Viktigt att behandla hjärtsjukdom vid demens

Demenssjuka som får hjärtinfarkt kan ha stor nytta av ingrepp som ballongvidgning. Det framgår av en ny doktorsavhandling som också visar att hjärtproblem hos unga personer kan öka risken för hjärnsjukdom i medelåldern.

Bakom rönen står Pavla Cermáková, forskare vid Karolinska Insitutet, som nyligen lade fram en avhandling om hjärt-och kärlsjukdomar hos demenssjuka personer. Hon konstaterar att det idag saknas riktlinjer för hur demenssjuka med hjärtsjukdom ska behandlas.

Det är vanligt att både ha demenssjukdom och hjärtproblem. De med hjärt-kärlsjukdom har ökad risk att utveckla framförallt vaskulär demens. Å andra sidan verkar det generellt sett vara lite mindre vanligt med hjärtinfarkt hos dem som har demens. Varför finns det flera tänkbara – förklaringar till.

Pavla Cermáková– En är att de som haft mycket hjärt- och kärlsjukdom kan ha dött innan de hunnit utveckla demens, säger Pavla Cermáková.

Det kan också bero på att de är underdiagnostiserade på grund av att demenssjukdomen skymt sikten för andra sjukdomar. Eller så har de faktiskt en lägre risk för hjärtinfarkt än andra. Ett skäl kan vara att de symtomlindrande läkemedel som många får minskar risken.


I Sverige får cirka 70 procent
av de med demenssjukdom medicin mot hjärt-kärlsjukdom. Andelen är mindre än i till exempel Spanien, Finland och Tyskland.

– Det verkar som om man behandlar äldre patienter mindre intensivt i Sverige, säger hon.

– Vi har forskat om hur många som fick invasiv behandling, som kranskärlsröntgen och ballongvidgning, vid hjärtinfarkt.

21 procent av personer med demens fick sådan behandling. De hade drygt 60 procents större chans att överleva.

– Fler borde få sådan behandling. Det är ett viktigt resultat att effekten var så stor när det gällde överlevnaden. Däremot kan vi inte uttala oss om livskvaliteten, säger Pavla Cermakova.


Det framgår också att de
som får den här mer ingripande behandlingen är de med högst värden på kognitiva test och som är lite yngre.  Först trodde forskarna också att kvinnor mer sällan fick den så kallade invasiva behandlingen.

– Men så är det inte, det handlar också om vilken typ av hjärtinfarkt det gäller och hur den bäst behandlas, säger Pavla Cermakova.

Skulle även de som har svårare demens ha nytta av de här ingreppen?

– Det vet vi inte. I de data vi har ingår inte de med svår demenssjukdom.

Patienter med både demenssjukdom och hjärtsvikt verkar vara en äldre och ganska underdiagnostiserad grupp, enligt avhandlingen.

– Ja, många hade ospecificerad demens och hos många visste vi inte vilken typ av hjärtsjukdom de hade, säger Pavla Cermakova.

Det handlar ofta om mycket sköra och gamla personer.

– Men de bör ändå få en basal demensutredning, detta kan hjälpa även de som är väldigt sköra, säger Pavla Cermakova.

Det verkar också som om de inte är så högt prioriterade inom sjukvården?

– Demens är lite av ett stigma. När läkaren möter en patient med demens, så är det demenssjukdomen som dominerar och man kanske inte ser så mycket på andra sjukdomar.


Avhandlingen lyfter också fram
att hjärt-kärlsjukdom i unga år ökar risken förhjärnsjukdom i medelåldern. Det är möjligt att de som drabbas får demens senare i livet.

– Ja vi har tittat på personer som var 30 år och sett ett samband mellan deras hjärtfunktion och hjärnan när de var 50. Vi har kunnat utläsa att hjärtproblem hos unga kan påverka hjärnan senare i livet, säger Pavla Cermakova.

Det är viktigt att förebygga i första hand med förändrad livsstil för dem som har riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, menar hon.

Pavla Cermakova vill också lyfta fram SveDem, det Svenska demensregistret och som hon använt i stora delar av sin forskning.

– Det är en unik källa till forskning om demens. Idag finns cirka 60 000 patienter registrerade.

Pavla Cermakova anser att det behövs mer studier och mer evidens för att veta vad som bäst hjälper människor med demenssjukdom och hjärt-kärlsjukdomar.

– Problemet idag är att när de här patienterna behandlas är det upp till enskilda klinikers erfarenhet och bygger inte på evidens. Det måste förbättras i framtiden, säger hon.

Kari Molin

Publicerad 2017-02-07
Senast uppdaterad 07 februari 2017 - 17:51Newspage © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår