Ett mångkulturellt test med flera fördelar

RUDAS har på vissa håll redan börjat användas i basala demensutredningar. Testet består av ett antal frågor som sammantaget ger en grov uppskattning av personens kognitiva förmåga. Maxpoängen är 30. Så långt är RUDAS jämförbart med MMSE som, tillsammans med Klocktest, oftast används när misstänkt demenssjukdom utreds.

Unikt för RUDAS är att det är ett mångkulturellt kognitivt test. Det kommer ursprungligen från Australien och har sedan spridit sig till en rad olika länder. 2014 lanserade Migrationsskolan vid Region Skåne den svenska versionen, RUDAS-S. Den är utvecklad och anpassad för personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.

Allt fler äldre personer har i dag utländsk bakgrund. Många demensutredningar är därför beroende av tolk. Men MMSE är svårt att använda med tolk menar Josephine Sörenson, projektledare vid Migrationsskolan.

– Testet är svårt att översätta mellan olika kulturer och resultatet kan påverkas av patientens utbildningsnivå. Testsituationen vid MMSE kan också upplevas som konfronterande för patienten, det vet vi av erfarenhet, säger hon.

Josephine Sörenson ger ett konkret exempel på hur tolkanvändning vid MMSE ofta leder till missförstånd och felaktigheter. Testledaren ber tolken översätta uppmaningen "repetera det jag säger: inga om, men eller varför".

– I en studie som Migrationsskolan genomför, där vi filmar demensutredningar genom tolk, har vi kunnat se att denna mening inte översätts korrekt. Det innebär att testresultatet och den slutliga bedömningen kan påverkas, säger Josephine Sörenson.

Migrationsskolan har märkt en växande efterfrågan på RUDAS.

– Därför välkomnar vi att testet nu sannolikt kommer att finnas med i de reviderade riktlinjerna och får prioritet 2, det vill säga samma som MMSE och Klocktest, säger Josephine Sörenson.

I mitten av december publicerar Socialstyrelsen den reviderade versionen av de nationella demensriktlinjerna. I samband med det lägger Migrationsskolan ut RUDAS-S och den svenska manualen på Region Skånes webbsida, båda kan laddas ned gratis. Det finns även en instruktionsfilm att ta del av.

– Vi ser gärna att vårdpersonal som ska använda RUDAS i sina verksamheter går den utbildning som Migrationsskolan erbjuder och som utgår från RUDAS, tolkanvändande och personcentrerad vård i ett mångkulturellt samhälle. Vi har utbildare på fem platser i landet och länkar till dem kommer att finnas på vår hemsida, säger Josephine Sörenson.

Magnus Westlander