Lewykroppsdemens

Lewykroppsdemens (på engelska Lewy Body demens) upptäcktes i slutet av 1980-talet. Forskare fann då mikroskopiskt små proteinansamlingar i obducerade hjärnor från patienter med demens. Ansamlingarna var inte okända, de kallas Lewykroppar och förekommer även vid Parkinsons sjukdom.

Det nya var att Lewykropparna fanns i andra delar av hjärnan – i nervceller spridda både i hjärnbarken och -stammen – och hos patienter med demens. En granskning av journalerna visade att de obducerade personernas demenssymptom skilde sig en hel del från de som är typiska vid Alzheimers sjukdom.

Numera är Lewykroppsdemens en diagnos. Man räknar med att den står för 2–20 procent av samtliga demensfall. Den är sannolikt gravt underdiagnosticerad, det vill säga många har sjukdomen utan ha fått diagnosen.
 

Synhallucinationer vanliga

Typiska drag vid Lewykroppsdemens är synhallucinationer och nedsatt uppmärksamhetsgrad med påtaglig trötthet. Symtomen kan variera från milda till starka under samma dag. Minnesstörningar förekommer, framför allt senare i sjukdomsförloppet, men är inte lika framträdande som vid Alzheimers sjukdom. Patienterna är ofta väl orienterade men har svårt att bedöma avstånd och uppfatta saker tredimensionellt.

Sjukdomen börjar ofta med störd drömsömn – personen ropar och fäktas när han drömmer – flera år före andra symptom visar sig.


Likheter och skillnader mot parkinson

Ett annat särdrag för Lewykroppsdemens är stela muskler (rigiditet) och långsamma hasande rörelser (hypokinesi). Sådana motoriska symptom är typiska även vid Parkinsons sjukdom men är då i regel mer uttalade. En annan skillnad är att de motoriska symptomen vid Lewykroppsdemens visar sig ungefär samtidigt som de kognitiva (problem med uppmärksamhet, minnet etc). Jämför Parkinsons sjukdom »


Symtomlindrande läkemedel

Lewykroppsdemens leder till en gradvis försämring av motorik och kognitiva förmågor. Det finns inga botemedel mot sjukdomen. Demenssymptomen kan lindras i början av förloppet då många med Lewykroppsdemens svarar bra på behandling med s k kolinesterashämmare (alzheimerläkemedel). Låga doser av L-dopa – läkemedel vid Parkinsons sjukdom – kan användas om de motoriska symptomen blir alltför besvärande.

Neuroleptika bör undvikas eftersom Lewykroppsdemens leder till en markant ökad känslighet mot just sådana läkemedel (som används vid behandling av bl a hallucinationer).

 Faktagranskare: Elisabet Londos, läkare och forskare vid Universitetssjukhuset MAS.

Senast uppdaterad 16 juni 2008 - 14:27 © Svenskt Demenscentrum

 


Röda fläcken på fotot är en Lewykropp,
en ansamling av proteiner i hjärnan och
ett typiskt drag vid Lewykroppsdemens.

 

Fredrik Boström berättar om resultat från sin avhandling om denna relativt outforskade demenssjukdom. Läs mer om avhandlingsarbetet »

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår