VR-pedagog Daniel Kemppi i samspel med Åke.
– Äsch, nu slank den undan igen, skrattar han utan att låta särskilt uppgiven.
Åke, hyresgäst på Glasberga vård- och omsorgboende, låter oss titta på när han kämpar med att dra upp en bångstyrig fisk. Som åskådare skymtar vi båt, flöte och fiskespö på en bärbar dator på stolen framför honom. Men Åke både ser och upplever så mycket mer. Det cyklopliknande VR-glasögonen han har på sig tar med honom till en annan verklighet, en virtuell värld (VR). Där är han omsluten av grönskande natur, sjöar och en eka med fiskedon som han kan hantera med sina handkontroller.
VR-pedagogen Daniel Kemppi lägger en hand på hans axel och ger uppmuntrande råd:
– Håll in knappen bara. Så där ja, nu kan du styra spöet bättre. Du måste ha fiskat förr, Åke?
– Jo då, fiske var min stora hobby, säger Åke som rör sig fram och tillbaka på kontorsstolen och sträcker sig mot golvet för att komma åt något som bara han kan se i sina VR-glasögon.
VR på äldreboenden, kan det verkligen vara något? Det håller man på att undersöka i Södertälje inom ramen för Kultur-365. Det är en kommunal förvaltningsöverskridande verksamhet med syfte att hitta nya perspektiv och synsätt på aktiviteter för seniorer.
– Vi har bland annat anställt två ”PlayMäkers”, ungdomar som besöker kommunens äldreboenden och bidrar till möten över generationsgränserna. De är nyfikna på ny teknik och har med framgång använt iPad och Playstation för att skapa glädje och stimulans för våra brukare, säger Lars Ahlin, Kulturmäklare vid Kultur-365.
Nu har man även prövat VR och så kallad 360-film. Filmer har spelats in på bland annat Torekällbergets friluftsmuseum och Stendörrens naturreservat, omtyckta utflyktsmål för Södertäljeborna. Den som tittar på filmerna genom VR-glasögon kan få en stark närvarokänsla av platserna utan att vara där. Det är lätt att inse betydelsen för brukare som har svårt att ta sig dit.
– Men filmvisningen har ibland också väckt sådant intresse hos brukare och personal att de gjort en utflykt till någon av platserna, säger Lars Ahlin.
Förtjusningen över VR-tekniken går inte att ta miste på hos Åke som nu äntligen får upp sin fisk – en brax. Men hur fungerar VR och 360-filmer för personer med demenssjukdom? (Åke själv har inte demens). Hur reagerar en alzheimersjuk person på att gå från vardagen till en stark upplevelse i en virtuell värld och tillbaka igen? Katarina Talts, Silvasyster och metodutvecklare i Södertälje kommun, kopplades in som rådgivare på ett tidigt stadium:
– Jag kände en viss skepsis i början men den har försvunnit efterhand. Det beror nog mycket på hur tekniken används. Att brukaren inte lämnas ensam utan under hela upplevelsen har en dialog med en person som hon är trygg med och som kan ”känna av” situationen.
Det är framför allt personer med demens i tidig sjukdomsfas som har sett 360-filmerna med VR-glasögon. Alla får inte samma starka positiva upplevelse.
– Men de som får det bär med sig den positiva känslan länge, även efter att de glömt bort vad de gjort. Det är så härligt att se, säger Katarina Talts.
Den VR-teknik som Åke använde och som bygger på att man interagerar med omgivningen ställer högre krav på kognitiv förmåga. Kanske alltför för höga krav för att fungera vid tidig demenssjukdom. Men Kultur-365 fortsätter att pröva sig fram. VR-tekniken utvecklas snabbt och rasar i pris. VR-glasögon med handkontroller och andra tillbehör kostar idag ca 5000 kr. Till det kommer en speldator, ca 10 000 – 15 000 kr.
– Vi försöker samla erfarenheter av VR-användningen hos våra brukare och följa upp det vi gör, bland annat genom en studie som görs av Kungliga Tekniska Högskolan, säger Lars Ahlin.
Magnus Westlander
Se filmen "VR ger nya möjligheter" (nytt fönster)
Läs mer om VR och Kultur-365 (nytt fönster)