Demens på undantag i primärvårdens snabbköp

I Socialstyrelsens nyligen publicerade nationella demensriktlinjer ges primärvården en central roll. Den ska fungera som en första linje för utredning av misstänkt demens (basal utredning) och uppföljning av behandlingar. Primärvårdens förutsättningar att klara denna uppgift beror inte bara på kompetens och resurser.

Ekonomiska styrsystem måste belöna demensutredningar och tidskrävande, men medicinskt motiverade, behandlingar, inte bara korta jourbesök. Så är inte fallet idag menar Anders Wimo, familjeläkare i Hudiksvall-Nordanstig och professor vid Karolinska Institutet.

I en artikel i nr 2/2010 av tidskriften Äldre i Centrum skriver han att vårdval i kombination med de olika ekonomiska ersättningssystem som nu införs riskerar att förvandla primärvården till en medicinskt snabbköp, något som missgynnar demensutredningar av god kvalitet.

  bild på Anders Wimo
  Anders Wimo

"Även om 5 000–6 000 kr för en demensutredning inte är en speciellt hög kostnad, är det betydligt mer än de enstaka tior eller hundralappar som ett primärvårdssnabbköp, inriktat på enkla jourbesök eller blodtryckskontroller, kostar, skriver Anders Wimo.

Anders Wimo menar att tillgänlighet har blivit tidens mantra på bekostnad av kontinuitet, ett numera gammalt honnörsord. Den distriktstläkare som prioriterar personer med demens – eller andra med svåra kroniska sjukdomar – minskar tiden för att vara tillgänglig i sin efterfrågestyrda verksamhet. En vettig prioritering kan tyckas men kostsam för den enskilde vårdcentralen.

"Jag, eller min verksamhetschef, riskerar att bestraffas eftersom jag ur ett lokalt trångt budgetperspektiv är ”dyr” med lägre produktivitet och tillgänglighet även om jag är samhälleligt kostnadseffektiv. Det vore bättre om jag direkt remitterade alla patienter med glömska till specialist. Eller att jag fokuserade på andra snabba besök som till exempel förkylningar", skriver Anders Wimo.

Anders Wimo menar att primärvårdens verksamhetschefer har ett oerhört tryck på sig att hålla budget, skapa intäkter och uppfylla tillgänglighetsmål. Så länge som de ekonomiska styrsystemen belönar "primärvårdssnabbköpet" kommer lite att ske som gynnar personer med demens. Detta kan varken nationella riktlinjer eller politiska försäkringar ändra på.

Läs Anders Wimos artikel på www.aldreicentrum.se » (nytt fönster)