Stephanie Paillard-Borg, som är verksam vid Aging Research Center, har under fyra och ett halvt år studerat hur livsstil och fritidsaktiviteter påverkar risken att utveckla demenssjukdom. Den 11 maj försvarar hon avhandlingen Leisure Activities At Old Age And Their Influence On Dementia Development. Den bygger på fyra studier av personer 75 år och äldre ur Kungsholmsprojektet. Deltagarna följdes under 6–9 år med start 1987–1989.
Huvudfrågan som samtliga studier bygger på är: utövar du någon/några fritidsaktiviteter? En öppen fråga som gav de äldre personerna möjligheten att själva räkna upp sina fritidsaktiviteter.
– I en studie tittade vi på de mentala, sociala och fysiska komponenterna inom varje enskild aktivitet. I en annan studie identifierade vi alla tre delarna bland flera av fritidsaktiviteterna. De olika metoderna gav liknande resultat som bekräftade våra observationer, säger Stephanie Paillard-Borg.
Aktiviteter som att vistas i sommarstugan och att träffa vänner innehåller alla tre komponenterna. Likaså att gå på teater. Många fysiska aktiviteter är också sociala då man kan utföra aktiviteten med andra människor, tex promenad i skogen. En högre grad i minst två av aktivitetsgrupperna visade en tidsfördröjning av demens med åtta månader, något som tidigare aldrig visats.
– Vi vet ju redan att det ännu inte finns någon bot mot demens. Det som är intressant är hur mycket de olika faktorerna fördröjer sjukdomen. Om vi kunde skjuta upp början av sjukdomen med fem år genom att finna den perfekta kombinationen av livsstilsfaktorer och mediciner skulle det vara fenomenalt både på ett samhälleligt och på ett personligt plan.
– Förhoppningsvis är vi på rätt spår.
Malin Hallberg