Senaste nytt
Ytterligare ett steg mot tidigare diagnoser
Sex nya markörer för Alzheimers sjukdom presenteras i en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna hoppas fyndet på sikt kan leda till tidigare diagnoser av sjukdomen.
Studien bygger på ryggmärgsprov från 40 personer, varav hälften hade diagnosen Alzheimers sjukdom. Av 35 proteiner som undersöktes var sex tydligt förhöjda hos de alzheimersjuka deltagarna. Inget av dem var tidigare känt som markör för alzheimer som är den vanligaste demenssjukdomen.
Att hitta markörer, eller biomarkörer, för Alzheimers sjukdom är ett hett forskningspår där Sverige ligger i framkant. Målet är att genom, t ex ett ryggmärgsprov, kunna identifiera sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt, helst redan innan de första symptomen visar sig. Tidiga tillförlitliga diagnoser kan ge bättre förutsättningar för läkemedelsprövningar och är viktiga för att kunna sätta in behandling i tid, om effektiva botemedel utvecklas.
De sex proteiner som i Linköpingsstudien visat sig kunna fungera som alzheimermarkörer är kopplade till cellernas "sopstationer" – lysosomerna. I en frisk hjärna rensar de bort skadliga överskottsprodukter av t ex betaamyloid som är det äggviteämne som klumpar ihop sig till plack i en alzheimersjuk hjärna.
– Hos de alzheimerdrabbade händer något i lysosomerna som gör att de inte klarar av att ta hand om överskottet av betaamyloid. De blir då fulla med skräp som normalt ska brytas ned i sina beståndsdelar och återanvändas, säger Katarina Kågedal, docent i experimentell patologi, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Katarina Kågedal har lett Linköpingsstudien som publiceras i tidskriften Neuromolecular Medicine. Ryggproverna har tillhandahållits av Laboratoriet för klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Studien bygger på ryggmärgsprov från 40 personer, varav hälften hade diagnosen Alzheimers sjukdom. Av 35 proteiner som undersöktes var sex tydligt förhöjda hos de alzheimersjuka deltagarna. Inget av dem var tidigare känt som markör för alzheimer som är den vanligaste demenssjukdomen.
Att hitta markörer, eller biomarkörer, för Alzheimers sjukdom är ett hett forskningspår där Sverige ligger i framkant. Målet är att genom, t ex ett ryggmärgsprov, kunna identifiera sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt, helst redan innan de första symptomen visar sig. Tidiga tillförlitliga diagnoser kan ge bättre förutsättningar för läkemedelsprövningar och är viktiga för att kunna sätta in behandling i tid, om effektiva botemedel utvecklas.
De sex proteiner som i Linköpingsstudien visat sig kunna fungera som alzheimermarkörer är kopplade till cellernas "sopstationer" – lysosomerna. I en frisk hjärna rensar de bort skadliga överskottsprodukter av t ex betaamyloid som är det äggviteämne som klumpar ihop sig till plack i en alzheimersjuk hjärna.
– Hos de alzheimerdrabbade händer något i lysosomerna som gör att de inte klarar av att ta hand om överskottet av betaamyloid. De blir då fulla med skräp som normalt ska brytas ned i sina beståndsdelar och återanvändas, säger Katarina Kågedal, docent i experimentell patologi, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Katarina Kågedal har lett Linköpingsstudien som publiceras i tidskriften Neuromolecular Medicine. Ryggproverna har tillhandahållits av Laboratoriet för klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Delar av forskargruppen. Rr v Hanna Appelqvist, Linnea Sandin, Katarina Kågedal och Camilla Janefjord.
Till Neuromolecular Medicine »
(nytt fönster)
Relaterad artikel
Dålig sophantering kopplas till alzheimer »
Riktlinjer blir mer tillgängliga för vården
Socialstyrelsen har publicerat sina nationella riktlinjer som öppna data (PSI). På så sätt kan de integreras i sjukvårdens journalsystem eller intranät i landsting och kommuner.
– Idag måste personalen lämna det system de arbetar i och söka på webben eller i en pdf för att ta reda på vad Socialstyrelsen rekommenderar. Detta innebär ett onödigt motstånd. Vi vill öka användbarheten av riktlinjerna, säger David Svärd i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen
Öppna PSI-data innebär att informationen är tillgänglig i ett format som inte kräver en särskild programvara för att läsa. Dessutom är den strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra datakällor.
Socialstyrelsen har publicerat nationella riktlinjer för en rad olika diagnoser och sjukdomstillstånd. Riktlinjerna för vård och omsorg av personer med demenssjukdom innehåller rekommendationer för såväl diagnosticering som läkemedelsbehandling och omvårdnad.
– Idag måste personalen lämna det system de arbetar i och söka på webben eller i en pdf för att ta reda på vad Socialstyrelsen rekommenderar. Detta innebär ett onödigt motstånd. Vi vill öka användbarheten av riktlinjerna, säger David Svärd i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen
Öppna PSI-data innebär att informationen är tillgänglig i ett format som inte kräver en särskild programvara för att läsa. Dessutom är den strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra datakällor.
Socialstyrelsen har publicerat nationella riktlinjer för en rad olika diagnoser och sjukdomstillstånd. Riktlinjerna för vård och omsorg av personer med demenssjukdom innehåller rekommendationer för såväl diagnosticering som läkemedelsbehandling och omvårdnad.
Riktlinjer blir mer tillgängliga för vården
Socialstyrelsen har publicerat sina nationella riktlinjer som öppna data (PSI). På så sätt kan de integreras i sjukvårdens journalssystem eller intranät i landsting och kommuner.
– Idag måste personalen lämna det system de arbetar i och söka på webben eller i en pdf för att ta reda på vad Socialstyrelsen rekommenderar. Detta innebär ett onödigt motstånd. Vi vill öka användbarheten av riktlinjerna, säger David Svärd i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen
Öppna PSI-data innebär att informationen är tillgänglig i ett format som inte kräver en särskild programvara för att läsa. Dessutom är den strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra datakällor.
Socialstyrelsen har publicerat nationella riktlinjer för en rad olika diagnoser och sjukdomstillstånd.
– Idag måste personalen lämna det system de arbetar i och söka på webben eller i en pdf för att ta reda på vad Socialstyrelsen rekommenderar. Detta innebär ett onödigt motstånd. Vi vill öka användbarheten av riktlinjerna, säger David Svärd i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen
Öppna PSI-data innebär att informationen är tillgänglig i ett format som inte kräver en särskild programvara för att läsa. Dessutom är den strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra datakällor.
Socialstyrelsen har publicerat nationella riktlinjer för en rad olika diagnoser och sjukdomstillstånd.
Ny australiensisk utmanare till MMSE
Bedömningsinstrumentet MMSE som används vid demensutredningar är förknippat med vissa svagheter. En australiensisk variant, RUDAS, tycks påverkas mindre av kulturella och språkliga faktorer.
RUDAS står för Rowland Universal Dementia Scale och har i Australien förts fram som ett alternativ till det sedan länge etablerade MMSE. Båda instrumenten består av en rad frågor som sammantaget ger en grov uppskattning av testpersonens kognitiva förmåga.
RUDAS har nu prövats i en dansk studie på 137 patienter. Drygt hälften uppfyllde kriterierna för en demensdiagnos och knappt hälften av deltagarna hade invandrarbakgrund. Det australiensiska testet visade sig vara ungefär lika effektivt att klassificera patienter med och utan demens, dessutom påverkades det i lägre grad än MMSE av kulturella och språkliga faktorer.
Neuropsykolog Rune Nielsen som lett undersökningen tror att RUDAS kan bli ett värdefullt verktyg för screening av demens och kognitiv nedsättning hos äldre personer från andra kulturer. Läs mer på Nationellt videnscenter for demens » (nytt fönster)
RUDAS står för Rowland Universal Dementia Scale och har i Australien förts fram som ett alternativ till det sedan länge etablerade MMSE. Båda instrumenten består av en rad frågor som sammantaget ger en grov uppskattning av testpersonens kognitiva förmåga.
RUDAS har nu prövats i en dansk studie på 137 patienter. Drygt hälften uppfyllde kriterierna för en demensdiagnos och knappt hälften av deltagarna hade invandrarbakgrund. Det australiensiska testet visade sig vara ungefär lika effektivt att klassificera patienter med och utan demens, dessutom påverkades det i lägre grad än MMSE av kulturella och språkliga faktorer.
Neuropsykolog Rune Nielsen som lett undersökningen tror att RUDAS kan bli ett värdefullt verktyg för screening av demens och kognitiv nedsättning hos äldre personer från andra kulturer. Läs mer på Nationellt videnscenter for demens » (nytt fönster)
London – första demensvänliga huvudstaden
London ska bli världens första demensvänliga huvudstad. Det är målet för The Pan-London Dementia Action Alliance, en allians av organisationer och privatpersoner som är engagerade i demensfrågor.
Londons förvaltning och olika verksamheter kommer att ombes formulera och genomföra tre åtgärder som kan underlätta livet för demenssjuka personer. Det kan handla om att öka polisers och brandmäns medvetenhet om demenssjukdomar och att göra stadens museer och andra attraktioner mer tillgängliga.
– Som Londonbor vet vet vi att vår stad är en av de finaste i världen, och det är väsentligt att personer med demenssjukdom fortfarande ska ha möjligh att kunna uppskatta allt som staden har att erbjuda, säger Kate Moore, Alzheimer Society.
Läs mer på Alzheimer´s Society » (nytt fönster)
Londons förvaltning och olika verksamheter kommer att ombes formulera och genomföra tre åtgärder som kan underlätta livet för demenssjuka personer. Det kan handla om att öka polisers och brandmäns medvetenhet om demenssjukdomar och att göra stadens museer och andra attraktioner mer tillgängliga.
– Som Londonbor vet vet vi att vår stad är en av de finaste i världen, och det är väsentligt att personer med demenssjukdom fortfarande ska ha möjligh att kunna uppskatta allt som staden har att erbjuda, säger Kate Moore, Alzheimer Society.
Läs mer på Alzheimer´s Society » (nytt fönster)
Plugga demens på högskolan
...
Nu börjar det bli hög tid att anmäla sig till högskola och universitet. Svenskt Demenscentrum har hittat närmare 25 demensrelaterade kurser och utbildningar i landet. Använd vår sökmotor för att hitta den kurs som passar Dig. Läs mer »
Nu börjar det bli hög tid att anmäla sig till högskola och universitet. Svenskt Demenscentrum har hittat närmare 25 demensrelaterade kurser och utbildningar i landet. Använd vår sökmotor för att hitta den kurs som passar Dig. Läs mer »
Pionjär inom PET-tekniken prisas
Agneta Nordberg, professor vid Karolinska institutet, får Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående alzheimerforskare 2013. Med hjälp av PET, en metod för att avbilda hjärnan, har hon bland annat följt sjukdomens förlopp i detalj och upptäckt nya möjliga måltavlor för framtida läkemedel.
– Agneta Nordberg var en av de första forskarna i världen som lyckades med att använda PET-metoden och avbilda levande patienters hjärnor. Det var revolutionerande inom alzheimerforskningen, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet och ordförande i priskommittén, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Agneta Nordberg var tidigt ute med att använda olika avbildningstekniker för att kunna följa levande alzheimerpatienter och detaljstudera sjukdomens förlopp i hjärnan. Hennes forskning har visat att klumpar av beta-amyloid bildas i ett tidigt skede av sjukdomen, före patienter uppvisar tydliga minnessymptom.
– Idag upptäcks de flesta patienter alltför sent för att läkemedlen ska vara effektiva. Agneta Nordbergs metoder kan ge ledtrådar om vilka individer som är på väg att utveckla sjukdomen och bör komma under behandling, säger Lars Nyberg.
Agneta Nordberg har också visat att vid vissa former av Alzheimers sjukdomen bildas inte plack av proteinet beta-amyloid i hjärnan, något som under lång tid ansågs vara en grundorsak till sjukdomen. Istället har hon hos dessa patienter hittat mindre och lösliga former av proteinet – så kallade oligomerer – som kan vara en alternativ måltavla för nya läkemedel.
Fakta om priset
Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående Alzheimerforskare tilldelas den forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskilt framstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom. Prissumman på 100 000 kronor delas ut årligen under fem år med början 2010 till och med 2014. Prisutdelningen sker vid Umeå universitets årshögtid.
Foto: Ulf Sirborn
– Agneta Nordberg var en av de första forskarna i världen som lyckades med att använda PET-metoden och avbilda levande patienters hjärnor. Det var revolutionerande inom alzheimerforskningen, säger Lars Nyberg, professor vid Umeå universitet och ordförande i priskommittén, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Agneta Nordberg var tidigt ute med att använda olika avbildningstekniker för att kunna följa levande alzheimerpatienter och detaljstudera sjukdomens förlopp i hjärnan. Hennes forskning har visat att klumpar av beta-amyloid bildas i ett tidigt skede av sjukdomen, före patienter uppvisar tydliga minnessymptom.
– Idag upptäcks de flesta patienter alltför sent för att läkemedlen ska vara effektiva. Agneta Nordbergs metoder kan ge ledtrådar om vilka individer som är på väg att utveckla sjukdomen och bör komma under behandling, säger Lars Nyberg.
Agneta Nordberg har också visat att vid vissa former av Alzheimers sjukdomen bildas inte plack av proteinet beta-amyloid i hjärnan, något som under lång tid ansågs vara en grundorsak till sjukdomen. Istället har hon hos dessa patienter hittat mindre och lösliga former av proteinet – så kallade oligomerer – som kan vara en alternativ måltavla för nya läkemedel.
Fakta om priset
Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående Alzheimerforskare tilldelas den forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskilt framstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom. Prissumman på 100 000 kronor delas ut årligen under fem år med början 2010 till och med 2014. Prisutdelningen sker vid Umeå universitets årshögtid.
Foto: Ulf Sirborn
Chatta med demensdoktorn
Chatta med demensdoktor Wilhelmina Hoffman.
Fredagen den 20 september, kl 13.00 – dagen före Internationella alzheimerdagen – finns möjlighet att chatta med demensdoktor Wilhelmina Hoffman på aftonbladet.se. Länk till chatten » (nytt fönster)
Fredagen den 20 september, kl 13.00 – dagen före Internationella alzheimerdagen – finns möjlighet att chatta med demensdoktor Wilhelmina Hoffman på aftonbladet.se. Länk till chatten » (nytt fönster)
Rabatt på tidskriften Äldre i Centrum
Du som prenumererar på Svenskt Demenscentrums nyhetsbrev har nu möjlighet att bli ännu mer påläst. Upptäck Äldre i Centrum – Sveriges ledande och prisbelönade tidskrift om äldreforskning. Vid tecknande av helårsprenumeration före 1 oktober ingår höstens två nummer utan extra kostnad.
Klicka på länken för mer information och beställning:
https://www.kundservice.net/index.aspx?Product=AIC » (nytt fönster)
Högt blodsocker ökar demensrisken
Högt blodsocker är kopplat till ökad demensrisk vid diabetes. Ny forskning har funnit att sambandet möjligen gäller även personer som inte har diabetes.
Det är Läkartidningen (2013:110) som uppmärksammar nya rön, publicerade i New England Journal of Medicine. Studien omfattar 2 067 äldre personer från USA. Under närmare sju år gjordes regelbundna kontroller av deras blodsocker och kognitiva funktioner.
Under undersökningsperioden kom 524 deltagare att drabbas av alzheimer eller någon annan form av demenssjukdom. Av dem som inte hade diabetes låg de genomsnittliga blodsockervärden på ca 6,4 mmol/l, jämfört med ca 5,5 mmol/l hos deltagarna som varken hade diabetes eller utvecklade demens.
Forskarna betonar att orsakssambanden måste utredas ytterligare.
Glucose Levels and Risk of Dementia,
Crane P, et al. N Engl J Med. 2013;369:540-8.
Det är Läkartidningen (2013:110) som uppmärksammar nya rön, publicerade i New England Journal of Medicine. Studien omfattar 2 067 äldre personer från USA. Under närmare sju år gjordes regelbundna kontroller av deras blodsocker och kognitiva funktioner.
Under undersökningsperioden kom 524 deltagare att drabbas av alzheimer eller någon annan form av demenssjukdom. Av dem som inte hade diabetes låg de genomsnittliga blodsockervärden på ca 6,4 mmol/l, jämfört med ca 5,5 mmol/l hos deltagarna som varken hade diabetes eller utvecklade demens.
Forskarna betonar att orsakssambanden måste utredas ytterligare.
Glucose Levels and Risk of Dementia,
Crane P, et al. N Engl J Med. 2013;369:540-8.
Till artikel i New England Journal
of Medicine » (nytt fönster)