Senaste nytt
Genvariant kan skydda mot demens
Förändringar i arvsmassan är inte alltid av ondo. En ovanlig genmutation har tidigare visat sig minska risken för alzheimer. Ny forskning tyder på att den även kan skydda mot andra demenssjukdomar.
Proteinet PLCG2 har en viktig roll i immunsystemet. En ovanlig genvariant leder till en förändring i detta protein, något som i sin tur medför en lägre risk för att utveckla inte bara alzheimer utan även frontallobsdemens och Lewykroppsdemens. Det visar en ny studie som bygger på data från ett flertal länder.
I Sverige har Göteborgs universitet varit involverad genom H70-studien som omfattar drygt 200 000 deltagare.
– Möjligheten att finna kopplingar till ovanliga genvarianter skapas genom att vi slår ihop data från många olika forskargrupper, konstaterar Anna Zettergren, docent vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Anna Zettergren, som är en av författarna bakom studien, anser att resultatet ger ytterligare ledtrådar kring vilka biologiska mekanismer som skyddar mot nervnedbrytande sjukdomar och ger ökad chans till ett långt liv. Professor Ingmar Skoog, som leder H70-studien, menar att de nya rönen bekräftar att mutationen i PLCG2 är en ledtråd för fortsatt forskning.
– Fynden förtjänar att studeras vidare och kan komma att bli en del i det stora pussel som behöver läggas för att vi på lång sikt ska kunna utveckla läkemedel mot demenssjukdomar, säger Ingmar Skoog.
Läs mer på Göteborgs universitets webb (nytt fönster)
Studien är publicerad i Acta Neuropathologica (nytt fönster)
Proteinet PLCG2 har en viktig roll i immunsystemet. En ovanlig genvariant leder till en förändring i detta protein, något som i sin tur medför en lägre risk för att utveckla inte bara alzheimer utan även frontallobsdemens och Lewykroppsdemens. Det visar en ny studie som bygger på data från ett flertal länder.
I Sverige har Göteborgs universitet varit involverad genom H70-studien som omfattar drygt 200 000 deltagare.
– Möjligheten att finna kopplingar till ovanliga genvarianter skapas genom att vi slår ihop data från många olika forskargrupper, konstaterar Anna Zettergren, docent vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Anna Zettergren, som är en av författarna bakom studien, anser att resultatet ger ytterligare ledtrådar kring vilka biologiska mekanismer som skyddar mot nervnedbrytande sjukdomar och ger ökad chans till ett långt liv. Professor Ingmar Skoog, som leder H70-studien, menar att de nya rönen bekräftar att mutationen i PLCG2 är en ledtråd för fortsatt forskning.
– Fynden förtjänar att studeras vidare och kan komma att bli en del i det stora pussel som behöver läggas för att vi på lång sikt ska kunna utveckla läkemedel mot demenssjukdomar, säger Ingmar Skoog.
Läs mer på Göteborgs universitets webb (nytt fönster)
Studien är publicerad i Acta Neuropathologica (nytt fönster)
Socialstyrelsen betonar teamarbete i ny modell
Socialstyrelsen har publicerat en modell för ett standardiserat vårdförlopp vid demenssjukdom. Teamarbete och samordning av insatser betonas för att skapa en demensvård på lika villkor.
– Demensvården i landet är ojämlik och alla får inte de insatser som de behöver. Dessutom kommer vården och omsorgen ofta in i ett sent skede, trots att det rör sig om en allvarlig sjukdom där man behöver stöd även tidigt, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Kompletterar riktlinjerna
Det standardiserade vårdförloppet ska vara ett komplement till de nationella demensriktlinerna som 2017 utkom i en ny upplaga. Det ska ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för samverkan och ett systematiskt arbetssätt för personer med demenssjukdom, från det att diagnosen ställts till vården i livets slutskede. Syftet är också att det ska bidra till en mer jämlik demensvård över landet.
Socialstyrelsens modell består av tre delar: insatser, samverkan och stöd för samverkan. De två senare delarna betonar vikten av att flera olika yrkesgrupper är representerade i vården av en person med demenssjukdom. De bildar ett team som samordnas av till exempel en demenssjuksköterska. I teamet bör även arbetsterapeut och biståndshandläggare ingå samt, i vissa fall, läkare, logoped eller dietist.
– Teamet bör ha möte så snart som möjligt efter att demensdiagnosen ställts, så att man kan planera för de insatser som behövs direkt och på sikt, säger Frida Nobel.
Lyfter fram betydelsen av SIP
Modellen lyfter fram betydelsen av en samordnad individuell plan (SIP). I den ska framgå vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vad och vem som har huvudansvaret för hela planen. Socialstyrelsen har även tagit fram en checklista för möjliga insatser, till exempel trygghetslarm, ledsagning, dagverksamhet, läkemedelsgenomgång och stöd för munhälsa. Samverkansmodellen förutsätter att det finns personer inom vård och omsorg som är specialiserade på demenssjukdom.
– Jag hoppas att personer med demens ska få insatser snabbare än idag och att de inte ska släppas iväg, vind för våg, efter diagnos. Det är en dödlig sjukdom som kräver insatser genom hela sjukdomsförloppet, säger Frida Nobel.
Läs pressmeddelandet från Socialstyrelsen (nytt fönster)
Ladda ned Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
– en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad
vård och omsorg vid demenssjukdom (pdf)
– Demensvården i landet är ojämlik och alla får inte de insatser som de behöver. Dessutom kommer vården och omsorgen ofta in i ett sent skede, trots att det rör sig om en allvarlig sjukdom där man behöver stöd även tidigt, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Kompletterar riktlinjerna
Det standardiserade vårdförloppet ska vara ett komplement till de nationella demensriktlinerna som 2017 utkom i en ny upplaga. Det ska ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för samverkan och ett systematiskt arbetssätt för personer med demenssjukdom, från det att diagnosen ställts till vården i livets slutskede. Syftet är också att det ska bidra till en mer jämlik demensvård över landet.
Socialstyrelsens modell består av tre delar: insatser, samverkan och stöd för samverkan. De två senare delarna betonar vikten av att flera olika yrkesgrupper är representerade i vården av en person med demenssjukdom. De bildar ett team som samordnas av till exempel en demenssjuksköterska. I teamet bör även arbetsterapeut och biståndshandläggare ingå samt, i vissa fall, läkare, logoped eller dietist.
– Teamet bör ha möte så snart som möjligt efter att demensdiagnosen ställts, så att man kan planera för de insatser som behövs direkt och på sikt, säger Frida Nobel.
Lyfter fram betydelsen av SIP
Modellen lyfter fram betydelsen av en samordnad individuell plan (SIP). I den ska framgå vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vad och vem som har huvudansvaret för hela planen. Socialstyrelsen har även tagit fram en checklista för möjliga insatser, till exempel trygghetslarm, ledsagning, dagverksamhet, läkemedelsgenomgång och stöd för munhälsa. Samverkansmodellen förutsätter att det finns personer inom vård och omsorg som är specialiserade på demenssjukdom.
– Jag hoppas att personer med demens ska få insatser snabbare än idag och att de inte ska släppas iväg, vind för våg, efter diagnos. Det är en dödlig sjukdom som kräver insatser genom hela sjukdomsförloppet, säger Frida Nobel.
Läs pressmeddelandet från Socialstyrelsen (nytt fönster)
Ladda ned Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
– en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad
vård och omsorg vid demenssjukdom (pdf)
Bill Gates finaniserar svensk alzheimerforskning
Svensk alzheimerforskning har gott internationellt renommé. En stor amerikansk fond, som finansieras av bland andra Microsofts grundare Bill Gates, har valt att satsa på professor Kaj Blennows forskning.
Fonden heter Alzheimer Drug´s Discovery Foundation och delar ut medel till forskning om diagnostiska metoder och biomarkörer för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 300 ansökningar från 30 länder kom in till fondens så kallade "acceleratorprogram".
En extern vetenskaplig bedömningskommitté valde sedan ut fyra forskare som fick dela på anslaget, däribland Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Kaj Blennows anslag är på närmare 5 miljoner kronor och går till hans forskning om mätning av proteinet tau som en markör för tidig Alzheimers sjukdom. Målet är att ta fram en mer lättillgänglig mätmetod genom blodprov i stället för ryggvätska som är mer kostsam.
– Detta är ju fantastiskt kul, inte minst då utlysningen annonserades av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation i samband med en stor kongress i Chicago förra sommaren, vilket gav en jättestor uppståndelse och alla forskare och företag inom detta forskningsfält sökte. Så att få detta anslag blir en lite extra stor ära då konkurrensen var stenhård, säger Kaj Blennow på Göteborgs universitets hemsida.
Läs mer på Göteborgs universitets hemsida
Fonden heter Alzheimer Drug´s Discovery Foundation och delar ut medel till forskning om diagnostiska metoder och biomarkörer för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 300 ansökningar från 30 länder kom in till fondens så kallade "acceleratorprogram".
En extern vetenskaplig bedömningskommitté valde sedan ut fyra forskare som fick dela på anslaget, däribland Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Kaj Blennows anslag är på närmare 5 miljoner kronor och går till hans forskning om mätning av proteinet tau som en markör för tidig Alzheimers sjukdom. Målet är att ta fram en mer lättillgänglig mätmetod genom blodprov i stället för ryggvätska som är mer kostsam.
– Detta är ju fantastiskt kul, inte minst då utlysningen annonserades av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation i samband med en stor kongress i Chicago förra sommaren, vilket gav en jättestor uppståndelse och alla forskare och företag inom detta forskningsfält sökte. Så att få detta anslag blir en lite extra stor ära då konkurrensen var stenhård, säger Kaj Blennow på Göteborgs universitets hemsida.
Läs mer på Göteborgs universitets hemsida
Boksläpp på Svenska Demensdagarna
Nu har den sjätte och sista delen i bokserien Om demenssjukdom publicerats. Om demenssjukdom för primärvården lanserades inför drygt 1200 åhörare på Svenska Demensdagarna i Malmö.
Gunilla Nordberg, bitr chef vid Svenskt Demenscentrum, presenterar nya
boken Om demenssjukdom för primärvården. T.v. Maj Rom, SKL, och Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog. FOTO: Yanan Li
Boken vänder sig till alla yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom inom primärvården. Betydelsen av tidig diagnostik betonas och centrala teman är tidiga tecken, utredning, läkemedels- behandling och uppföljning.
Boken innehåller även goda råd vid undersökning av demenssjuka patienter och lärande exempel på hur arbetet kan organiseras för att ta vara på kunskap från olika yrkesgrupper.
I samma serie som Om demenssjukdom för primärvården finns sedan tidigare titlar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, sjukhus och särskilt boende. Böckerna kan läsas fristående men fungerar även som fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.
Boken kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)
Gunilla Nordberg, bitr chef vid Svenskt Demenscentrum, presenterar nya
boken Om demenssjukdom för primärvården. T.v. Maj Rom, SKL, och Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog. FOTO: Yanan Li
Boken vänder sig till alla yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom inom primärvården. Betydelsen av tidig diagnostik betonas och centrala teman är tidiga tecken, utredning, läkemedels- behandling och uppföljning.
Boken innehåller även goda råd vid undersökning av demenssjuka patienter och lärande exempel på hur arbetet kan organiseras för att ta vara på kunskap från olika yrkesgrupper.
I samma serie som Om demenssjukdom för primärvården finns sedan tidigare titlar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, sjukhus och särskilt boende. Böckerna kan läsas fristående men fungerar även som fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.
Boken kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)
Fina bilder från Svenska Demensdagarna
Den 16-17 maj ägde Svenska Demensdagarna rum för 20:e året i följd. Extra högtidligt blev arrangemanget denna gång då Drottning Silvia besökte Malmömässan och höll ett jubileumstal inför de drygt 1200 deltagarna.
Som vanligt fanns en stor spännvidd mellan seminariernas teman. Nytt om biomarkörer för alzheimer, När kriget är allt du minns och Säg det i toner och inte i ord var några rubriker. Seminariet Sikta mot stjärnorna tog upp erfarenheter av Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.
Svenskt Demenscentrums fotograf Yanan Li tog massor av fina bilder från evenemanget. Bilderna finns på Svenska Demensdagarnas webb (nytt fönster).
Som vanligt fanns en stor spännvidd mellan seminariernas teman. Nytt om biomarkörer för alzheimer, När kriget är allt du minns och Säg det i toner och inte i ord var några rubriker. Seminariet Sikta mot stjärnorna tog upp erfarenheter av Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.
Svenskt Demenscentrums fotograf Yanan Li tog massor av fina bilder från evenemanget. Bilderna finns på Svenska Demensdagarnas webb (nytt fönster).
Burlövschef utsedd till årets mest framgångsrika
Eva Wörlén, enhetschef på Harakärrsgården i Burlöv, har utsetts till årets mest framgångsrika ledare inom demensvården. Stipendiet delas ut av föreningen Gott ledarskap i demensvården.
Föreningen skriver i ett pressmeddelande att Eva Wörlén, med hjälp av sina medarbetare, skapat ett öppet och aktivt hem med trädgård, höns och andra stimulerande aktiviteter anpassade för varje enskild person. Hon har infört nytänkande med cykelturer, semesterveckor och krogmiljö för trevliga matstunder, ofta med deltagande av anhöriga. Stipendiet är på 100 000 kronor.
Professor Christian Blomstrand delar ut stipendiet till Ewa Wörlén under en "sinnenas lunch" på restaurant SK Mat & Människor i Göteborg.
Föreningen skriver i ett pressmeddelande att Eva Wörlén, med hjälp av sina medarbetare, skapat ett öppet och aktivt hem med trädgård, höns och andra stimulerande aktiviteter anpassade för varje enskild person. Hon har infört nytänkande med cykelturer, semesterveckor och krogmiljö för trevliga matstunder, ofta med deltagande av anhöriga. Stipendiet är på 100 000 kronor.
Professor Christian Blomstrand delar ut stipendiet till Ewa Wörlén under en "sinnenas lunch" på restaurant SK Mat & Människor i Göteborg.
Platser kvar till sommarläger för unga anhöriga
Nu är det hög tid att anmäla sig till sommarens läger för unga anhöriga. Barn, ungdomar och unga vuxna till en demenssjuk förälder har möjlighet att delta – barn tillsammans med en förälder. I år arrangeras sommarläger i Ystad, Avesta och Örnsköldsvik.
Under lägren varvas föreläsningar med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och grillning. Däremellan finns gott om tid att dela tankar och erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och upprätthålls genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Alzheimerfonden står för resa, kost och logi. Svenskt Demenscentrum bidrar ekonomiskt genom att skänka överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Fortfarande finns några platser kvar. Anmälan görs på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Under lägren varvas föreläsningar med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och grillning. Däremellan finns gott om tid att dela tankar och erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och upprätthålls genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Alzheimerfonden står för resa, kost och logi. Svenskt Demenscentrum bidrar ekonomiskt genom att skänka överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Fortfarande finns några platser kvar. Anmälan görs på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Testamente ogitligförklaras på grund av alzheimer
En äldre kvinna testamenterade sina tillgångar till ett av sina tre barn. Men testamentet har ogiltigförklarats i domstol som hänvisar till hennes demenssjukdom.
Kvinnan hade två söner och en dotter och levde i många år i en bostadsrättslägenhet i Stockholm. Hon stod nära sin dotter som bodde i närheten. Våren 2009 upprättade kvinnan ett testamente som innebar att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla dottern. Hon återkallade dock testamentet på hösten samma år och förordnade att alla tre barnen skulle ärva henne i lika delar.
Kvinnan led av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och 2012 diagnosticerades hon med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Tre år senare skrev hon på ett gåvobrev som innebar att de första testamentet från 2009 åter skulle gälla.
Kvinnans söner ansåg att detta gåvobrev upprättades under påverkan av psykisk störning. Modern saknade insikt om vad hon undertecknade och testamentet speglar inte hennes vilja menade sönerna. Både tingsrätten och hovrätten har gått på deras linje och ogiltigförklar därför testamentet.
Vittnesmål som domstolarna lutar sig emot är från en specialist i neurologi och en undersköterska som hade tät kontakt med kvinnan. Dessutom finns filmade samtal mellan modern och dottern. De visar att modern varken har insikt om de olika testamenten hon upprättat eller om sina ekonomiska förhållanden menar hovrätten.
Läs mer om domen i Dagens juridik (nytt fönster)
Kvinnan hade två söner och en dotter och levde i många år i en bostadsrättslägenhet i Stockholm. Hon stod nära sin dotter som bodde i närheten. Våren 2009 upprättade kvinnan ett testamente som innebar att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla dottern. Hon återkallade dock testamentet på hösten samma år och förordnade att alla tre barnen skulle ärva henne i lika delar.
Kvinnan led av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och 2012 diagnosticerades hon med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Tre år senare skrev hon på ett gåvobrev som innebar att de första testamentet från 2009 åter skulle gälla.
Kvinnans söner ansåg att detta gåvobrev upprättades under påverkan av psykisk störning. Modern saknade insikt om vad hon undertecknade och testamentet speglar inte hennes vilja menade sönerna. Både tingsrätten och hovrätten har gått på deras linje och ogiltigförklar därför testamentet.
Vittnesmål som domstolarna lutar sig emot är från en specialist i neurologi och en undersköterska som hade tät kontakt med kvinnan. Dessutom finns filmade samtal mellan modern och dottern. De visar att modern varken har insikt om de olika testamenten hon upprättat eller om sina ekonomiska förhållanden menar hovrätten.
Läs mer om domen i Dagens juridik (nytt fönster)
Stjärninstruktör nr 100: Katarina Nilsson
Sedan drygt ett år tillbaka driver Svenskt Demenscentrum konceptet Stjärnmärkt, en utbildningsmodell som riktar sig till demensboenden, äldreboenden, biståndshandläggare och hemtjänstenheter.
Utbildningen genomförs i fyra steg och leds av specialutbildade s.k. Stjärninstruktörer. Under en utbildningsdag som hölls för Stockholms stad nyligen blev Katarina Nilsson, som jobbar inom hemtjänsten i Farsta, den 100:e Stjärninstruktören.
Katarina, vad tyckte du om utbildningen till Stjärninstruktör?
Bara positivt. Den var jättenyttig och vi fick mycket utbildningsmaterial.
På vilket sätt tror du att Stjärnmärkningen av er enhet kan göra skillnad?
Jag tror att vi kommer att prata och diskutera mycket mer än vi gör idag. Kanske tipsa varandra om hur man kan lösa vissa situationer. Några besitter ju mycket kunskap som de kan sprida till kollegorna.
Hur känns det att leda reflektionsmötena med dina kollegor?
Vi drar igång mötena först till hösten men det ska nog går bra, även om jag inte är någon talare. Det ska bli roligt att komma igång. Jag ser fram emot det.
Stjärninstruktören Katarina Nilsson flankerad av Laila Becker och Ann-Christine Kärrman från Svenskt Demenscentrum.
Utbildningen genomförs i fyra steg och leds av specialutbildade s.k. Stjärninstruktörer. Under en utbildningsdag som hölls för Stockholms stad nyligen blev Katarina Nilsson, som jobbar inom hemtjänsten i Farsta, den 100:e Stjärninstruktören.
Katarina, vad tyckte du om utbildningen till Stjärninstruktör?
Bara positivt. Den var jättenyttig och vi fick mycket utbildningsmaterial.
På vilket sätt tror du att Stjärnmärkningen av er enhet kan göra skillnad?
Jag tror att vi kommer att prata och diskutera mycket mer än vi gör idag. Kanske tipsa varandra om hur man kan lösa vissa situationer. Några besitter ju mycket kunskap som de kan sprida till kollegorna.
Hur känns det att leda reflektionsmötena med dina kollegor?
Vi drar igång mötena först till hösten men det ska nog går bra, även om jag inte är någon talare. Det ska bli roligt att komma igång. Jag ser fram emot det.
Stjärninstruktören Katarina Nilsson flankerad av Laila Becker och Ann-Christine Kärrman från Svenskt Demenscentrum.
Sämre stöd till anhöriga med närstående som är utrikes födda
Migrationsskolan vid Kunskapscentrum demenssjukdomar, som hör till Region Skåne, har publicerat en ny rapport om stödet till anhöriga som har en närstående med kognitiv sjukdom och som är utrikes född.
I kartläggningen, där Skånes alla 33 kommuner deltagit, har enkätundersökningar, intervjuer och samtal genomförts på 8 språk.
Av rapporten ”Ett anhörigstöd för alla?” framgår att anhöriga som stödjer en närstående som är utrikes född, i mindre utsträckning än andra har fått stöd i form av exempelvis hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. De anhöriga önskar mer information om anhörigstöd och yrkesverksamma efterfrågar tydligare ramverk och strategier för arbetet med anhörigstöd.
Läs hela rapporten här (nytt fönster)
I kartläggningen, där Skånes alla 33 kommuner deltagit, har enkätundersökningar, intervjuer och samtal genomförts på 8 språk.
Av rapporten ”Ett anhörigstöd för alla?” framgår att anhöriga som stödjer en närstående som är utrikes född, i mindre utsträckning än andra har fått stöd i form av exempelvis hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. De anhöriga önskar mer information om anhörigstöd och yrkesverksamma efterfrågar tydligare ramverk och strategier för arbetet med anhörigstöd.
Läs hela rapporten här (nytt fönster)