Samhällets kostnader för demens ökar kraftigt

Samhällets kostnader för demenssjukdomar har ökat med 13 miljarder kronor på sju år. Detta trots att kostnaderna per demenssjuk person har minskat. Det framgår av en ny rapport från Socialstyrelsen.

Det är tredje gången under 2000-talet som Socialstyrelsen publicerar siffror över demenssjukdomarnas kostnader. Även denna gång är beräkningarna baserade på uppskattningar och olika alternativ som bygger på skilda antaganden presenteras.

I Socialstyrelsens huvudalternativ hamnade samhällets nota för demenssjukdomarna på 63 miljarder kr år 2012, vilket motsvarar en ökning med 25 procent sedan år 2005 (50 miljarder kr). I den summan ingår kostnader för kommunerna (hemtjänst, äldreboende etc) och landstingen (primärvård och minnesmottagningar) och anhörigvård (uppskattat värde av deras arbete).


Om man istället ser till
kostnaden per demenssjuk person har utvecklingen gått åt motsatt håll. Här har skett en minskning med 6 procent sedan år 2005 och med 13 procent sedan seklets början.

– Detta beror på att det blir allt vanligare att demenssjuka bor hemma, något som är betydligt billigare för kommunen jämfört med en plats på särskilt boende, säger rapportens huvudförfattare Anders Wimo, professor i geriatrisk allmänmedicin vid Karolinska Institutet och knuten till forskarnätverket Swedish Brain Power.

Andelen demenssjuka personer som återfinns på ett särskilt boende har minskat markant sedan år 2000.

– Då beräknades ca 75 000 demenssjuka ha plats på ett särskilt boende. Motsvarande siffra för 2012 var ca 65 000, trots att det då fanns 55 000 fler personer med demenssjukdom, säger Anders Wimo till Svenskt Demenscentrum.

Anhöriga drar alltså ett allt större lass och de uppskattade värdet av deras insatser står för en växande andel av samhällskostnaderna för demenssjukdomar. Merparten, 78 procent enligt Socialstyrelsens huvudalternativ, ligger dock fortfarande på kommunen, i form av hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende.


Att samhällets totala kostnader
för demenssjukdomar har ökat trots att kostnaderna per demenssjuk person minskat beror helt enkelt på att fler drabbas av demens. År 2000 beräknas 133 000 personer ha haft en demenssjukdom. Motsvarande siffror för åren 2005 och 2012 var 142 200 respektive 158 000. Utvecklingen överraskar inte Anders Wimo.

– Vi vet sedan länge att ju längre vi lever desto fler kommer att drabbas av demens. På senare tid har det dock publicerats en handfull tunga internationella studier som tyder på att nyinsjuknade i demens minskar något i varje åldersklass, kanske beroende på livsstilsförändningar att förebyggande insatser börjar ge resultat. Men det finns också studier som pekar åt motsatt håll, säger han.

Hur som helst ligger stora utmaningar framför oss. Under 2020-talet börjar den talrika 1940-talistgenerationen nå 80-årsåldern, då kommer antalet demenssjuka att öka kraftigt.

– Det kommer innebära en stor påfrestning och utmaning för äldreomsorg och sjukvård. För att klara den, behövs mer pengar till demensforskningens alla aspekter från grundforskning, diagnos, behandling, epidemiologi, ekonomi till vård och omsorg, säger Anders Wimo.

Magnus Westlander

Publicerad 2014-06-09
Senast uppdaterad 16 juni 2014 - 11:50Newspage © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår