Dementia Care Mapping i praktiken

Engelsk metod

DCM-metoden utvecklades under 1990-talet av Tom Kitwood och Kathleen Bredin på Bradford University. Den bygger på teorin av en socialpsykologisk förståelse av demensvården, där både personen och dennes relationer kommer före sjukdomen. Den fokuserar mer på personens resurser än på demenshandikappet och bygger på tillit, förståelse, trygghet, respekt och omsorg i vårdarrelationen. I Storbritannien har Demens Care Mapping använts både i kvalitetsutveckling och i forskning.

En vanlig dag i den demenssjukes liv

Observationer görs bara i sällskapsutrymmen t ex kök och samlingsrum. Alla aktiviteter som förekommer och handlingar som den demenssjuke utför kategoriseras och välbefinnandenivån för den demenssjuke graderas. Observationerna sker var 5 minut och görs individuellt på alla demenssjuka som vistas i rummet under 6 timmar.

Observationernas tre delar

1. Några exempel av de 24 kategorierna för aktiviteter och handlingar:

  • Verbal kommunikation med andra människor
  • Socialt involverad men på ett passivt sätt
  • Socialt icke involverad, tillbakadragen
  • Ouppmärksammad stress och olust
  • Deltar i aktivitet som kräver tankeförmåga
  • Sover eller slumrar
  • Tar emot praktisk hjälp eller personlig vård
  • Aktivitet med känsloengagemang
  • Försöker kommunicera utan att få respons
  • Pratar med sig själv eller med fantasifigur
  • Aktiviteter eller handlingar som inte passar in på någon av de övriga kategorierna

2. Positiva händelser registreras för att belysa god omvårdnad i feedback till vårdarna.

Några exempel på förmågor hos vårdare som kan leda till positiva händelser:
Uppmärksamhet – Vårdaren har en öppen attityd och möter personen som en unik person.
Förhandling – Flexibilitet som leder till situationsanpassat bemötande.
Samarbete – Vårdaren samarbetar med personen med demens.
Uppskattning, Underlätta, Givande, Bekräftelse är ytterligare några exempel.

3. Personnedbrytande händelser.

Det finns 17 identifierade områden som där vårdaren inte längre utgår från den demenssjukes identitet, resurser och möjligheter. Några exempel på dessa områden är svek, ta över, förbarnsliga, bestraffning, tvång, vägra möte behov, anklagelse, hån eller förolämpning.

Senast uppdaterad 16 november 2017 - 17:00 © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår