Forskarna har studerat effekten av s k shuntoperation på personer med vattenskalle och småkärlsdemens. Fjorton patienter följdes under i genomsnitt tre och ett halvt år efter operationen. Hälften av dem fick en fungerande shunt, de övriga ingick i "placebogruppen" och fick en icke-fungerande shunt. Det senare kan liknas vid att ge "sockerpiller" vid en läkemedelsstudie för att kunna se hur mycket av behandlingseffekten som beror på patientens och omgivningens förväntan.
– Detta är av förklarliga skäl svårt att göra inom kirurgi och kirurgiska placebostudier är mycket ovanliga. Kan man genomföra en sådan studie blir dock bevisgraden den högsta tänkbara, en klass 1 studie, säger Magnus Tisell, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann att patienternas mentala funktioner och gångförmåga förbättrades påtagligt efter att patienterna fått en shunt inopererad. Hälften av patienterna hade en öppen shunt från början och förbättrades direkt, medan den andra hälften hade en stängd shunt från början och förbättrades först efter tre månader då shunten öppnades.
– Shuntoperationer har tidigare sedan länge använts vid vattenskalle men denna studie styrker dels på ett mer vetenskapligt övertygande resultat än tidigare effekten av shuntbehandling, dels att långt fler patienter än vad man tidigare trott kan bli bättre i minne och gångförmåga efter shuntoperation, säger Magnus Tisell.
Patientgruppen med vattenskalle och kärlförändringar opereras i de flesta fall inte idag. Men forskarnas fynd öppnar upp för nya patientgrupper som kan ha nytta av en shuntoperation, menar Magnus Tisell. Småkärlsdemens är en form av vaskulär demens som står för 25–30 procent av samtliga fall av demens.
Göteborgsstudien heter Shunt surgery in patients with hydrocephalus and white matter changes och är publicerad i den amerikanska tidskriften Journal of Neurosurgery.