Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg utvecklat för den vård- och omsorgspersonal som arbetar närmast brukarna. Kartläggningen tar ungefär en timme, för varje brukare, och bör göras årligen. Bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter ska bedömas. Genom att jämföra resultaten över tid kan man upptäcka viktiga förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom.
– Tidiga tecken är inget diagnosinstrument, betonar Lisa Ingbrethsen. Verktyget fångar upp förändringar som personalen bör reagera på. Det kan handla om att initiera en syn- eller hörselundersökning, för att hitta orsaken till problemen, men det kan också vara en signal till att påbörja en demensutredning.
Lisa Ingbrethsen arbetar vid Aldring og Helse – Norges motsvarighet till Svenskt Demenscentrum – där Tidiga tecken har utvecklats. I år har det översatts och anpassats till svenska förhållanden, ett arbete som letts av neuropsykolog Barry Karlsson och överläkare Monica Björkman från Uppsala.
Båda ingår i en samverkansgrupp med representanter för Vuxenhabiliteringen, Uppsala kommun och Äldrepsykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Samverkansgruppen arbetar med utveckla vård och bemötandeformer och var huvudarrangör till den nordiska tvådagarskonferensen om utvecklingstörning och demens som hölls vid Uppsala universitet. Gruppen har även tagit fram ett vårdprogram för just utvecklingsstörning och demens – det första i sitt slag i Sverige.
– Vårdprogrammet ska nu ut på remiss och till våren hoppas vi kunna börja implementera det. I det arbetet ingår kurser för personal inom sjukvården och på boenden, säger Malgorzata Szmidt, verksamhetschef vid äldrepsykiatrin, Akademiska sjukhuset.
En viktig del av vårdprogrammet är Tidiga tecken. Barry Karlsson berättar att man har planer på att utbilda handledare som kan stötta personal på gruppbostäder och andra boendeformer när verktyget ska användas.
Att ett verktyg som Tidiga tecken behövs framstod nog som klart för alla som deltog i Uppsalakonferensen. Av flera skäl är det svårt att upptäcka och diagnosticera demens hos personer med utvecklingsstörning. I regel har de en komplicerad sjukdomsbild med flera olika funktionshinder. Många använder en rad olika läkemedel. De har svårare att både upptäcka och meddela omgivningen när till exempel den egna synen eller hörseln försämras, något som kan leda till svårigheter som kan förväxlas med demens.
Demens blir också allt vanligare bland personer med utvecklingsströning, i synnerhet bland dem med Down syndrom. Medellivslängden hos denna grupp har ökat dramatiskt det senaste 50 åren, samtidigt som de ofta utvecklar Alzheimers sjukdom redan i medelåldern.
Uppsalagruppen arbetar för att göra Tidiga tecken tillgängligt för hela landet. Vi återkommer senare med länk till nedladdning av verktyget.
Magnus Westlander