Nya läkemedel mot alzheimer dröjer

I somras kunde man åter läsa hoppfulla rubriker om nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Vid en internationell konferens presenterades rön som liknades vid ett genombrott i utländska medier. En del forskare tycker det är att dra för stora växlar på resultaten.

De nya forskningsrönen gällde solanezumab, en antikropp med sikte på de amyloida plack som bildas och sprids i den alzheimersjukes hjärna. Medan dagens läkemedel mot alzheimer i bästa fall kan lindra symptomen en period är syftet med immunterapi (behandling med antikroppar) att bromsa själva sjukdomsförloppet. Mycket tyder på att solanezumab också lyckas med detta. Det hävdar läkemedelsbolaget Eli Lilly som vid sommarens AAIC-konferens i Washington D.C. presenterade ny forskning 

Eric Karran, chef för brittiska Alzheimer´s Research UK, kommenterade resultaten i entusiastiska ordalag på sin organisations hemsida.

– Resultaten är lovande indicier på att solanezumab verkligen kan påverka sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom.

– Det slutgiltiga testet kommer att vara om dessa lovande effekter åter kan upprepas i en tredje, mer målinriktad, fas 3-studie med alzheimerpatienter i tidig sjukdomsfas.


De senaste åren har flera olika antikroppar mot alzheimer prövats. Men ännu har ingen klarat den sista kontrollstationen, fas 3-studien som är det stora kliniska testet innan ett läkemedel får börja säljas på marknaden.

För snart tre år sedan misslyckades även solanezumab i en fas 3-prövning – antikroppen hade inte mer effekt på patienterna än sockerpiller (placebo). Ett bakslag kan tyckas men när materialet analyserades vidare fann man hoppfulla tecken.

Fas 3-studien bestod av två delstudier där patienter med mild till måttlig demens ingick. Om man istället begränsade studien till deltagare med mild demens, drygt 1300 patienter, framkom signifikanta samband. Patienter som hade fått solanezumab presterade bättre i olika kognitiva tester. I genomsnitt försämrades deras kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc) 30-procent långsammare än placebogruppens. Resultaten tydde på att antikroppen hade avsedd effekt endast om den sattes in tidigt i sjukdomsförloppet.

Eli Lilly beslöt att finansiera en utvidgad studie, nu endast med deltagare i mild sjukdomsfas. De som tidigare hade ingått i placebogruppen fick nu ockå solanezumab. Efter två år jämfördes de med patienterna som fått antikroppen redan i början av fas 3-studen och alltså behandlats under en längre period.

Resultaten visade att delagare som påbörjat behandlingen senare inte hade ”hunnit i fatt”. De som hade fått solanezumab redan när den första studien inleddes presterade fortfarande bättre på kognitiva tester. Detta tyder på att antikroppen lyckas med sitt syfte, att bromsa sjukdomsförloppet, menar forskarna bakom studien. Om det bara hade handlat om symptomlindring skulle de båda grupperna ha presterat ungefär lika bra.


Denna tolkning ifrågasattes dock
av statistiker och andra forskare under en paneldebatt i Washington D.C. Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, var på plats och tillhör dem som tycker att Eli Lilly drar för stora växlar på studien.

– Den här skillnaden i kognition mellan grupper med olika behandlingstid kan man se även när det handlar om kolinesterashämmare, ett av det symptomlindrande läkemedel som idag används vid Alzheimers sjukdom, säger hon.

Agneta Nordberg menar att först efter nästa studie, som omfattar 2100 patienter, kan man uttala sig mer säkert om solanezumab och om antikroppens eventuella påverkan på sjukdomsförloppet. Att dess effekt går att avläsa i mild fas men inte i måttlig ligger dock i linje med en etablerad uppfattning; nya läkemedel mot alzheimer måste troligen sättas in tidigt i sjukdomsförloppet för att kunna ha effekt.

Kanske måste behandlingen med antikroppar starta redan innan de första symptomen visar sig. Sådana försök påbörjas snart. A4-studien (The Anti-Amyloid Treatment in Asymptomatic Alzheimer’s study) omfattar äldre friska deltagare med ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom på grund av alzheimertypiska hjärnförändringar eller genetiska faktorer. Även i A4-studien kommer antikroppen solanezumab att testas. Resultat väntas om 4–5 år.

Magnus Westlander

Publicerad 2015-08-21
Senast uppdaterad 21 augusti 2015 - 15:21Newspage © Svenskt Demenscentrum

Bild på amyloida plack
Behandling med antikroppar siktar på de amyloida plack (vita områden) som bildas och sprids i den alzheimersjukes hjärna.

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår