of dementia excluded a large group of the population at risk. A global pattern of low cognitive performance according to both psychiatric and psychometric examinations predicted short-term development of dementia with a high positive predictive value. However, the sensitivity for dementia was low. Mortality was also related to declining cognitive performance in the absence of dementia. Furthermore, non-memory cognitive symptoms predicted short-term development of dementia in 70-year-olds born 1901-02, but not in those born 30 years later. Only low memory performance according to the psychiatric examination predicted short-term onset of dementia in the later born cohort. Our findings are important for understanding the clinical history of the disease and may have implications regarding prediction of dementia in elderly individuals.

Svensk sammanfattning: Eftersom andelen äldre i befolkningen ökar i snabb takt, och stigande ålder är den viktigaste riskfaktorn för demens, så kommer antalet personer med demenssjukdom att öka. Men det finns också förhoppningar om att det ska komma metoder att förebygga demensutveckling. Därför har det blivit alltmer intressant att så tidigt som möjligt kunna identifiera de individer som senare kommer att utveckla demenssjukdom.
I den här forskningsstudien har vi undersökt vilka symptom som kan förutsäga demensutveckling på kort, respektive på lång, sikt. Vi har också undersökt om symptomen har förändrats i senare födda generationer. I studien har vi använt resultat från flera delar av de longitudinella befolkningsundersökningarna i Göteborg, som genomförs av forskare vid Sahlgrenska akademin. Förutom en
kroppslig och psykiatrisk undersökning genomfördes också tester av minne och andra kognitiva funktioner. Demens och andra sjukdomar diagnostiserades av specialistläkare enligt vedertagna vetenskapliga kriterier.
Redan 1971 undersöktes en stor andel av Göteborgs 70-åringar i befolkningsundersökningen ”Hälsa 70”, som också kallas H70- studien. Denna undersökning har senare utökats med nya 70-åringar och pågår alltjämt. I den första gruppen 70-åringar, som studerades avseende tidiga symptom, ingick 382 icke-dementa göteborgare födda 1901-02. Dessa 70-åringar har sedan följts upp med flera nya undersökningar, varav en del upp till 100 års ålder. En tredjedel av
dessa utvecklade demens under uppföljningstiden.
En ny grupp bestående av 551 icke-dementa 70-åringar födda 1930 undersöktes år 2000 och följdes upp med ytterligare en undersökningsomgång vid 75-års ålder. Fem procent av dessa utvecklade demens mellan 70 och 75 års ålder.
Som en utökad del av H70-studien undersöktes 331 icke-dementa 85-åringar under åren 1986-1987. Tre år senare, vid 88 års ålder, hade 17 % av dessa utvecklat demens.
För 85-åringar, födda 1901-02, visar resultaten att enbart dåligt minne inte nödvändigtvis behöver vara tecken på demensutveckling på kort sikt (tre år). De som hade dåligt minne i kombination med andra symptom, till exempel svårigheter att hitta ord, att kopiera en geometrisk figur, eller att fatta snabba beslut, låg i farozonen för att utveckla demens. För de som hade dåliga resultat på andra tester, men gott minne, var det inte någon ökad risk. Detsamma gällde för de med dåligt minne, men bra testresultat i övrigt. Varken deltagarens egen uppfattning om sina minnessvårigheter, eller en anhörigs uppfattning om samma sak, gick att lita på för att förutspå demensutveckling bland de äldsta, födda 1901-02.
För 70- och 75-åringar, födda 1901-02, med enbart dåligt minne, men bra resultat på andra tester, förelåg en ökad risk för demensutveckling på lång sikt. För de 70-och 75-åringar som hade dåliga resultat på övriga kognitiva tester (t ex perceptuell snabbhet, block design eller logisk kategoriseringsförmåga), fanns det en ökad risk för demensutveckling på kort sikt. Ökad risk på kort sikt fanns också hos de med dåliga resultat på övriga kognitiva tester i kombination med dåligt minne.
Däremot för 79-åringarna, födda 1901-02, var det bara de som hade dåligt minne i kombination med andra kognitiva symptom som hade en ökad risk för demensutveckling på kort sikt.
Bland de 70-åringar som var födda 1930 kunde man dock inte skilja mellan de som utvecklade demens och de som var friska, efter fem år, när man med hjälp av neuropsykologiska tester undersökte andra kognitiva funktioner än minne. De som hade minnessvårigheter vid 70-års ålder, enligt den psykiatriska bedömningen, hade en ökad risk för demensutveckling inom fem år.
Studierna i sin helhet visar att det är viktigt att personer med minnesstörning får en ordentlig utredning. Dessutom fann vi att andra symptom än minnesnedsättning kan vara viktigare hos personer yngre än 80 år för att förutsäga utveckling av demens på kort sikt. Tester som man använde tidigare för att förutsäga demens kan visa sig minska i betydelse för utredningar av demens i senare födda generationer därför att de presterar mycket bättre i standardiserade psykologtester än tidigare födda generationer.

Senast uppdaterad 23 april 2013 - 11:41 © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår