Senaste nytt
Artikelarkiv fullt utbyggt
Tidskriften Äldre i Centrums webbarkiv är nu fullt utbyggt. Det innebär att man kan söka och läsa artiklar om bl a demenssjukdomar från 2002 och framåt. Arkivet är öppet för alla men endast prenumeranter kan ta del av innehållet från de fyra senaste numren. Till webbarkivet kommer man via tidskriftens hemsida, www.aldreicentrum.se »
Kamera användbar vid alzheimer
PET är en förkortning för positronemissionstomografi och en teknik för att avbilda hjärnan. Den är användbar vid alzheimer och har en stor utvecklinspotential. Det framgår av en vetenskaplig artikel från Swedish Brain Power.
 |
| Bild av två hjärnor tagen med PET-kamera. |
Forskarna bakom artikeln har gått i genom närmare 130 vetenskapliga studier av PET-användning vid Alzheimers sjukdom. Deras slutsats är att metoden kan användas för att studera energiomsättningen i hjärnan, olika signalsubstanser, inflammatoriska processer och den onormala ansamling av proteinplack som är typisk vid Alzheimers sjukdom.
PET-tekniken kan bidra till ökad kunskap om sjukdomen men även till tidig diagnos anser forskarna. Förändringar i hjärnan kan nämligen upptäckas långt innan personen får några märkbara symptom.
Artikeln är publicerad i februarinumret av den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Neurology.
|
| Bild av två hjärnor tagen med PET-kamera. |
Forskarna bakom artikeln har gått i genom närmare 130 vetenskapliga studier av PET-användning vid Alzheimers sjukdom. Deras slutsats är att metoden kan användas för att studera energiomsättningen i hjärnan, olika signalsubstanser, inflammatoriska processer och den onormala ansamling av proteinplack som är typisk vid Alzheimers sjukdom.
PET-tekniken kan bidra till ökad kunskap om sjukdomen men även till tidig diagnos anser forskarna. Förändringar i hjärnan kan nämligen upptäckas långt innan personen får några märkbara symptom.
Artikeln är publicerad i februarinumret av den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Neurology.
Nordiskt samarbete fördjupas
Andra veckan i februari möttes Nordens tre demenscentra i Köpenhamn. På dagordningen stod bland annat ledarskapets roll i demensvården. En nordisk konferens på temat bestämdes till februari 2011.
Tanken är att konferensen ska ge personer i ledande befattning möjlighet att mötas och diskutera ledarskapets betydelse inom demensvården. Erfarenheter och goda exempel ska presenteras, främst från de nordiska länderna. Värdstad för konferensen blir Oslo.
Det är andra året i rad som Svenskt Demenscentrum möter sina systercentra i Norge och Danmark: Nasjonalt kompetansesenter for demens och Nationalt Videnscenter for Demens. Syftet med det nordiska mötena är att utbyta erfarenheter och utveckla samarbetet inom demensområdet.
På Svenskt Demenscentrums hemsida kommer det att fortlöpande publiceras nyheter och uppdaterade länkar till grannländerna. Under rubriken Arbeta med Demens/Nordiskt ska man bland annat kunna följa implementeringen av de nationella demensplanerna. Den norska har redan publicerats, den danska väntas i augusti 2010, ett par månader efter att Socialstyrelsen ska presentera slutversionen av de svenska demensriktlinjerna.
Tanken är att konferensen ska ge personer i ledande befattning möjlighet att mötas och diskutera ledarskapets betydelse inom demensvården. Erfarenheter och goda exempel ska presenteras, främst från de nordiska länderna. Värdstad för konferensen blir Oslo.
Det är andra året i rad som Svenskt Demenscentrum möter sina systercentra i Norge och Danmark: Nasjonalt kompetansesenter for demens och Nationalt Videnscenter for Demens. Syftet med det nordiska mötena är att utbyta erfarenheter och utveckla samarbetet inom demensområdet.
På Svenskt Demenscentrums hemsida kommer det att fortlöpande publiceras nyheter och uppdaterade länkar till grannländerna. Under rubriken Arbeta med Demens/Nordiskt ska man bland annat kunna följa implementeringen av de nationella demensplanerna. Den norska har redan publicerats, den danska väntas i augusti 2010, ett par månader efter att Socialstyrelsen ska presentera slutversionen av de svenska demensriktlinjerna.
Relaterad artikel
|
|
| Kollegor från tre nordiska demenscentra möts i Köpenhamn. |
Umeå får pengar till alzheimerforskning
Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har fått 40 miljoner kronor av familjen Erling-Perssons stiftelse. Pengarna ska användas till forskning om alzheimer, parkinson och andra neurodegenerativa sjukdomar.
För dessa sjukdomar saknas idag behandlingar och läkemedel som kan förebygga eller bota. Det behövs också snabbare, säkrare och effektivare sätt att ställa diagnos.
– Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos. Vid Parkinson sjukdom finns studier som visar att var fjärde patient har fått en felaktig diagnos, de har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom, berättar professor Lars Forsgren i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, ser det nya anslaget som oerhört betydelsefullt för Umeå universitet.
– Det innebär att vi kan genomföra en kraftsamling kring forskning om svåra neurosjukdomar. Ambitionen är att uppnå forskningsresultat som är av direkt nytta för patienter och deras anhöriga.
En del av pengarna kommer att användas till att utveckla metabola markörer, det vill säga kemiska fingeravtryck som kan avslöja mönster som är unika för en specifik sjukdom. Umeå ligger redan långt framme på detta område och blev för sju år sedan en nationell nod för utvecklingen av metabolomik.
Magnus Westlander
För dessa sjukdomar saknas idag behandlingar och läkemedel som kan förebygga eller bota. Det behövs också snabbare, säkrare och effektivare sätt att ställa diagnos.
– Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos. Vid Parkinson sjukdom finns studier som visar att var fjärde patient har fått en felaktig diagnos, de har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom, berättar professor Lars Forsgren i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, ser det nya anslaget som oerhört betydelsefullt för Umeå universitet.
– Det innebär att vi kan genomföra en kraftsamling kring forskning om svåra neurosjukdomar. Ambitionen är att uppnå forskningsresultat som är av direkt nytta för patienter och deras anhöriga.
En del av pengarna kommer att användas till att utveckla metabola markörer, det vill säga kemiska fingeravtryck som kan avslöja mönster som är unika för en specifik sjukdom. Umeå ligger redan långt framme på detta område och blev för sju år sedan en nationell nod för utvecklingen av metabolomik.
Magnus Westlander
Demens kostar mer än cancer
Samhällets kostnader för demenssjukdomar är större än för cancer och hjärtsjukdomar tillsammans. Det visar brittiska siffror som publiceras av Alzhmeimer`s Research Trust.
I Storbritannien antas 820 000 personer h
a en demenssjukdom. Samhällets totala kostnader för denna växande folksjukdom beräknas uppgå till 23 miljarder pund/år (drygt 250 miljarder svenska kronor). Demens kostar ungefär dubbelt så mycket som cancer, tre gånger så mycket som hjärtsjukdomar och fyra gånger så mycket som stroke. När det gäller satsning på forskning hamnar demens längre ner på listan – anslagen till den brittiska cancerforskningen är mer än tio gånger större.
Siffrorna har tagits fram av Health Economics Research Centre, University of Oxford. I kalkylen har forskarna räknat med kostnader för sjukvård, omsorg och anhörigas insatser.
I Sverige har inte gjorts någon motsvarande kostnadsjämförelse. I Socialstyrelsens rapport Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige 2005 ligger visserligen demensjukdomar högst när samhällskostnaderna för olika folksjukdomar jämförs. Men beräkningarna skiljer sig åt, bl a när det gäller vad som inkluderas i kostnaderna. Därför blir det lite som att jämföra äpplen och päron påpekar rapportens huvudförfattare Anders Wimo, professor vid Karolinska Institutet.
– En annan svårighet med att beräkna och jämföra sjukdomars totala samhällskostnader är att uppskatta omfattningen av och prissätta anhörigas insatser. Olika antaganden kan ge stora skillnader i resultat. Helt klart är dock att demenssjukdomarna hör till de mest resurskrävande och kostsamma för samhället, säger Anders Wimo.
Magnus Westlander
I Storbritannien antas 820 000 personer ha en demenssjukdom. Samhällets totala kostnader för denna växande folksjukdom beräknas uppgå till 23 miljarder pund/år (drygt 250 miljarder svenska kronor). Demens kostar ungefär dubbelt så mycket som cancer, tre gånger så mycket som hjärtsjukdomar och fyra gånger så mycket som stroke. När det gäller satsning på forskning hamnar demens längre ner på listan – anslagen till den brittiska cancerforskningen är mer än tio gånger större.
Siffrorna har tagits fram av Health Economics Research Centre, University of Oxford. I kalkylen har forskarna räknat med kostnader för sjukvård, omsorg och anhörigas insatser.
I Sverige har inte gjorts någon motsvarande kostnadsjämförelse. I Socialstyrelsens rapport Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige 2005 ligger visserligen demensjukdomar högst när samhällskostnaderna för olika folksjukdomar jämförs. Men beräkningarna skiljer sig åt, bl a när det gäller vad som inkluderas i kostnaderna. Därför blir det lite som att jämföra äpplen och päron påpekar rapportens huvudförfattare Anders Wimo, professor vid Karolinska Institutet.
– En annan svårighet med att beräkna och jämföra sjukdomars totala samhällskostnader är att uppskatta omfattningen av och prissätta anhörigas insatser. Olika antaganden kan ge stora skillnader i resultat. Helt klart är dock att demenssjukdomarna hör till de mest resurskrävande och kostsamma för samhället, säger Anders Wimo.
Magnus Westlander
Rapport från Alzheimer´s Research Trust » (pdf, 39 sid)
Demenssjukdomarnas samhällskostnader, Socialstyrelsen » (pdf, 50 sid)
Slutsats påverkas av koppling till tobaksbolag
Mycket tyder på att rökning är en riskfaktor för Alzheimers sjukdom. Studier med kopplingar till tobaksindustrin brukar dock komma fram till ett motsatt resultat. Det framgår av en genomgång av forskningslitteraturen på området.
Det är forskare vid University of California, San Fransisco (UCSF) som analyserat 43 studier publicerade mellan 1984 och 2007. Samtliga undersöker sambandet mellan rökning och alzheimer och forskarna har bl a granskat deras upplägg och artikelförfattarnas beroende av tobaksindustrin.
Kalifornienforskarna betecknar tre fjärdedelar av de analyserade studierna som oberoende. Av dessa framgår att rökning nästan fördubblar risken att utveckla alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen.
De övriga studierna visar tvärtom att rökning har en skyddande effekt, det vill säga minskar risken för demens. Slutsatserna har i dessa fall dragits av forskare som har mer eller mindre starka kopplingar till tobaksindustrin genom, t ex finansiering av forskning, betald konsultation eller anställningsförhållande.
Myten att rökning skyddar mot alzheimer har länge bevarats av sådana publicerade studier med hjälp av populärpressen konstaterar doktor Janine K. Cataldo, som lett arbetet med UCSF:s forskningsgenomgång publicerad i Journal of Alzheimer's Disease.
– Våra resultat pekar på behovet av att minska de akademiska institutionernas anslag från tobaksindustrin för att skydda forskningsprocessen, säger hon till Science Daily.
Magnus Westlander
Det är forskare vid University of California, San Fransisco (UCSF) som analyserat 43 studier publicerade mellan 1984 och 2007. Samtliga undersöker sambandet mellan rökning och alzheimer och forskarna har bl a granskat deras upplägg och artikelförfattarnas beroende av tobaksindustrin.
Kalifornienforskarna betecknar tre fjärdedelar av de analyserade studierna som oberoende. Av dessa framgår att rökning nästan fördubblar risken att utveckla alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen.
De övriga studierna visar tvärtom att rökning har en skyddande effekt, det vill säga minskar risken för demens. Slutsatserna har i dessa fall dragits av forskare som har mer eller mindre starka kopplingar till tobaksindustrin genom, t ex finansiering av forskning, betald konsultation eller anställningsförhållande.
Myten att rökning skyddar mot alzheimer har länge bevarats av sådana publicerade studier med hjälp av populärpressen konstaterar doktor Janine K. Cataldo, som lett arbetet med UCSF:s forskningsgenomgång publicerad i Journal of Alzheimer's Disease.
– Våra resultat pekar på behovet av att minska de akademiska institutionernas anslag från tobaksindustrin för att skydda forskningsprocessen, säger hon till Science Daily.
Magnus Westlander
Till studien i Journal of Alzheimer's Disease » (nytt fönster)
Kunglig medalj till Demensförbundets ordförande
Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet, har fått medalj av Kungen. För betydelsefulla insatser inom demensområdet fick hon ta emot H M Konungens medalj av åttonde storleken i högblått band. Den förlänas svenska och utländska medborgare för särskilda förtjänster och delades ut på Kungens namnsdag den 28 januari. Andra medaljmottagare var bl a musikern och skådespelaren Jan "Loffe" Carlsson och journalisten Stig Fredriksson.
Viss blodtrycksmedicin kan skydda mot demens
Behandling av högt blodtryck i medelåldern anses minska risken för demens. Ny forskning visar att en viss typ av blodtrycksmedicin kan ha en skyddande effekt även när den används senare i livet.
Studien är gjord vid universitetet i Boston och bygger på data från drygt 800 000 amerikaner, nästan uteslutande män. Samtliga var över 65 år och behandlades för hjärt-kärlsjukdom mellan åren 2002 och 2006. Forskarna fann att de som använde blodtrycksmedicinen ARB hade 24 procent lägre risk att utveckla demens.
Även ACE-hämmare gav ett visst skydd – 19 procent jämfört med andra läkemedel. För de som använde både ARB och ACE-hämmare halverades demensrisken. ARB kunde även fördröja beroendet av institutionsboende (flytt till sjukhem) för de som utvecklade en demenssjukdom.
ARB är en förkortning för angiotensinreceptorblockerare. Liksom ACE-hämmare motverkar det bildningen av proteinet angiotensin som tenderar dra ihop kärlen och därmed höja blodtrycket. I tidigare studier har man funnit att ARB ger ett visst skydd mot diabetes och stroke. Varför läkemedlet har positiva effekter för hjärnan är inte klarlagt men forskarna tror att det förbättrade blodflödet spelar en viktig roll.
Bostonstudien är publicerad i British Medical Journal. Artikelförfattarna betonar att det handlar om en observationsstudie och att kliniska försök är nödvändiga för att kunna fastställa om det verkligen finns ett samband mellan ARB och demens.
Magnus Westlander
Studien är gjord vid universitetet i Boston och bygger på data från drygt 800 000 amerikaner, nästan uteslutande män. Samtliga var över 65 år och behandlades för hjärt-kärlsjukdom mellan åren 2002 och 2006. Forskarna fann att de som använde blodtrycksmedicinen ARB hade 24 procent lägre risk att utveckla demens.
Även ACE-hämmare gav ett visst skydd – 19 procent jämfört med andra läkemedel. För de som använde både ARB och ACE-hämmare halverades demensrisken. ARB kunde även fördröja beroendet av institutionsboende (flytt till sjukhem) för de som utvecklade en demenssjukdom.
ARB är en förkortning för angiotensinreceptorblockerare. Liksom ACE-hämmare motverkar det bildningen av proteinet angiotensin som tenderar dra ihop kärlen och därmed höja blodtrycket. I tidigare studier har man funnit att ARB ger ett visst skydd mot diabetes och stroke. Varför läkemedlet har positiva effekter för hjärnan är inte klarlagt men forskarna tror att det förbättrade blodflödet spelar en viktig roll.
Bostonstudien är publicerad i British Medical Journal. Artikelförfattarna betonar att det handlar om en observationsstudie och att kliniska försök är nödvändiga för att kunna fastställa om det verkligen finns ett samband mellan ARB och demens.
Magnus Westlander
Näringsdryck kan vara positivt för minnet
Tillskott av näringsdryck kan ha vissa positiva effekter vid Alzheimers sjukdom. Det visar ny forskning.
Dietens betydelse för mental förmåga och demens börjar intressera forskarna alltmer. En artikel i det senaste numret av tidskriften Alzheimer´s & Dementia tar upp effekterna av näringstillskott vid Alzheimers sjukdom.
Sammanlagt 225 personer med Alzheimers sjukdom (mild demensfas) lottades i två grupper. Deltagarna i den ena gruppen fick dagligen en näringsdryck (Souvenaid) under 12 veckor. Resultaten visade att deras verbala minne – "språkminne" – försämrades i långsammare takt än deltagarnas i kontrollgruppen. Andra funktioner uppvisade inga skillnader mellan grupperna.
Forskarna är försiktiga i sina slutsatser men anser att resultaten motiverar ytterligare studier inom området.
Magnus Westlander
Dietens betydelse för mental förmåga och demens börjar intressera forskarna alltmer. En artikel i det senaste numret av tidskriften Alzheimer´s & Dementia tar upp effekterna av näringstillskott vid Alzheimers sjukdom.
Sammanlagt 225 personer med Alzheimers sjukdom (mild demensfas) lottades i två grupper. Deltagarna i den ena gruppen fick dagligen en näringsdryck (Souvenaid) under 12 veckor. Resultaten visade att deras verbala minne – "språkminne" – försämrades i långsammare takt än deltagarnas i kontrollgruppen. Andra funktioner uppvisade inga skillnader mellan grupperna.
Forskarna är försiktiga i sina slutsatser men anser att resultaten motiverar ytterligare studier inom området.
Magnus Westlander
Till studien i Alzheimer´s & Dementia » (nytt fönster)
Alzheimer minskar cancerrisken
Personer med Alzheimers sjukdom har 70 procent lägre risk att även få cancer. Det visar ny forskning från universitetet i Washington.
Det är SR:s Vetenskapsradion som refererar till en studie i senaste numret av Neurology. Sambandet gäller även åt motsatt håll, det vill säga en cancerpatient har mindre risk att också drabbas av alzheimer. Drygt 3000 personer har deltagit i studien som tagit hänsyn till andra riskfaktorer, t ex rökning, övervikt och fysik aktivitet.
Sambanden mellan cancer och alzheimer kan ge bättre förståelse för hur sjukdomarna skiljer sig åt och kan på sikt förhoppningsvis leda till bättre behandlingar, tror forskarna.
Magnus Westlander
Det är SR:s Vetenskapsradion som refererar till en studie i senaste numret av Neurology. Sambandet gäller även åt motsatt håll, det vill säga en cancerpatient har mindre risk att också drabbas av alzheimer. Drygt 3000 personer har deltagit i studien som tagit hänsyn till andra riskfaktorer, t ex rökning, övervikt och fysik aktivitet.
Sambanden mellan cancer och alzheimer kan ge bättre förståelse för hur sjukdomarna skiljer sig åt och kan på sikt förhoppningsvis leda till bättre behandlingar, tror forskarna.
Magnus Westlander
Till studien i Neurology » (nytt fönster)