En studie från sjukhuset Ullevål i Oslo visade på att mer än 55 procent som opererades för höftfraktur hade en demenssjukdom. Den demografiska utvecklingen – "vi lever allt längre" – är bara en orsak till allt fler personer med demens kommer till akutsjukvården. Yngve Gustafson nämner även bättre läkemedel och behanding av nutrition och andra komplikationer som gör att man lever längre med sin demenssjukdom. Dessutom har överlevnaden vid stroke ökat, vilket innebär en kraftigt ökad risk (20–30 procent) för att drabbas av demens.
– Alla högspecialiserade avdelningar i akutsjukvården kommer att få in fler och fler med demenssjukdomar. De är inte intresserade av den här patientgruppen som betraktas som en belastning och som de vill bli av med så fort som möjligt. För att patienterna inte ska vara störande kommer man att ge dem psykofarmaka istället för att ta reda på varför de är oroliga, säger Yngve Gustafson som är verksam som geriatriker vid Universitetssjukhuset i Umeå.
Han menar att vårdmiljön på en ortopedavdelning är direkt olämplig för personer med demens. De behöver en individuellt anpassad vårdsituation, med regelbundna rutiner. Människor med hjärnsjukdom kan inte filtrera ovidkommande stimuli, betonar Yngve Gustafson, de blir förvirrade och oroliga.
Självklart behöver även gamla och demenssjuka tillgång till högspecialiserad vård men, anser Yngve Gustafson, den ska begränsas till det den är bra på och inte ta hand om hela människan. De bör tas omhand av en avdelning som är speciellt kunnig på att ta hand om demenssjuka med akut sjukdom.
Han anser att det viktigaste för en god demensvård är intresserad vårdpersonal som vill ta hand om gamla och förvirrade människor, både i sjukvården och i äldreomsorgen. Det är inte framgångsrikt att tvinga andra som inte är intresserade att utbilda sig på området.