Senaste nytt
Antalet demenssjuka européer väntas öka kraftigt
Nypublicerade siffror från Alzheimer Europe visar att förekomsten av demenssjukdom minskar i så gott som alla åldersgrupper. Antalet drabbade i Europa beräknas ändå nästan fördubblas fram till 2050.
Siffrorna är hämtade ur en ny rapport som organisationen Alzheimer Europe presenterade vid en debatt i Europaparlamentet den 18 februari. Data från nationella undersökningar i europeiska länder har sammanställts, med början från år 2000. Utvecklingen är delvis positiv.
Bland män har förekomsten av demenssjukdom minskat något i samtliga åldersgrupper, räknat från och med 60 års ålder. Tendensen är densamma hos kvinnor, med undantag av åldersgruppen 75-79 år där förekomsten i dag är något högre än 2000.
Total sett, samtliga europeiska länder inräknade, är betydligt fler kvinnor drabbade av demenssjukdom: drygt 6,6 miljoner jämfört med drygt 3,1 miljoner män. Orsaken till det är framför allt att kvinnor lever längre och att risken att utveckla demenssjukdom ökar kraftigt med åren.
Ökad medellivslängd, för båda könen, ligger också bakom att Alzheimer Europé beräknar att antalet demensfall i Europa kommer att nästan fördubblas fram till 2050, från ca 9,8 miljoner till ca 18,9 miljoner.
Siffrorna är hämtade ur en ny rapport som organisationen Alzheimer Europe presenterade vid en debatt i Europaparlamentet den 18 februari. Data från nationella undersökningar i europeiska länder har sammanställts, med början från år 2000. Utvecklingen är delvis positiv.
Bland män har förekomsten av demenssjukdom minskat något i samtliga åldersgrupper, räknat från och med 60 års ålder. Tendensen är densamma hos kvinnor, med undantag av åldersgruppen 75-79 år där förekomsten i dag är något högre än 2000.
Total sett, samtliga europeiska länder inräknade, är betydligt fler kvinnor drabbade av demenssjukdom: drygt 6,6 miljoner jämfört med drygt 3,1 miljoner män. Orsaken till det är framför allt att kvinnor lever längre och att risken att utveckla demenssjukdom ökar kraftigt med åren.
Ökad medellivslängd, för båda könen, ligger också bakom att Alzheimer Europé beräknar att antalet demensfall i Europa kommer att nästan fördubblas fram till 2050, från ca 9,8 miljoner till ca 18,9 miljoner.
Kan medelhavskost förebygga demens hos diabetiker?
En hel del talar för att kost och träning kan påverka insjuknandet i demens hos äldre med typ 2-diabetes. Det är också utgångspunkten för en ny studie vid universiteten i Umeå och Uppsala.
Typ 2-diabetes medför en nästan fördubblad risk att utveckla demenssjukdom. Om personen dessutom redan har en mild minnesstörning ökar risken ytterligare. Tidigare forskning pekar på att den förhöjda risken hänger samman med en kombination av höga nivåer för blodsocker, blodfetter och blodtryck. Även låg fysisk aktivitetsnivå och övervikt tycks ha en betydelse.
Det talar för att risken att utveckla demens går att påverka genom att förändrad livsstil med kost och träning och en optimerad diabetesbehandling. Ännu finns dock inga studier på grupper som har genomfört sådana förändringar av alla dessa faktorer och jämförts med kontrollgrupper. Det är det glappet som den nya studien i Uppsala och Umeå ska fylla.
– Den här studien blir den första i sitt slag i världen, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och huvudansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
I studien kommer personer över 65 år med typ 2-diabets och mild minnesstörning att under ett års tid äta medelhavskost, genomgå ett individualiserat program för ökad fysisk aktivitet samt optimerad behandling med läkemedel mot blodsocker, blodfetter och högt blodtryck. Gruppen jämförs med en kontrollgrupp som får vanlig information om behandling av sin typ 2-diabetes.
– Om studien visar att symtomen på utveckling av demens skiljer sig mellan grupperna, kan det på sikt innebära att rekommendationerna för behandling av typ 2-diabetes och minnesstörning ändras, men där är vi inte än, säger Mats Martinell, forskare vid Uppsala universitet.
En pilotstudie startar i mitten av februari.
Typ 2-diabetes medför en nästan fördubblad risk att utveckla demenssjukdom. Om personen dessutom redan har en mild minnesstörning ökar risken ytterligare. Tidigare forskning pekar på att den förhöjda risken hänger samman med en kombination av höga nivåer för blodsocker, blodfetter och blodtryck. Även låg fysisk aktivitetsnivå och övervikt tycks ha en betydelse.
Det talar för att risken att utveckla demens går att påverka genom att förändrad livsstil med kost och träning och en optimerad diabetesbehandling. Ännu finns dock inga studier på grupper som har genomfört sådana förändringar av alla dessa faktorer och jämförts med kontrollgrupper. Det är det glappet som den nya studien i Uppsala och Umeå ska fylla.
– Den här studien blir den första i sitt slag i världen, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och huvudansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
I studien kommer personer över 65 år med typ 2-diabets och mild minnesstörning att under ett års tid äta medelhavskost, genomgå ett individualiserat program för ökad fysisk aktivitet samt optimerad behandling med läkemedel mot blodsocker, blodfetter och högt blodtryck. Gruppen jämförs med en kontrollgrupp som får vanlig information om behandling av sin typ 2-diabetes.
– Om studien visar att symtomen på utveckling av demens skiljer sig mellan grupperna, kan det på sikt innebära att rekommendationerna för behandling av typ 2-diabetes och minnesstörning ändras, men där är vi inte än, säger Mats Martinell, forskare vid Uppsala universitet.
En pilotstudie startar i mitten av februari.
Medelhavskost innehåller mycket grönsaker, nötter, olivolja, rotsaker, en hel del fisk och en del fullkornsprodukter. Sparsamt med kött och mejeriprodukter samt i princip inget socker alls.
Nya medel till demensområdet
Regeringen satsar 11 miljoner kronor för att stärka kvaliteten i omsorgen om personer med demenssjukdom. Satsningen ska bidra till ökade kunskaper hos äldreomsorgens personal.
I Sverige har uppemot 150 000 personer en demenssjukdom. I den nationella strategin för omsorg om personer med demenssjukdom, som regeringen lade fram 2018, pekas kunskap och kompetens ut som angelägna områden.
– Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. Regeringens satsningar syftar till att höja kunskapen om demenssjukdomar och stärka kvaliteten inom vården och omsorgen, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringskansliet.
Regeringens nya satsning fördelas på tre områden.
- Svenskt Demenscentrum beviljas 6 miljoner kr för att utveckla Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som vänder sig till biståndshandläggare, dagverksamheter, hemtjänst och särskilda boenden. Svenskt Demenscentrum ska även ta fram en ny webbutbildning för biståndshandläggare.
- BPSD-registret får 2,5 miljoner kr för att genomföra utbildningsinsatser för att öka kunskapen om kvalitetsregistret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Syftet är att minska förekomst och allvarlighetsgrad av sådana symptom.
- Svenska Demensregistret beviljas 2,5 miljoner kr, bland annat för att implementera moduler för att följa upp hemsjukvård, omsorgsinsatser och särskilda boenden.
I Sverige har uppemot 150 000 personer en demenssjukdom. I den nationella strategin för omsorg om personer med demenssjukdom, som regeringen lade fram 2018, pekas kunskap och kompetens ut som angelägna områden.
– Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. Regeringens satsningar syftar till att höja kunskapen om demenssjukdomar och stärka kvaliteten inom vården och omsorgen, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringskansliet.
Regeringens nya satsning fördelas på tre områden.
- Svenskt Demenscentrum beviljas 6 miljoner kr för att utveckla Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som vänder sig till biståndshandläggare, dagverksamheter, hemtjänst och särskilda boenden. Svenskt Demenscentrum ska även ta fram en ny webbutbildning för biståndshandläggare.
- BPSD-registret får 2,5 miljoner kr för att genomföra utbildningsinsatser för att öka kunskapen om kvalitetsregistret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Syftet är att minska förekomst och allvarlighetsgrad av sådana symptom.
- Svenska Demensregistret beviljas 2,5 miljoner kr, bland annat för att implementera moduler för att följa upp hemsjukvård, omsorgsinsatser och särskilda boenden.
Faktablad i ny översättning
Nu kan Svenskt Demenscentrums faktablad läsas även på tigrinska (tigrinja). Det är ett officiellt språk i Eritrea och talas även i norra delarna av Etiopien.
Sammanlagt finns 9 olika faktablad översatta till 13 språk. Samtliga går att ladda ned gratis från www.demenscentrum.se/faktablad
Sammanlagt finns 9 olika faktablad översatta till 13 språk. Samtliga går att ladda ned gratis från www.demenscentrum.se/faktablad
Ledande hjärnforskare föreläser
Den 21 april är allmänheten välkommen till Nya Karolinska sjukhuset. Då arrangerar Karolinska Institutet StratNeuro, Karolinska Universitetssjukhuset och Svenskt Demenscentrum en öppen föreläsningsserie med flera av landets ledande hjärnforskare.
Föreläsningarna är avgiftsfria men anmälan är obligatorisk. Läs mer om evenemanget i vår Kalender!
Nytt år med ny hemsida
Våren 2008, några månader efter att Svenskt Demenscentrum bildades, sjösatte vi vår första hemsida. Nu lanserar vi en ny.
Hemsidan har samma adress men nytt utseende. Den har också en rad nya funktioner som vi tror kan tydliggöra innehållet bättre. Möjligheterna att visa foto och grafik har förbättrats, något som kommer att märkas efterhand som webbplatsen fylls med nytt innehåll. Även sökmöjligheterna har utvecklats liksom mobilanpassningen som ska bli ännu bättre. Det arbetet väntas vara klart under våren. För du som besöker vår nya hemsida kan det säkert kännas ovant i början men vår förhoppning är att du snart blir bekväm med att navigera och hittar det du söker.
Har du synpunkter på nya hemsidan, mejla gärna: magnus.westlander@demenscentrum.se
Obs! Ni som administrerar hemsidor med direktlänkar till Svenskt Demenscentrums webbplats, se gärna över länkarna eftersom flera adresser har ändrats.
Hemsidan har samma adress men nytt utseende. Den har också en rad nya funktioner som vi tror kan tydliggöra innehållet bättre. Möjligheterna att visa foto och grafik har förbättrats, något som kommer att märkas efterhand som webbplatsen fylls med nytt innehåll. Även sökmöjligheterna har utvecklats liksom mobilanpassningen som ska bli ännu bättre. Det arbetet väntas vara klart under våren. För du som besöker vår nya hemsida kan det säkert kännas ovant i början men vår förhoppning är att du snart blir bekväm med att navigera och hittar det du söker.
Har du synpunkter på nya hemsidan, mejla gärna: magnus.westlander@demenscentrum.se
Obs! Ni som administrerar hemsidor med direktlänkar till Svenskt Demenscentrums webbplats, se gärna över länkarna eftersom flera adresser har ändrats.
Första läkargruppen Silviahemscertifierad
Familjeläkarna äldrevård är den första läkargruppen att bli Silviahemscertifierad. Gruppen mottog certfikatet av H.M. Drottningen vid en ceremoni i Vår Gård, Saltsjöbaden.
Familjeläkarna äldrevård ansvarar för läkarinsatserna på ett 70-tal äldreboenden över hela Storstockholm med totalt runt 7 000 boende.
– Vi är stolta över att vara den första läkarorganisationen att bli Silviahemscertifierad. Vi har fördjupat våra kunskaper, vilket kommer till nytta för patienter på vårdboende och vårdcentraler där Familjeläkarna äldrevård är verksamt, säger grundaren och verksamhetschefen Stefan Amér.
Silviahemscertifieringen innebär att alla medarbetare vid en vård- och omsorgsenhet får Silviahemmets utbildning i god demensomsorg. Snart finns det 100 Silviahemscertifierade enheter runt om i Sverige, bland annat hela sjukhusavdelningar vid Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Certifieringen följs årligen upp och förnyas vart tredje år genom kompletterande utbildning. Efterfrågan på Silviahemscertifieringen är stor och utbildning av flera enheter pågår.
– Allt fler inser att det krävs välutbildad personal, gott ledarskap och ett gemensamt arbetssätt för att uppnå hög kvalitet i vård och omsorg av personer drabbade av demenssjukdom, säger Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman.
Christina Nemell
Silviahemscertifieringen innebär att alla medarbetare vid en vård- och omsorgsenhet får Silviahemmets utbildning i god demensomsorg. Snart finns det 100 Silviahemscertifierade enheter runt om i Sverige, bland annat hela sjukhusavdelningar vid Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Certifieringen följs årligen upp och förnyas vart tredje år genom kompletterande utbildning. Efterfrågan på Silviahemscertifieringen är stor och utbildning av flera enheter pågår.
– Allt fler inser att det krävs välutbildad personal, gott ledarskap och ett gemensamt arbetssätt för att uppnå hög kvalitet i vård och omsorg av personer drabbade av demenssjukdom, säger Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman.
Christina Nemell
Efterfrågad läsning nu som ljudbok
En bok för dig med demenssjukdom har getts ut som ljudbok. Den är tillgänglig via Youtube och kan senare under 2020 gå att lyssna på direkt från vår webb.
Boken vänder sig i första hand till personer som fått en demensdiagnos. Den innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. Flera personer med demenssjukdom berättar öppenhjärtigt om sin vardag och delar med sig av sina erfarenheter.
Lyssna på En bok för dig med demenssjukdom
Klicka på valfritt kapitel så öppnas ett nytt fönster i Youtube:
- Kapitel 1 & inledning, Leva med demens
- Kapitel 2, Berätta om sjukdomen
- Kapitel 3, Tips som underlättar tillvaron
- Kapitel 4, Bilkörning och jakt
- Kapitel 5, Hjälpmedel och smarta prylar
- Kapitel 6, Stöd och hjälp
- Kapitel 7, När det känns svårt
- Kapitel 8, Lämna arbetslivet
- Kapitel 9, Praktiska saker att tänka på
- Kapitel 10, Fakta om demens
Boken vänder sig i första hand till personer som fått en demensdiagnos. Den innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. Flera personer med demenssjukdom berättar öppenhjärtigt om sin vardag och delar med sig av sina erfarenheter.
Lyssna på En bok för dig med demenssjukdom
Klicka på valfritt kapitel så öppnas ett nytt fönster i Youtube:
- Kapitel 1 & inledning, Leva med demens
- Kapitel 2, Berätta om sjukdomen
- Kapitel 3, Tips som underlättar tillvaron
- Kapitel 4, Bilkörning och jakt
- Kapitel 5, Hjälpmedel och smarta prylar
- Kapitel 6, Stöd och hjälp
- Kapitel 7, När det känns svårt
- Kapitel 8, Lämna arbetslivet
- Kapitel 9, Praktiska saker att tänka på
- Kapitel 10, Fakta om demens
Stjärnmärkt boende toppar Sverigelistan
Varje år skickar Socialstyrelsen ut en enkät om vad personer över 65 år tycker om sin hemtjänst eller särskilda boende. Årets lista över enheter med mest nöjda toppas av Tätörtsvägen i Åhus.
– Det känns otroligt roligt och vi är fantastiskt stolta över den här utmärkelsen. Den är en bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger verksamhetschefen Maria Bergström.
Tätörtsvägen är ett av de boenden där personalen genomfört Svenskt Demenscentrums Stjärnmärkt, en utbildningsmodell som fokuserar på det personcentrerade arbetssättet.
Reflektionsträffar bäst med Stjärnmärkt
– Utbildningen har absolut haft stor betydelse för oss. Även om vi redan innan jobbade personcentrerat har vi nu fått ett verktyg som sätter ord på det, en kvalitetssäkring, säger Maria Bergström.
Att vara Stjärnmärkt innebär bland annat att hålla reflektionsträffar så att personalen kan utbyta erfarenheter och diskutera situationer som uppstått.
– Reflektionsträffarna är det bästa med Stjärnmärkt, tycker Maria Bergström.
– Vi delar med oss och pratar på ett annat sätt nu. Det har också lyft medarbetarna. Deras idéer tas tillvara.
Nominerad till årets chef
Att de boende trivs så bra på Tätörtsvägen tror Maria beror just på personalens personcentrerade arbetssätt, att se varje människa bakom sjukdomen och fokusera på det friska.
– Och så händer det alltid något här. Vi försöker hitta glädjeämnena i vardagen och anordnar pubkvällar, chokladprovningar, spelar pingis och gör utflykter, berättar Maria Bergström som också nominerats till Årets bästa vård- och omsorgschef som utses av organisationen Ledarna.
Christina Nemell
Reflektionsträffar bäst med Stjärnmärkt
– Utbildningen har absolut haft stor betydelse för oss. Även om vi redan innan jobbade personcentrerat har vi nu fått ett verktyg som sätter ord på det, en kvalitetssäkring, säger Maria Bergström.
Att vara Stjärnmärkt innebär bland annat att hålla reflektionsträffar så att personalen kan utbyta erfarenheter och diskutera situationer som uppstått.
– Reflektionsträffarna är det bästa med Stjärnmärkt, tycker Maria Bergström.
– Vi delar med oss och pratar på ett annat sätt nu. Det har också lyft medarbetarna. Deras idéer tas tillvara.
Nominerad till årets chef
Att de boende trivs så bra på Tätörtsvägen tror Maria beror just på personalens personcentrerade arbetssätt, att se varje människa bakom sjukdomen och fokusera på det friska.
– Och så händer det alltid något här. Vi försöker hitta glädjeämnena i vardagen och anordnar pubkvällar, chokladprovningar, spelar pingis och gör utflykter, berättar Maria Bergström som också nominerats till Årets bästa vård- och omsorgschef som utses av organisationen Ledarna.
Christina Nemell
Våga tala om alzheimer
Henrik Frenkel, tidningsmakare och f.d. chef för Aktuellt, vill att vi ska våga tala om alzheimer. Därför har han startat både en blogg och en podd.
(Artikeln uppdaterad 18 juni 2020)
Hösten 2019 hamnade f.d. Aktuelltchefen Henrik Frenkel på tidningarnas löpsedlar. Efter att ha fått diagnosen "lindrig minnesstörning med trolig utveckling till alzheimer" startade han en blogg och en podd under det gemensamma namnet Hjälp, jag har alzheimer!?
I juni 2020 ändrades Henrik Frenkels diagnos till "kognitiv svikt men inte trolig alzheimer". Efter det har han uppgett att han avser att fortsätta skriva och göra poddprogram om kognitiv svikt och om livet i "Alzheimerland."
Se intervjun med Henrik Frenkel
(Obs! Denna intervju spelades in i oktober 2019 innan Henrik Frenkels diagnos ändrats)
(Artikeln uppdaterad 18 juni 2020)
Hösten 2019 hamnade f.d. Aktuelltchefen Henrik Frenkel på tidningarnas löpsedlar. Efter att ha fått diagnosen "lindrig minnesstörning med trolig utveckling till alzheimer" startade han en blogg och en podd under det gemensamma namnet Hjälp, jag har alzheimer!?
I juni 2020 ändrades Henrik Frenkels diagnos till "kognitiv svikt men inte trolig alzheimer". Efter det har han uppgett att han avser att fortsätta skriva och göra poddprogram om kognitiv svikt och om livet i "Alzheimerland."
Se intervjun med Henrik Frenkel
(Obs! Denna intervju spelades in i oktober 2019 innan Henrik Frenkels diagnos ändrats)
Henrik Frenkel via Alzheimer Life (nytt fönster).
Direktänk till poddden (nytt fönster)