Senaste nytt
Behandling av hjärtrubbningar kan minska risken för demens
Förmaksflimmer kan leda till demens men med rätt behandling minskar risken att drabbas. Det visar ny svensk forskning som ger ytterligare belägg för att det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.
Förmaksflimmer yttrar sig som hjärtklappning och oregelbunden puls. Diagnosen förekommer sällan före 40 år ålder för att därefter bli vanligare med åren. Bland personer som är 60–70 år beräknas närmare 5 procent vara drabbade.
Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan förmaksflimmer, kognitiv försämring (av till exempel tanke- och minnesförmåga) och demenssjukdom. Studien omfattar 2700 deltagare i befolkningsstudien SNAC (Swedish National Study on Aging and Care). Forskarna har följt dem och genomfört intervjuer och undersökningar under nio år. Resultaten av studien är både dåliga och goda nyheter.
Förmaksflimmer visade sig vara kopplat till en snabbare försämring av kognition (uppmätt i MMSE). Dessutom ökade denna relativt vanliga hjärtåkomma risken för demenssjukdom. Men studien visade också att behandling av förmaksflimmer hade positiva effekter.
– Vi noterade särskilt att äldre patienter med förmaksflimmer som tar blodförtunnande, det vill säga antikoagulerande medel, som förhindrar blodproppar att bildas i hjärtat och sedan transporteras till hjärnan, hade mindre sannolikhet att utveckla demens än de som inte tog blodförtunnande, säger Mozhu Ding, studiens huvudförfattare, verksam på Aging Research Center, Karolinska Institutet.
I dag anses det fastslaget att risken för demenssjukdom kan påverkas genom blodtryckskontroll i medelåldern – högt blodtryck ökar risken. Den nya studien, som publiceras i ansedda Neurology, visar att behandling av även andra åkommor kopplade till hjärtat kan bidra till att bibehålla hjärnans funktioner.
Magnus Westlander
Till abstract i Neurology (nytt fönster)
Förmaksflimmer yttrar sig som hjärtklappning och oregelbunden puls. Diagnosen förekommer sällan före 40 år ålder för att därefter bli vanligare med åren. Bland personer som är 60–70 år beräknas närmare 5 procent vara drabbade.
Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan förmaksflimmer, kognitiv försämring (av till exempel tanke- och minnesförmåga) och demenssjukdom. Studien omfattar 2700 deltagare i befolkningsstudien SNAC (Swedish National Study on Aging and Care). Forskarna har följt dem och genomfört intervjuer och undersökningar under nio år. Resultaten av studien är både dåliga och goda nyheter.
Förmaksflimmer visade sig vara kopplat till en snabbare försämring av kognition (uppmätt i MMSE). Dessutom ökade denna relativt vanliga hjärtåkomma risken för demenssjukdom. Men studien visade också att behandling av förmaksflimmer hade positiva effekter.
– Vi noterade särskilt att äldre patienter med förmaksflimmer som tar blodförtunnande, det vill säga antikoagulerande medel, som förhindrar blodproppar att bildas i hjärtat och sedan transporteras till hjärnan, hade mindre sannolikhet att utveckla demens än de som inte tog blodförtunnande, säger Mozhu Ding, studiens huvudförfattare, verksam på Aging Research Center, Karolinska Institutet.
I dag anses det fastslaget att risken för demenssjukdom kan påverkas genom blodtryckskontroll i medelåldern – högt blodtryck ökar risken. Den nya studien, som publiceras i ansedda Neurology, visar att behandling av även andra åkommor kopplade till hjärtat kan bidra till att bibehålla hjärnans funktioner.
Magnus Westlander
Till abstract i Neurology (nytt fönster)
Ny metod för att upptäcka alzheimer
En ny metod för att upptäcka Alzheimers sjukdom har prövats med goda resultat. Forskningsledaren Oskar Hansson tror att den kan bli till stor nytta, om den godkänns för klinisk användning.
Metoden bygger på avbildning av hjärnan med så kallad PET-kamera. Det är en medicinsk bildteknik som har använts bland annat för att spåra spridningen av betaamyloid, ett protein och typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Denna gång har måltavlan varit tau, ett annat protein med kopplingar till alzheimer.
Den nya studien visar förekomsten av tau i PET-kameran genom radioaktiva markörer som söker sig till olika områden i kroppen.
– Vi ger patienten den speciella tau-markören intravenöst. Om patienten har tau i vissa delar av hjärnan, så söker sig markören dit. Resultatet – om det finns tau eller inte – syns mycket tydligt på PET-bilderna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i en artikel i Neurologi i Sverige.
Sammantaget visar studien att tau-PET-metoden har klart större diagnostisk säkerhet än magnetkamera och färre falskt positiva utslag än beta-amyloid-PET, två metoder som i dag används på många minneskliniker.
– Har man tau i hjärnan enligt tau-PET, så är det med något enstaka undantag fråga om Alzheimers sjukdom. Har man en normal tau-PET och mild till måttlig demens, så beror minnesproblemen på andra neurologiska sjukdomar, säger Oskar Hansson som tror att metoden kan bli till stor nytta vid utredningen av patienter med minnesproblem, om den godkänns för klinisk användning.
PET-kameror är relativt dyrbara och finns inte inom primärvården där de flesta demensdiagnoser ställs. Så det är framför allt inom sjukhusens minnesklinker som den nya metoden kan komma att användas i större utsträckning.
Förutom från Lund har forskare och 700 patienter från San Francisco och Seoul, Sydkorea, varit involverade i studien. Den publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.
Läs artikel i Neurologi i Sverige (nytt fönster)
Till studien i JAMA (nytt fönster)
Metoden bygger på avbildning av hjärnan med så kallad PET-kamera. Det är en medicinsk bildteknik som har använts bland annat för att spåra spridningen av betaamyloid, ett protein och typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Denna gång har måltavlan varit tau, ett annat protein med kopplingar till alzheimer.
Den nya studien visar förekomsten av tau i PET-kameran genom radioaktiva markörer som söker sig till olika områden i kroppen.
– Vi ger patienten den speciella tau-markören intravenöst. Om patienten har tau i vissa delar av hjärnan, så söker sig markören dit. Resultatet – om det finns tau eller inte – syns mycket tydligt på PET-bilderna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i en artikel i Neurologi i Sverige.
Sammantaget visar studien att tau-PET-metoden har klart större diagnostisk säkerhet än magnetkamera och färre falskt positiva utslag än beta-amyloid-PET, två metoder som i dag används på många minneskliniker.
– Har man tau i hjärnan enligt tau-PET, så är det med något enstaka undantag fråga om Alzheimers sjukdom. Har man en normal tau-PET och mild till måttlig demens, så beror minnesproblemen på andra neurologiska sjukdomar, säger Oskar Hansson som tror att metoden kan bli till stor nytta vid utredningen av patienter med minnesproblem, om den godkänns för klinisk användning.
PET-kameror är relativt dyrbara och finns inte inom primärvården där de flesta demensdiagnoser ställs. Så det är framför allt inom sjukhusens minnesklinker som den nya metoden kan komma att användas i större utsträckning.
Förutom från Lund har forskare och 700 patienter från San Francisco och Seoul, Sydkorea, varit involverade i studien. Den publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.
Läs artikel i Neurologi i Sverige (nytt fönster)
Till studien i JAMA (nytt fönster)
Varför inget genombrott i alzheimerforskningen?
...
Varför har vi inte sett något medicinskt genombrott i alzheimerforskningen under 20 år? Det är en av frågorna som diskuteras i World Alzheimer report 2018. Bakom den står Alzheimer´s Disease International (ADI) som konstaterar att sedan 1998 har 100 läkemedel testats mot alzheimer. Endast 4 har godkänts för användning och de är inga "magic pills". De kan lindra symptom under en begränsad tid men stoppar inte sjukdomen.
Alzheimer och andra demenssjukdomar tillhör de snabbast växande folksjukdomarna. De är den sjunde vanligaste dödsorsaken och var tredje sekund insjuknar en person i världen. Att medicinska genombrott ändå har uteblivit förklarar ADI med bland annat att det helt enkelt forskas för lite jämfört med vad som gäller för andra stora folksjukdomar. Exempelvis publiceras det tolv gånger fler vetenskapliga artiklar om cancer.
Läs World Alzheimer Report 2018 (nytt fönster)
Varför har vi inte sett något medicinskt genombrott i alzheimerforskningen under 20 år? Det är en av frågorna som diskuteras i World Alzheimer report 2018. Bakom den står Alzheimer´s Disease International (ADI) som konstaterar att sedan 1998 har 100 läkemedel testats mot alzheimer. Endast 4 har godkänts för användning och de är inga "magic pills". De kan lindra symptom under en begränsad tid men stoppar inte sjukdomen.
Alzheimer och andra demenssjukdomar tillhör de snabbast växande folksjukdomarna. De är den sjunde vanligaste dödsorsaken och var tredje sekund insjuknar en person i världen. Att medicinska genombrott ändå har uteblivit förklarar ADI med bland annat att det helt enkelt forskas för lite jämfört med vad som gäller för andra stora folksjukdomar. Exempelvis publiceras det tolv gånger fler vetenskapliga artiklar om cancer.
Läs World Alzheimer Report 2018 (nytt fönster)
Demensförbundet har valt ny styrelse
Den 14-15 november höll Demensförbundet kongress på Scandic Star hotell i Sollentuna. Representanter från 83 lokalföreningar var på plats då bland annat en ny styrelse valdes.
Både ordförande Pär Rahmström och vice ordförande Carina Lindgren fick fortsatt förtroende under tre år framåt. Bland de nya styrelseledamöterna återfinns professor Lars-Olof Wahlund, en av landets ledande alzheimerforskare.
Hela styrelsen presenteras på Demensförbundets webb (nytt fönster)
Både ordförande Pär Rahmström och vice ordförande Carina Lindgren fick fortsatt förtroende under tre år framåt. Bland de nya styrelseledamöterna återfinns professor Lars-Olof Wahlund, en av landets ledande alzheimerforskare.
Hela styrelsen presenteras på Demensförbundets webb (nytt fönster)
Stroke fördubblar risken för demens
Sedan länge vet man att det är långifrån ovanligt att utveckla demenssjukdom efter en stroke. En ny studie, publicerad i Alzheimer´s & Dementia, sätter siffror på sambandet.
Risken för demenssjukdom ökar med 70 procent för personer som har haft en stroke. För de som nyligen drabbats av en stroke handlar det om en fördubblad riskökning.
Siffrorna har tagits fram av forskare från University of Exeter Medical School. De har analyserat 48 studier med totalt 3,2 miljoner deltagare från olika delar världen.
Forskarna bakom studien konstaterar att det starka sambandet visar att förebyggande arbete mot stroke också kan förebygga demens. Båda tillhör de stora folksjukdomarna. Enlig världshälsoorgansationen WHO får årligen 15 miljoner personer en stroke. Cirka 50 miljoner är drabbade av demenssjukdom, antalet väntas fördubblas till år 2040.
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Till studien i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Risken för demenssjukdom ökar med 70 procent för personer som har haft en stroke. För de som nyligen drabbats av en stroke handlar det om en fördubblad riskökning.
Siffrorna har tagits fram av forskare från University of Exeter Medical School. De har analyserat 48 studier med totalt 3,2 miljoner deltagare från olika delar världen.
Forskarna bakom studien konstaterar att det starka sambandet visar att förebyggande arbete mot stroke också kan förebygga demens. Båda tillhör de stora folksjukdomarna. Enlig världshälsoorgansationen WHO får årligen 15 miljoner personer en stroke. Cirka 50 miljoner är drabbade av demenssjukdom, antalet väntas fördubblas till år 2040.
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Till studien i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Fiskelycka i en virtuell värld
I Södertälje prövar kommunen VR-teknik på sina äldreboenden. I en samlingssal på ett vård- och omsorgsboende på Glasbygatan är Åke i full färd med att fånga fisk – i en virtuell värld.
VR-pedagog Daniel Kemppi i samspel med Åke.
– Äsch, nu slank den undan igen, skrattar han utan att låta särskilt uppgiven.
Åke, hyresgäst på Glasberga vård- och omsorgboende, låter oss titta på när han kämpar med att dra upp en bångstyrig fisk. Som åskådare skymtar vi båt, flöte och fiskespö på en bärbar dator på stolen framför honom. Men Åke både ser och upplever så mycket mer. Det cyklopliknande VR-glasögonen han har på sig tar med honom till en annan verklighet, en virtuell värld (VR). Där är han omsluten av grönskande natur, sjöar och en eka med fiskedon som han kan hantera med sina handkontroller.
VR-pedagogen Daniel Kemppi lägger en hand på hans axel och ger uppmuntrande råd:
– Håll in knappen bara. Så där ja, nu kan du styra spöet bättre. Du måste ha fiskat förr, Åke?
– Jo då, fiske var min stora hobby, säger Åke som rör sig fram och tillbaka på kontorsstolen och sträcker sig mot golvet för att komma åt något som bara han kan se i sina VR-glasögon.
VR på äldreboenden, kan det verkligen vara något? Det håller man på att undersöka i Södertälje inom ramen för Kultur-365. Det är en kommunal förvaltningsöverskridande verksamhet med syfte att hitta nya perspektiv och synsätt på aktiviteter för seniorer.
– Vi har bland annat anställt två ”PlayMäkers”, ungdomar som besöker kommunens äldreboenden och bidrar till möten över generationsgränserna. De är nyfikna på ny teknik och har med framgång använt iPad och Playstation för att skapa glädje och stimulans för våra brukare, säger Lars Ahlin, Kulturmäklare vid Kultur-365.
Nu har man även prövat VR och så kallad 360-film. Filmer har spelats in på bland annat Torekällbergets friluftsmuseum och Stendörrens naturreservat, omtyckta utflyktsmål för Södertäljeborna. Den som tittar på filmerna genom VR-glasögon kan få en stark närvarokänsla av platserna utan att vara där. Det är lätt att inse betydelsen för brukare som har svårt att ta sig dit.
– Men filmvisningen har ibland också väckt sådant intresse hos brukare och personal att de gjort en utflykt till någon av platserna, säger Lars Ahlin.
Förtjusningen över VR-tekniken går inte att ta miste på hos Åke som nu äntligen får upp sin fisk – en brax. Men hur fungerar VR och 360-filmer för personer med demenssjukdom? (Åke själv har inte demens). Hur reagerar en alzheimersjuk person på att gå från vardagen till en stark upplevelse i en virtuell värld och tillbaka igen? Katarina Talts, Silvasyster och metodutvecklare i Södertälje kommun, kopplades in som rådgivare på ett tidigt stadium:
– Jag kände en viss skepsis i början men den har försvunnit efterhand. Det beror nog mycket på hur tekniken används. Att brukaren inte lämnas ensam utan under hela upplevelsen har en dialog med en person som hon är trygg med och som kan ”känna av” situationen.
Det är framför allt personer med demens i tidig sjukdomsfas som har sett 360-filmerna med VR-glasögon. Alla får inte samma starka positiva upplevelse.
– Men de som får det bär med sig den positiva känslan länge, även efter att de glömt bort vad de gjort. Det är så härligt att se, säger Katarina Talts.
Den VR-teknik som Åke använde och som bygger på att man interagerar med omgivningen ställer högre krav på kognitiv förmåga. Kanske alltför för höga krav för att fungera vid tidig demenssjukdom. Men Kultur-365 fortsätter att pröva sig fram. VR-tekniken utvecklas snabbt och rasar i pris. VR-glasögon med handkontroller och andra tillbehör kostar idag ca 5000 kr. Till det kommer en speldator, ca 10 000 – 15 000 kr.
– Vi försöker samla erfarenheter av VR-användningen hos våra brukare och följa upp det vi gör, bland annat genom en studie som görs av Kungliga Tekniska Högskolan, säger Lars Ahlin.
Magnus Westlander
Se filmen "VR ger nya möjligheter" (nytt fönster)
Läs mer om VR och Kultur-365 (nytt fönster)
VR-pedagog Daniel Kemppi i samspel med Åke.
– Äsch, nu slank den undan igen, skrattar han utan att låta särskilt uppgiven.
Åke, hyresgäst på Glasberga vård- och omsorgboende, låter oss titta på när han kämpar med att dra upp en bångstyrig fisk. Som åskådare skymtar vi båt, flöte och fiskespö på en bärbar dator på stolen framför honom. Men Åke både ser och upplever så mycket mer. Det cyklopliknande VR-glasögonen han har på sig tar med honom till en annan verklighet, en virtuell värld (VR). Där är han omsluten av grönskande natur, sjöar och en eka med fiskedon som han kan hantera med sina handkontroller.
VR-pedagogen Daniel Kemppi lägger en hand på hans axel och ger uppmuntrande råd:
– Håll in knappen bara. Så där ja, nu kan du styra spöet bättre. Du måste ha fiskat förr, Åke?
– Jo då, fiske var min stora hobby, säger Åke som rör sig fram och tillbaka på kontorsstolen och sträcker sig mot golvet för att komma åt något som bara han kan se i sina VR-glasögon.
VR på äldreboenden, kan det verkligen vara något? Det håller man på att undersöka i Södertälje inom ramen för Kultur-365. Det är en kommunal förvaltningsöverskridande verksamhet med syfte att hitta nya perspektiv och synsätt på aktiviteter för seniorer.
– Vi har bland annat anställt två ”PlayMäkers”, ungdomar som besöker kommunens äldreboenden och bidrar till möten över generationsgränserna. De är nyfikna på ny teknik och har med framgång använt iPad och Playstation för att skapa glädje och stimulans för våra brukare, säger Lars Ahlin, Kulturmäklare vid Kultur-365.
Nu har man även prövat VR och så kallad 360-film. Filmer har spelats in på bland annat Torekällbergets friluftsmuseum och Stendörrens naturreservat, omtyckta utflyktsmål för Södertäljeborna. Den som tittar på filmerna genom VR-glasögon kan få en stark närvarokänsla av platserna utan att vara där. Det är lätt att inse betydelsen för brukare som har svårt att ta sig dit.
– Men filmvisningen har ibland också väckt sådant intresse hos brukare och personal att de gjort en utflykt till någon av platserna, säger Lars Ahlin.
Förtjusningen över VR-tekniken går inte att ta miste på hos Åke som nu äntligen får upp sin fisk – en brax. Men hur fungerar VR och 360-filmer för personer med demenssjukdom? (Åke själv har inte demens). Hur reagerar en alzheimersjuk person på att gå från vardagen till en stark upplevelse i en virtuell värld och tillbaka igen? Katarina Talts, Silvasyster och metodutvecklare i Södertälje kommun, kopplades in som rådgivare på ett tidigt stadium:
– Jag kände en viss skepsis i början men den har försvunnit efterhand. Det beror nog mycket på hur tekniken används. Att brukaren inte lämnas ensam utan under hela upplevelsen har en dialog med en person som hon är trygg med och som kan ”känna av” situationen.
Det är framför allt personer med demens i tidig sjukdomsfas som har sett 360-filmerna med VR-glasögon. Alla får inte samma starka positiva upplevelse.
– Men de som får det bär med sig den positiva känslan länge, även efter att de glömt bort vad de gjort. Det är så härligt att se, säger Katarina Talts.
Den VR-teknik som Åke använde och som bygger på att man interagerar med omgivningen ställer högre krav på kognitiv förmåga. Kanske alltför för höga krav för att fungera vid tidig demenssjukdom. Men Kultur-365 fortsätter att pröva sig fram. VR-tekniken utvecklas snabbt och rasar i pris. VR-glasögon med handkontroller och andra tillbehör kostar idag ca 5000 kr. Till det kommer en speldator, ca 10 000 – 15 000 kr.
– Vi försöker samla erfarenheter av VR-användningen hos våra brukare och följa upp det vi gör, bland annat genom en studie som görs av Kungliga Tekniska Högskolan, säger Lars Ahlin.
Magnus Westlander
Se filmen "VR ger nya möjligheter" (nytt fönster)
Läs mer om VR och Kultur-365 (nytt fönster)
Snart utbildar vi nya Stjärninstruktörer
Gör som Maria Lindgren, usk på Stortorps äldreboende, och bli Stjärninstruktör. Fortfarande finns några lediga platser till nästa utbildningsomgång som äger rum den 19–20 september i Svenskt Demenscentrums lokaler i Stockholm.
Som Stjärninstruktör kommer du att hålla i de fyra utbildningss""teg som ingår i Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och som vänder sig till äldreboenden och hemtjänstenheter. Läs mer om den på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)
Under utbildningen till Stjärninstruktör går vi igenom Stjärnmärkts fyra steg, inklusive det studiematerial som du får tillgång till och senare ska använda som instruktör. Anmäl dig via e-post senast den 3 sept: info@stjarnmarkt.se
Läs mer om utbildningen på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)
För frågor om utbildningen, mejla laila.becker@demenscentrum.se
Som Stjärninstruktör kommer du att hålla i de fyra utbildningss""teg som ingår i Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och som vänder sig till äldreboenden och hemtjänstenheter. Läs mer om den på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)
Under utbildningen till Stjärninstruktör går vi igenom Stjärnmärkts fyra steg, inklusive det studiematerial som du får tillgång till och senare ska använda som instruktör. Anmäl dig via e-post senast den 3 sept: info@stjarnmarkt.se
Läs mer om utbildningen på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)
För frågor om utbildningen, mejla laila.becker@demenscentrum.se
Gåva till viktig mötesplats för unga anhöriga
I lördags var Svenskt Demenscentrum i Avesta under ett av sommarens läger för unga anhöriga. Wilhelmina Hoffman svarade på frågor om demens och överlämnade 10 000 kr i gåva till verksamheten.
Gudrun Strandberg och Katrin Lindholm (Avesta kommun) tillsammans med deltagare på sommarlägret. T.h. Wilhelmina Hoffman (Svenskt Demenscentrum).
Sommarlägren för barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder tycks ha kommit till Avesta för att stanna. Det är åttonde året i rad som de arrangeras i Dalakommunen, mycket tack vare de engagerade initiativtagarna Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska, och Katrin Lindholm, anhörigsamordnare.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, var på plats i Avesta även i fjol.
– I år höll jag i en "fråga doktorn"-stund för deltagarna. Det är verkligen fantastiskt att få komma hit, inget tvivel om att detta är en oerhört viktig mötesplats för ungdomarna, säger hon.
Läger för unga med en demenssjuk förälder har i sommar arrangerats även i Ystad och Örnsköldsvik är värd för ett läger som börjar den 24 augusti. Alzheimerfonden stödjer verksamheten genom att finansiera resa, kost och logi för deltagarna. Svenskt Demencentrums gåva på 10 000 kr har möjliggjorts av Stiftelsen Solstickan och försäljning av armbandet Remember me.
Köp armbandet Remember me så stöttar du samtidigt
sommarlägren för unga anhöriga (nytt fönster)
Gudrun Strandberg och Katrin Lindholm (Avesta kommun) tillsammans med deltagare på sommarlägret. T.h. Wilhelmina Hoffman (Svenskt Demenscentrum).
Sommarlägren för barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder tycks ha kommit till Avesta för att stanna. Det är åttonde året i rad som de arrangeras i Dalakommunen, mycket tack vare de engagerade initiativtagarna Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska, och Katrin Lindholm, anhörigsamordnare.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, var på plats i Avesta även i fjol.
– I år höll jag i en "fråga doktorn"-stund för deltagarna. Det är verkligen fantastiskt att få komma hit, inget tvivel om att detta är en oerhört viktig mötesplats för ungdomarna, säger hon.
Läger för unga med en demenssjuk förälder har i sommar arrangerats även i Ystad och Örnsköldsvik är värd för ett läger som börjar den 24 augusti. Alzheimerfonden stödjer verksamheten genom att finansiera resa, kost och logi för deltagarna. Svenskt Demencentrums gåva på 10 000 kr har möjliggjorts av Stiftelsen Solstickan och försäljning av armbandet Remember me.
Köp armbandet Remember me så stöttar du samtidigt
sommarlägren för unga anhöriga (nytt fönster)
Sömnstörningar kan öka risken för demens
Sömnens betydelse har börjat intressera demensforskningen. En ny studie vid Karolinska Institutet visar att sömnstörningar i medelålden ökar risken att utveckla demenssjukdom senare i livet.
Riskökningen var 24 procent för personer med sömnstörningar i 40- och 50-årsåldern. För tidigt uppvaknande i 60- och 70-årsåldern gav en fördubblad risk för demens senare i livet. Att även lång nattsömn (mer än 9 timmar) var kopplat till en riskökning tror forskarna bakom studien delvis kan bero på demenssjukdom i ett mycket tidigt stadium, något som brukar leda till ett ökat sömnbehov.
– Det är lovande att livsstilsförändringar har en positiv inverkan på den kognitiva funktionen. Det har hittills saknats bevis för att sömnstörningar är en riskfaktor för demens, men vår nya studie tyder på att framtida insatser för att förebygga demens även bör inkludera åtgärder för att förbättra sömnen, säger Shireen Sindi i forskare vid Karolinska Institutet, i en artikel på webbplatsen forskning.se.
Studien som publicerats i tidskriften Alzheimer & Dementia bygger på data från sammanlagt fler än 2000 deltagare (från Sverige och Finland) i tre olika befolkningsstudier. Den gjordes i samarbete med forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Östra Finlands universitet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Läs mer om studien på forskning.se (nytt fönster)
Till tidskriften Alzheimer & Dementia (nytt fönster)
Riskökningen var 24 procent för personer med sömnstörningar i 40- och 50-årsåldern. För tidigt uppvaknande i 60- och 70-årsåldern gav en fördubblad risk för demens senare i livet. Att även lång nattsömn (mer än 9 timmar) var kopplat till en riskökning tror forskarna bakom studien delvis kan bero på demenssjukdom i ett mycket tidigt stadium, något som brukar leda till ett ökat sömnbehov.
– Det är lovande att livsstilsförändringar har en positiv inverkan på den kognitiva funktionen. Det har hittills saknats bevis för att sömnstörningar är en riskfaktor för demens, men vår nya studie tyder på att framtida insatser för att förebygga demens även bör inkludera åtgärder för att förbättra sömnen, säger Shireen Sindi i forskare vid Karolinska Institutet, i en artikel på webbplatsen forskning.se.
Studien som publicerats i tidskriften Alzheimer & Dementia bygger på data från sammanlagt fler än 2000 deltagare (från Sverige och Finland) i tre olika befolkningsstudier. Den gjordes i samarbete med forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Östra Finlands universitet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Läs mer om studien på forskning.se (nytt fönster)
Till tidskriften Alzheimer & Dementia (nytt fönster)
Ny läkemedelskandidat får stor uppmärksamhet
Ett hopp eller åter en flopp? Frågan väcks av en uppmärksammad studie på den stora alzheimerkonferensen i Chicago. Professor Lars Lannfelt är engagerad i den forskning som får många att åter börja hoppas på ett nytt läkemedel mot alzheimer.
Vid den pågående AAIC-konferensen i Chicago presenteras de senaste forskningsrönen om Alzheimers sjukdom. En studie med svenskt deltagande har fått stort genomslag i internationella medier. Den rör BAN 241, en antikropp framtagen för att ta kål på de proteinklumpar – amyloida plack – som sprider sig i en alzheimersjuk hjärna (se gula partier på bilden). Målet är att stoppa sjukdomsförloppet.
Antikroppen har testats i en studie med 856 personer med Alzheimers sjukdom. Tre olika doser prövades under sammanlagt 18 månader. Deltagarna i kontrollgruppen fick en sockerlösning. Den ursprungliga fas 2-studien, som mätte resultatet efter 12 månader, var en besvikelse. Men nya analyser, efter 18 månader, visade sig vara betydligt mer positiva. I gruppen som fick den högsta dosen av BAN 241 kunde man inte bara avläsa en minskad inlagring av plack i hjärnan, personerna hade också ett långsammare sjukdomsförlopp än de i kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt säkerställda.
BAN 241 är långtifrån den första antikropp som testats mot alzheimer. Flera har misslyckats redan i ett tidigt stadium, till exempel för att de orsakat allvarliga biverkningar. Andra antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala (fas 3-studier). Bakslagen har lett till att en rad läkemedelsföretag lagt ner sina alzheimersatsningar och att immunterapin med antikroppar börjat ifrågasättas. Är verkligen de amyloida placken rätt måltavla för nya läkemedelskandidater?
Tveklöst ja enligt Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Han har deltagit i utvecklingen av antikroppen BAN2401 i ett samarbete mellan det japanska läkemedelsföretaget Eisai och svenska Bioarctic där han är delägare. Till Dagens Medicin säger han att de antikroppar som testats har olika profil. BAN241 riktar sig mot de giftiga oligomererna som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken.
Lars Lannfelt lyfter fram en aspekt som han menar visar att forskarna är inne på rätt spår. Halterna av tau-protein, som vid sidan av amyloida plack är det andra typiska kännetecknet vid alzheimer, minskade hos de som fick de högsta doserna av BAN241.
– Vi har effekt på tau, även om inte antikroppen riktar sig mot tau. Det innebär att vi är inne i de sjukliga processerna och kan ändra sjukdomsförloppet, det är otroligt häftigt, säger Lars Lannfelt till Dagens Medicin.
Normalt krävs en fas 3-studie med betydligt fler deltagare innan ett nytt läkemedel kan godkännas och börja säljas i handeln.
– Min gissning är att det blir en fas 3-prövning, men jag är inte expert på området utan läkare och forskare, säger Lars Lannfelt.
Magnus Westlander
Läs intervju med Lars Lannfelt (Dagens Medicin)
Till AAIC-konferensens webb (nytt fönster)
Vid den pågående AAIC-konferensen i Chicago presenteras de senaste forskningsrönen om Alzheimers sjukdom. En studie med svenskt deltagande har fått stort genomslag i internationella medier. Den rör BAN 241, en antikropp framtagen för att ta kål på de proteinklumpar – amyloida plack – som sprider sig i en alzheimersjuk hjärna (se gula partier på bilden). Målet är att stoppa sjukdomsförloppet.
Antikroppen har testats i en studie med 856 personer med Alzheimers sjukdom. Tre olika doser prövades under sammanlagt 18 månader. Deltagarna i kontrollgruppen fick en sockerlösning. Den ursprungliga fas 2-studien, som mätte resultatet efter 12 månader, var en besvikelse. Men nya analyser, efter 18 månader, visade sig vara betydligt mer positiva. I gruppen som fick den högsta dosen av BAN 241 kunde man inte bara avläsa en minskad inlagring av plack i hjärnan, personerna hade också ett långsammare sjukdomsförlopp än de i kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt säkerställda.
BAN 241 är långtifrån den första antikropp som testats mot alzheimer. Flera har misslyckats redan i ett tidigt stadium, till exempel för att de orsakat allvarliga biverkningar. Andra antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala (fas 3-studier). Bakslagen har lett till att en rad läkemedelsföretag lagt ner sina alzheimersatsningar och att immunterapin med antikroppar börjat ifrågasättas. Är verkligen de amyloida placken rätt måltavla för nya läkemedelskandidater?
Tveklöst ja enligt Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Han har deltagit i utvecklingen av antikroppen BAN2401 i ett samarbete mellan det japanska läkemedelsföretaget Eisai och svenska Bioarctic där han är delägare. Till Dagens Medicin säger han att de antikroppar som testats har olika profil. BAN241 riktar sig mot de giftiga oligomererna som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken.
Lars Lannfelt lyfter fram en aspekt som han menar visar att forskarna är inne på rätt spår. Halterna av tau-protein, som vid sidan av amyloida plack är det andra typiska kännetecknet vid alzheimer, minskade hos de som fick de högsta doserna av BAN241.
– Vi har effekt på tau, även om inte antikroppen riktar sig mot tau. Det innebär att vi är inne i de sjukliga processerna och kan ändra sjukdomsförloppet, det är otroligt häftigt, säger Lars Lannfelt till Dagens Medicin.
Normalt krävs en fas 3-studie med betydligt fler deltagare innan ett nytt läkemedel kan godkännas och börja säljas i handeln.
– Min gissning är att det blir en fas 3-prövning, men jag är inte expert på området utan läkare och forskare, säger Lars Lannfelt.
Magnus Westlander
Läs intervju med Lars Lannfelt (Dagens Medicin)
Till AAIC-konferensens webb (nytt fönster)