Digital minnesmottagning blir allmän sjukvård
I höst blir Minnesmottagningen.se en del av den offentligt finansierade vården. Silvialäkaren Vasil Pema hoppas att videosamtal och digital testning kan avlasta vårdcentralerna och påskynda utredningar av kognitiv svikt.
I dag dröjer det oftast många veckor innan en minnesutredning påbörjas och ännu längre tills den är klar. Med Minnesmottagningen.se kan utredningen starta redan hemma i soffan, utan att man först kontaktat sin vårdcentral. Det enda som krävs är en smartphone eller surfplatta och att Minnesmottagningens app laddas ned från Internet.
– Vi har arbetat med att digitalisera allt som är möjligt att digitalisera i en minnesutredning. Övriga delar sköts via videosamtal med sjuksköterska och läkare i appen samt via remisser för blodprov och datortomografi, säger Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat Minnesmottagningen.se i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.
Omfattas av sjukvårdstaxan
Geras Solutions har nu ingått ett avtal med Region Sörmland. Minnesmottagningen.se blir därmed automatiskt tillgänglig i hela landet och användaren betalar patientavgift enligt regionernas sjukvårdstaxa. Via appen kan en minnesutredning starta i lugn och ro i hemmet, med hjälp av en anhörig om det behövs.
I appen får personen först svara på ett antal inledande frågor. Svaren indikerar om det finns skäl att gå vidare med en utredning. Om så är fallet får personen ett videosamtal med sjuksköterska och genomföra bland annat ett nyligen utvecklat kognitivt test på sin smartphone eller surfplatta.
Det kognitiva testet har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset. Ytterligare forskning på testet och metoden i stort har genomförts tillsammans med Umeå Universitet och Högskolan Väst.
Utredningen fortsätter
I dag dröjer det oftast många veckor innan en minnesutredning påbörjas och ännu längre tills den är klar. Med Minnesmottagningen.se kan utredningen starta redan hemma i soffan, utan att man först kontaktat sin vårdcentral. Det enda som krävs är en smartphone eller surfplatta och att Minnesmottagningens app laddas ned från Internet.
– Vi har arbetat med att digitalisera allt som är möjligt att digitalisera i en minnesutredning. Övriga delar sköts via videosamtal med sjuksköterska och läkare i appen samt via remisser för blodprov och datortomografi, säger Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat Minnesmottagningen.se i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.
Omfattas av sjukvårdstaxan
Geras Solutions har nu ingått ett avtal med Region Sörmland. Minnesmottagningen.se blir därmed automatiskt tillgänglig i hela landet och användaren betalar patientavgift enligt regionernas sjukvårdstaxa. Via appen kan en minnesutredning starta i lugn och ro i hemmet, med hjälp av en anhörig om det behövs.
I appen får personen först svara på ett antal inledande frågor. Svaren indikerar om det finns skäl att gå vidare med en utredning. Om så är fallet får personen ett videosamtal med sjuksköterska och genomföra bland annat ett nyligen utvecklat kognitivt test på sin smartphone eller surfplatta.
Det kognitiva testet har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset. Ytterligare forskning på testet och metoden i stort har genomförts tillsammans med Umeå Universitet och Högskolan Väst.
Utredningen fortsätter med läkarsamtal via appen och genomgång av bland annat anamnes och symptomenkät. Remiss för blodprov skickas till läkaren på patientens vårdcentral som sedan får ett beslutsunderlag från Minnesmottagningen.se för att kunna ställa rätt diagnos.
Mer tillgänglig för patienterna
Silvialäkaren Vasil Pema, som driver Frösjö vårdcentral i Sörmland, ser Minnesmottagningen.se som en viktig resurs.
– På min vårdcentral påbörjar vi kanske 20–25 minnesutredningar per år men för endast 5–10 patienter finns det skäl att utreda vidare. Om Minnesmottagningen.se i stället kan gallra ut de patienter som är i behov av en komplett minnesutredning kan jag bli mer tillgänglig för just dem, säger han.
Vasil Pema tror att allmänläkare på vårdcentraler kommer att ha stor nytta av att ”bli serverade” ett gediget beslutsunderlag från Minnesmottagningen.se. Han ser det som en slags fortbildning i arbetet.
Trygghet vid diagnos
– En allmänläkare träffar inte så många patienter med kognitiva svårigheter. Att få en gedigen utredning där man ser vilka tester som har gjorts och hur de tolkas är något man kan lära sig av. Det ger även en bättre grund att stå på när man ska ställa diagnos, säger Vasil Pema.
Appen Minesmottagningen.se kräver en viss datorvana. Det har långt ifrån alla, särskilt personer i de övre åldersgrupperna.
– Men det är nog fler än vi tror, pandemin har visat att många äldre kan hantera digitala plattformar riktigt bra. Samtidigt är det en möjlighet och inte ett krav för att få bli utredd. Vårdcentralen är alltid öppen för alla våra listade patienter, säger Vasil Pema.
Nya målgrupper
Rickard Forsman på Geras Solutions tror att man kan nå även delvis nya målgrupper med den digitala minnesmottagningen.
– Det finns fortfarande ett stigma kring alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Många drar sig för boka tid hos doktorn för att få sina symptom utredda. För dem kan det kännas tryggare att testa sig hemma i soffan, som ett första steg, säger Rickard Forsman.
Magnus Westlander
Till Minnesmottagningen.se (nytt fönster)
Lovande resultat med ny biomarkör
Forskningen om biomarkörer går stadigt framåt. Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM studerar forskarna glykaner, ett ganska outforskat ämne som de hoppas kan bidra till att upptäcka Alzheimers sjukdom redan innan symptomen uppträder.
– Det ser riktigt lovande ut. Jag tror att vår glykanstruktur kan bli ett bra komplement till andra biomakörer, säger Sophia Schedin Weiss, docent i biokemi, som tillsammans med sina forskarkollegor vid Karolinska Institutet just har sammanställt resultatet av en mindre studie med 255 personer.
Glykaner är olika sockermolekyler som finns på ytan av kroppens byggstenar: proteinerna. Glykaner finns på de flesta proteiner och fungerar bland annat som adresslappar. De visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.
Betydelsen underskattad
– Ett och samma protein som bildas i olika delar av kroppen har olika glykanstrukturer vilket gör att de får helt olika funktion, säger Sophia Schedin Weiss som anser att glykaners betydelse är större än vad många forskare är medvetna om.
– Men ska man ta hänsyn till glykaner blir proteinanalyserna mer komplicerade. Då är det lättare att blunda för dem. Forskningsanslagen förutsätter ofta snabba resultat, säger hon.
Sophia Schedin Weiss fick upp ögonen för glykaner redan som doktorand, ett intresse som har hållit i sig. Numera analyserar hon glykaner av en viss typ i alla de proteiner som finns i ryggvätska. En av glykanstrukturerna har visat sig vara betydligt vanligare vid Alzheimers sjukdom.
Koppling till annan biomarkör
– Vi har jämfört vår glykanstruktur med andra biomarkörer och hittat en korrelation med proteinet tau (total-tau red.anm.), det är särskilt tydligt i gruppen med lindrig kognitiv nedsättning (MCI) som ju ofta är ett förstadium till alzheimer, säger Sophia Schedin Weiss.
Tau är det protein som vid alzheimer veckar sig inne i hjärncellerna och som
– Det ser riktigt lovande ut. Jag tror att vår glykanstruktur kan bli ett bra komplement till andra biomakörer, säger Sophia Schedin Weiss, docent i biokemi, som tillsammans med sina forskarkollegor vid Karolinska Institutet just har sammanställt resultatet av en mindre studie med 255 personer.
Glykaner är olika sockermolekyler som finns på ytan av kroppens byggstenar: proteinerna. Glykaner finns på de flesta proteiner och fungerar bland annat som adresslappar. De visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.
Betydelsen underskattad
– Ett och samma protein som bildas i olika delar av kroppen har olika glykanstrukturer vilket gör att de får helt olika funktion, säger Sophia Schedin Weiss som anser att glykaners betydelse är större än vad många forskare är medvetna om.
– Men ska man ta hänsyn till glykaner blir proteinanalyserna mer komplicerade. Då är det lättare att blunda för dem. Forskningsanslagen förutsätter ofta snabba resultat, säger hon.
Sophia Schedin Weiss fick upp ögonen för glykaner redan som doktorand, ett intresse som har hållit i sig. Numera analyserar hon glykaner av en viss typ i alla de proteiner som finns i ryggvätska. En av glykanstrukturerna har visat sig vara betydligt vanligare vid Alzheimers sjukdom.
Koppling till annan biomarkör
– Vi har jämfört vår glykanstruktur med andra biomarkörer och hittat en korrelation med proteinet tau (total-tau red.anm.), det är särskilt tydligt i gruppen med lindrig kognitiv nedsättning (MCI) som ju ofta är ett förstadium till alzheimer, säger Sophia Schedin Weiss.
Tau är det protein som vid alzheimer veckar sig inne i hjärncellerna och som leder till att hjärnvävnad dör. Olika former av tau används därför som biomarkörer. Genom att mäta förekomsten av tau i ryggvätska kan man med relativt god säkerhet förutsäga om personen kommer att utveckla alzheimer. Numera kan man även med i stort sett samma tillförlitlighet få ut samma information om alzheimerutvecklingen ur en droppe blod.
– Vår nyligen avslutade glykanstudie bygger på just blodanalyser från 255 personer i SNACK. Det är en longitidunell kohortstudie där personerna har undersökts och lämnat prover regelbundet under många år. Den starka korrelation mellan total-tau och vår glykanstruktur som vi tidigare såg i ryggvätska fanns även här, säger Sophia Schedin Weiss.
Blodanalysen tillförlitlig
Hon tycker resultatet lovar gott. Glykanstrukturen tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Dessutom verkar blodanalysen lika tillförlitlig som analysen från ryggvätska. Den senare är dyrare och tillgängligt endast på vissa specialistkliniker.
– Nästa steg blir att testa glykanstrukturen i större skala. Det kommmer att ske i en primärvårdsstudie som också görs inom ramen för PREDEM. I den kommer man också mäta andra biomarkörer, säger Sophia Schedin Weiss.
Men varför behöver vi fler biomarkörer?
Urskilja olika alzheimertyper
– Forskningen kommer knappast att hitta endast en biomarkör som säkert kan påvisa en framtida alzheimerutveckling. Dessutom, ju fler biomarkörer vi har desto större möjlighet att urskilja olika subtyper av alzheimer. Det handlar om precisionsdiagnostik som ju också är ett viktigt mål för PREDEM, säger Sophia Schedin Weiss.
Text: Magnus Westlander
Bild på glykan. Visar glukanstrukturen för nicastrin som är en del av gammasekretas – ett enzym som behövs för att Abeta ska bildas. I högra bilden har 11 av 16 potentiella N-glykaner (magentafärg) på nicastrin (cyan) modellerats för att visa hur stor del glykaner kan uppta av ett proteins yta.
Demenssjukdomar kostar lika mycket som försvaret
Samhällets nota för demenssjukdomar uppgår till drygt 81 miljarder kr per år, ett belopp i nivå med fjolårets försvarsutgifter. Särskilt boende är den enskilt största kostnadsposten. Det visar en ny rapport från Karolinska institutet (KI).
Det är forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid KI som i samarbete med Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund beräknat Sveriges totala kostnader för demenssjukdomar. Det handlar både om direkta kostnader för till exempel läkemedel, boende, vård och omsorg och indirekta kostnader i form av bland annat obetald anhörigvård.
Kostnaderna landar på totalt 81,6 miljarder kr och avser år 2019. Forskarna har utelämnat 2020–2022 för att undvika att eventuella effekter av pandemin ska påverka resultatet.
Kommunerna betalar mest
Beräkningarna visar att kommunerna bär de klart största kostnaderna för demenssjukdomar, 82 % av de totala. Särskilt boende står för 52,6 miljarder kr och hemtjänst 12,4 miljarder kr. Anhörigvården beräknas till 13,5 miljarder kr, en siffra som dock är förenad med stor osäkerhet påpekar Anders Wim, professor emeritus, Karolinska institutet och en av huvudförfattarna till studien.
– Den informella vården kan beräknas på olika sätt, beroende hur man skattar omfattningen av den och vilken timlön man väljer. I våra alternativa beräkningar ökar kostnaden för anhörigvården med nästan det dubbla, trots av vi ändrat antagandena relativt lite, säger Anders Wimo.
Svårt att jämföra
Samhällskostnaderna för demenssjukdomar har tidigare publicerats för åren 2000, 2005 och 2012. Jämför man 2019 med 2000 är kostnadsökningen betydande, både totalt sett (40 %) och per person (35 %). Andelstalen är justerade för inflation men bör ändå tas med en nypa salt. Datakällor och beräkningsätt skiljer sig en hel del åt.
– Slående är dock regionernas blygsamma del av de totala kostnad
Det är forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid KI som i samarbete med Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund beräknat Sveriges totala kostnader för demenssjukdomar. Det handlar både om direkta kostnader för till exempel läkemedel, boende, vård och omsorg och indirekta kostnader i form av bland annat obetald anhörigvård.
Kostnaderna landar på totalt 81,6 miljarder kr och avser år 2019. Forskarna har utelämnat 2020–2022 för att undvika att eventuella effekter av pandemin ska påverka resultatet.
Kommunerna betalar mest
Beräkningarna visar att kommunerna bär de klart största kostnaderna för demenssjukdomar, 82 % av de totala. Särskilt boende står för 52,6 miljarder kr och hemtjänst 12,4 miljarder kr. Anhörigvården beräknas till 13,5 miljarder kr, en siffra som dock är förenad med stor osäkerhet påpekar Anders Wim, professor emeritus, Karolinska institutet och en av huvudförfattarna till studien.
– Den informella vården kan beräknas på olika sätt, beroende hur man skattar omfattningen av den och vilken timlön man väljer. I våra alternativa beräkningar ökar kostnaden för anhörigvården med nästan det dubbla, trots av vi ändrat antagandena relativt lite, säger Anders Wimo.
Svårt att jämföra
Samhällskostnaderna för demenssjukdomar har tidigare publicerats för åren 2000, 2005 och 2012. Jämför man 2019 med 2000 är kostnadsökningen betydande, både totalt sett (40 %) och per person (35 %). Andelstalen är justerade för inflation men bör ändå tas med en nypa salt. Datakällor och beräkningsätt skiljer sig en hel del åt.
– Slående är dock regionernas blygsamma del av de totala kostnaderna. De hamnar år 2019 på 1,7 procent och ungefär där har de legat även tidigare år. Men det tror jag kan komma att förändras med de nya läkemedlen som är på gång, säger Anders Wimo.
Nya läkemedel dyra
Han syftar bland annat på svenskutvecklade Lecanemab som väntar på att bli godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten. Läkemedlet har visat sig kunna dämpa försämringen av den kognitiva förmågan hos personer med alzheimer. Men Lecanemab kommer sannolikt att bli mycket dyrt och det är regionernas som betalar läkemedelsnotan.
– Lecanemab blir också resurskrävande för regionerna eftersom det ska intas intravenöst på en vårdmottagning. Dessutom kräver det regelbundna undersökningar med magnetkamera för att kontrollera eventuella biverkningar, säger Anders Wimo.
Allt fler drabbas
Mycket talar alltså för att regionernas kostnader för demenssjukdomar kommer att öka framöver. Kommunerna kan däremot tjäna på de nya läkemedlen genom att behovet av bland annat särskilt boende minskar. Men det vet vi ännu inte påpekar Anders Wimo och betonar att inom en överskådlig framtid kommer sannolikt kostnadstrycket att öka på både kommuner och regioner.
– Även om ny forskning talar för att nyinsjuknandet i demenssjukdom minskar något i varje åldersklass så kommer sannolikt antalet som utvecklar demenssjukdom fortsätta att öka under hela 2020-talet. Det beror främst på att den talrika 1940-talsgenerationen blir allt äldre, säger Anders Wimo.
► Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2019, Karolinska institutet (pdf, 47 sid)
► DN Debatt: Demensläkemedel väcker svåra frågor om kostnader (nytt fönster)
Digitalt kognitivt test fungerar lika bra hemma
Numera är det möjligt att genomföra delar av en minnesutredning via en surfplatta i hemmet. En ny studie visar att resultatet är likvärdigt med att testa sig på en vårdmottagning.
Studien är gjord vid Umeå Universitet och omfattar 144 personer med olika utbildningsbakgrund och IT-vana. De fick genomföra ett digitalt kognitivt test, utvecklat av Geras Solutions, med hjälp av en surfplatta.
Deltagarna fick även göra testet hemifrån. Resultaten var där likvärdiga med de tester som genomfördes på en vårdmottagning. Tidigare studier har visat att de digitala testet har god precision för att identifiera möjlig kognitiv sjukdom i ett tidigt skede.
– De senaste forskningsresultaten stärker metoden och talar för digital utredning på mottagning eller hemifrån, Bättre tillgänglighet är av stort värde för de individer som har behov av stöd och behandling, men också för att kunna lugna de som bär på onödig oro, säger Victor Bloniecki Kallio, läkare, med.dr. och huvudförfattare till studien.
Minnesutredning kan starta hemma
Den digitala testmetoden har medicinteknikföretaget Geras Solutions utvecklat tillsammans med en rad specialistmottagningar och vårdcentraler i landet. Den är tillgänglig via webbsidan Minnesmottagningen.se. Härifrån kan den som upplever kognitiva svårigheter få kontakt med en sjuksköterska och, om det anses befogat, påbörja en minnesutredning hemifrån.
— Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik med stöd i aktuell forskning kan vi bidra inom ett område där behoven redan idag är väldigt stora, säger Mårten Fällman, ansvarig läkare på Minnesmottagningen.se.
Digitala tester kräver dock en viss IT-vana hos de som ska genomföra dem, något som också undersöktes i Umeåstudien. Drygt 90 procent av deltagarna i 70-år
Studien är gjord vid Umeå Universitet och omfattar 144 personer med olika utbildningsbakgrund och IT-vana. De fick genomföra ett digitalt kognitivt test, utvecklat av Geras Solutions, med hjälp av en surfplatta.
Deltagarna fick även göra testet hemifrån. Resultaten var där likvärdiga med de tester som genomfördes på en vårdmottagning. Tidigare studier har visat att de digitala testet har god precision för att identifiera möjlig kognitiv sjukdom i ett tidigt skede.
– De senaste forskningsresultaten stärker metoden och talar för digital utredning på mottagning eller hemifrån, Bättre tillgänglighet är av stort värde för de individer som har behov av stöd och behandling, men också för att kunna lugna de som bär på onödig oro, säger Victor Bloniecki Kallio, läkare, med.dr. och huvudförfattare till studien.
Minnesutredning kan starta hemma
Den digitala testmetoden har medicinteknikföretaget Geras Solutions utvecklat tillsammans med en rad specialistmottagningar och vårdcentraler i landet. Den är tillgänglig via webbsidan Minnesmottagningen.se. Härifrån kan den som upplever kognitiva svårigheter få kontakt med en sjuksköterska och, om det anses befogat, påbörja en minnesutredning hemifrån.
— Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik med stöd i aktuell forskning kan vi bidra inom ett område där behoven redan idag är väldigt stora, säger Mårten Fällman, ansvarig läkare på Minnesmottagningen.se.
Digitala tester kräver dock en viss IT-vana hos de som ska genomföra dem, något som också undersöktes i Umeåstudien. Drygt 90 procent av deltagarna i 70-års åldern angav att de hade god vana av att använda surfplattor och digital teknik.
Avdramatisera utredningen
Fördelar med den digitaliserad metoden, som deltagarna pekade på, är att den är integritetsfrämjande och avdramatiserar en utredning som ibland kan ses som stigmatiserande.
Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM, som koordineras från Karolinska Institutet, bedrivs ytterligare forskning kring hur Geras Solutions och andra innovativa verktyg kan integreras i vården. Exempel på ny teknologi är blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket förväntas bli avgörande för att hitta sjukdomen i rätt tid.
Viktigt komplement
Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, anser att digitala verktyg för utredning av misstänkt demenssjukdom utgör ett viktigt komplement till traditionella utredningsvägar och metoder.
– Detta är särskilt viktigt då vi inom kort förväntar oss att nya läkemedel blir tillgängliga för behandling av tidig Alzheimers sjukdom, vilket kommer att innebära en ökad belastning på minnesmottagningar såväl som på primärvården. Det är mycket välkommet med nya vetenskapliga studier såsom denna från Umeå vilket ökar evidensbasen för nya metoder, säger Linus Jönsson.
► Artikel i Journal of Prevention of Alzheimers Disease (nytt fönster)
► Minnesmottagningen.se (nytt fönster)
► Pressmeddelande Geras Solutions (pdf, nytt fönster)
Film: Värmlandska erfarenheter av digital hemtestning
Spännande studier ligger i pipeline
PREDEM är en storsatsning med sikte på demensprevention. Det sker inom ramen för en innovationsmiljö som samlar en rad olika aktörer. Men vad är en innovationsmiljö och hur kan den bidra till att förebygga demenssjukdomar? Vi bad Linus Jönsson, initiativtagaren till PREDEM, förklara närmare.
Hösten 2021 gav statliga Vinnova klartecken till finansieringen av elva innovationsmiljöer. En av dem var PREDEM som arbetar med att utveckla diagnostik, precisionsmedicin och beslutsstöd. Målet är att förebygga demensutveckling hos personer med begynnande kognitiv svikt.
Innovationsmiljön samlar en rad olika aktörer från bland annat forskarsamhället, regioner, företag och intresseorganisationer (se komplett lista). Arbetet koordineras från Karolinska Institutet av initiativtagaren Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi.
Arbetet inom PREDEM startade på allvar i början av 2022, hur går det?
Linus Jönsson:
Vi har kommit i gång bra. Flera spännande studier ligger i pipeline och en del intressanta resultat presenterar vi redan i höst.
Innovationsmiljö är en ganska ny företeelse, vad står det för?
Linus Jönsson:
En innovationsmiljö är en samverkan mellan flera aktörer från olika sektorer, till exempel regioner, företag, akademi och intresseorganisationer. Tillsammans försöker man tackla en stor samhällsutmaning, en bred samverkan är då en förutsättning för att komma framåt.
Innovationsmiljön är öppen och kan bjuda in nya aktörer efterhand. Den saknar även slutdatum, till skillnad mot ett forskningsprojekt. Innovationsmiljön är en början på ett samarbete som förhoppningsvis kan fortsätta efter 5 år, det är i varje fall målsättningen med PREDEM.
Varför har ni valt demenssjukdom och prevention som tema för PREDEM?
Linus Jönsson:
För det första finns en självklar folkhälsoaspekt.
Hösten 2021 gav statliga Vinnova klartecken till finansieringen av elva innovationsmiljöer. En av dem var PREDEM som arbetar med att utveckla diagnostik, precisionsmedicin och beslutsstöd. Målet är att förebygga demensutveckling hos personer med begynnande kognitiv svikt.
Innovationsmiljön samlar en rad olika aktörer från bland annat forskarsamhället, regioner, företag och intresseorganisationer (se komplett lista). Arbetet koordineras från Karolinska Institutet av initiativtagaren Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi.
Arbetet inom PREDEM startade på allvar i början av 2022, hur går det?
Linus Jönsson:
Vi har kommit i gång bra. Flera spännande studier ligger i pipeline och en del intressanta resultat presenterar vi redan i höst.
Innovationsmiljö är en ganska ny företeelse, vad står det för?
Linus Jönsson:
En innovationsmiljö är en samverkan mellan flera aktörer från olika sektorer, till exempel regioner, företag, akademi och intresseorganisationer. Tillsammans försöker man tackla en stor samhällsutmaning, en bred samverkan är då en förutsättning för att komma framåt.
Innovationsmiljön är öppen och kan bjuda in nya aktörer efterhand. Den saknar även slutdatum, till skillnad mot ett forskningsprojekt. Innovationsmiljön är en början på ett samarbete som förhoppningsvis kan fortsätta efter 5 år, det är i varje fall målsättningen med PREDEM.
Varför har ni valt demenssjukdom och prevention som tema för PREDEM?
Linus Jönsson:
För det första finns en självklar folkhälsoaspekt. Med en åldrande befolkning kan vi förvänta oss en tredubbling av antalet demenssjuka fram till 2050, om vi inte lyckas göra något åt det.
Sedan pågår ju en väldigt spännande utveckling inom fältet, både inom biomedicin och diagnostik, ja även när det gäller sjukdomsmodifierande behandling.
Men att kunna förebygga demenssjukdom, ligger inte det långt fram i tiden?
Linus Jönsson:
Menar du demensprevention i befolkningen i stort så är nog svaret ja. Men PREDEM siktar in sig på främst sekundärprevention. Vi vill utveckla metoder för att hitta personer med hög demensrisk. De ska sedan erbjudas adekvata behandlingar och åtgärder som minskar deras risk att utveckla demenssjukdom.
När det gäller att identifiera högsriskpersoner är tajmingen bra. Diagnostiken har på kort tid tagit stora kliv, bland annat med biomarkören tau-181 som med god träffsäkerhet kan spåra alzheimerförändringar i ett vanligt blodprov. I Skåne pågår en studie om blodprovsdiagnostik inom primärvården och i höst startar vi en motsvarande vid Karolinska Institutet inom ramen för PREDEM.
Digitala verktyg verkar ha en ganska stor plats i PREDEM...?
Linus Jönsson:
Ja, verksamheten är indelad i fyra områden, eller arbetspaket som vi kallar det, och det första omfattar just digitala verktyg för utredning och tidig upptäckt. Geras Solutions som ingår i PREDEM är ett exempel på det. Vi tror att sådana verktyg har en stor potential för att fånga upp fler personer med begynnande minnesproblem.
En stor grupp är sannolikt de som upplever sig ha problem men inte söker sig till vården. Här har digitala minnestester en klar fördel eftersom de kan utföras i hemmet utan vårdpersonal. De är också betydligt lättare att administrera och testerna kan även varieras för att undvika inlärningseffekter.
En annan viktig grupp att nå är utrikesfödda. Här gör vi en specifik satsning för att översätta och testa skalor på olika språk.
Ett annat arbetspaket är Biomarkörer för precisionsdiagnostik, vad sker där?
Linus Jönsson:
I arbetspaket två undersöker man glykaner som är en ny typ av biomarkör. En studie, som görs inom Akademiskt primärvårdscentrum, kombinerar biomarkörer (tau-181 och glykaner) med olika kognitiva tester. De senare görs med hjälp av Mindmore, som också är digitalt verktyg. Syftet med denna studie är att i ett tidigt skede få ett underlag för att kunna selektera patienter till olika former av vård och behandlingar.
Det tredje arbetspaketet handlar om att utveckla prediktionsmodeller och beslutsstöd. Målet är att utifrån patientens biomarkörprofil och kliniska status förutsäga både risken att utveckla demenssjukdom och sannolikheten att svara på olika typer av behandlingar.
Används kvalitetsregistret SveDem inom PREDEM?
Linus Jönsson:
Absolut. SveDem är ju världens största databas om demenssjukdomar och används både i arbetspaket tre och fyra. Det senare handlar om kostnadseffektivitet och betalningsmodeller för att kunna utvärdera diagnostik och läkemedelsbehandlingar. SveDem sjösätter en ny läkemedelsmodul senare i år. Den blir ett viktigt redskap som, när det första sjukdomsmodifierande läkemedlet förhoppningsvis kommer, kan ge information om läkemedlets effekter, kostnadseffektivitet etc.
Magnus Westlander
Flera utmaningar med nytt alzheimerläkemedel
Vilka patienter bör få ta del av nästa alzheimerläkemedel? Hur ska de långsiktiga effekterna följas upp? Det är frågor som engagerar innovationsmiljön PREDEM.
I år kommer EU:s läkemedelsmyndighet att godkänna det första alzheimerläkemedlet på över 20 år. Ja, den bedömningen gör i varje fall landets expertis. Förväntningarna på läkemedlet lecanemab är höga men utmaningarna också många.
De kliniska prövningarna med lecanemab har omfattat patienter i mild demensfas eller lindrig kognitiv störning (MMSE över 22 red. anm.) I Sverige motsvarar det närmare 100 000 personer.
– Utgår man från läkemedlets listpris i USA, 26 500 dollar/år för varje behandlad patient, skulle de totala kostnaderna för lecanemab i Sverige hamna på drygt 26,5 miljarder kr/år. Det kan jämföras med 33 miljarder kr som var den totala notan för receptbelagda läkemedel 2021, säger Linus Jönsson, professor i Hälsoekonomi, Karolinska institutet
Slukar stora sjukvårdsresurser
Dessutom kommer lecanemab att sluka en hel del sjukvårdsresurser. Läkemedlet finns inte i tablettform utan måste ges via dropp på en vårdmottagning varannan vecka. Regelbundna magnetkameraundersökningar är också nödvändiga för att upptäcka eventuella biverkningar.
Att lecanemab kommer att ordineras till 100 000 patienter är osannolikt, i alla fall till en början. En utmaning blir att avgöra vilka patienter som ska erbjudas läkemedlet.
– Man kan tänka sig patientgrupper som svarar bättre än andra på behandlingen eller som har en högre risk att utveckla demens. Problemet är att vi inte har så mycket att gå på här. Vi behöver samla in mer data, via kvalitetsregister som SveDem, för att kunna göra bättre bedömningar, säger Linus Jönsson.
Förebygga demensutveckling
Både Karolinska Institutet och SveDem ingår i PREDEM, en innovationsmiljö med sikte
I år kommer EU:s läkemedelsmyndighet att godkänna det första alzheimerläkemedlet på över 20 år. Ja, den bedömningen gör i varje fall landets expertis. Förväntningarna på läkemedlet lecanemab är höga men utmaningarna också många.
De kliniska prövningarna med lecanemab har omfattat patienter i mild demensfas eller lindrig kognitiv störning (MMSE över 22 red. anm.) I Sverige motsvarar det närmare 100 000 personer.
– Utgår man från läkemedlets listpris i USA, 26 500 dollar/år för varje behandlad patient, skulle de totala kostnaderna för lecanemab i Sverige hamna på drygt 26,5 miljarder kr/år. Det kan jämföras med 33 miljarder kr som var den totala notan för receptbelagda läkemedel 2021, säger Linus Jönsson, professor i Hälsoekonomi, Karolinska institutet
Slukar stora sjukvårdsresurser
Dessutom kommer lecanemab att sluka en hel del sjukvårdsresurser. Läkemedlet finns inte i tablettform utan måste ges via dropp på en vårdmottagning varannan vecka. Regelbundna magnetkameraundersökningar är också nödvändiga för att upptäcka eventuella biverkningar.
Att lecanemab kommer att ordineras till 100 000 patienter är osannolikt, i alla fall till en början. En utmaning blir att avgöra vilka patienter som ska erbjudas läkemedlet.
– Man kan tänka sig patientgrupper som svarar bättre än andra på behandlingen eller som har en högre risk att utveckla demens. Problemet är att vi inte har så mycket att gå på här. Vi behöver samla in mer data, via kvalitetsregister som SveDem, för att kunna göra bättre bedömningar, säger Linus Jönsson.
Förebygga demensutveckling
Både Karolinska Institutet och SveDem ingår i PREDEM, en innovationsmiljö med sikte på att förebygga demensutveckling. Ett specifikt arbetsområde är analys och understöd till olika betalningsmodeller, det vill säga de avtal som sluts mellan läkemedelsbolag och beställare. I fallet med lecanemab kommer det att handla om bolaget Bioarctic och, sannolikt, regionernas expertgrupp för nya terapier (NT-rådet) som förhandlar för regionernas räkning.
I betalningsmodellen ska parterna inte bara komma överens om priset för läkemedlet.
– Där bestäms även kriterier för att få ge behandlingen och hur uppföljningen ska ske, dels på patientnivå, exempelvis magnetkameraundersökningar, dels nationell nivå för att se hur väl läkemedlet fungerar, om det ges till rätt patienter och så vidare, säger Linus Jönsson.
Bidra med data och komptens
När det gäller uppföljningen kan arbetet inom PREDEM bidra med data och kompetens.
– Hur betalningsmodellen ska utformas är ju ytterst en fråga mellan NT-rådet och Bioarctic. Vi kan stötta och bidra med analys och relevanta data för att möjliggöra den uppföljning som parterna önskar göra, säger Linus Jönsson.
De kliniska prövningarna har visat att lecanemab ger en 27 procent långsammare försämring av kognitiva funktioner jämfört med placebo. Men de långsiktiga effekterna av läkemedlet är fortfarande okända. Linus Jönsson menar att det kan vara ett argument för att betalningsmodellen ska få en utfallsbaserad utformning.
Pris koppplas till behandlingsmål
– Det innebär att regionerna betalar en viss summa till läkemedelsbolaget i början och ytterligare medel senare beroende på om olika behandlingsmål har uppnåtts, till exempel att en viss andel av patienterna som får läkemedellet inte utvecklat demens inom 3 år.
Men vilken utformning betalningsmodellen kommer att få är ännu oklart. Fört måste lecanemab få klartecken till att marknadsföras i Sverige. Bollen ligger för närvarande hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA.
Magnus Westlander
► Högt pris hotar tillgång till ny demensmedicin (SR Ekot, nytt fönster)
► PREDEM, en innovationsmiljö för demensprevention
Forskning jämför digitala och traditionella minnestest
Digital surfplatta eller papper och penna? En studie vid värmländska vårdcentraler jämför nya sätt att genomföra kognitiva tester med traditionella.
Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.
– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.
Pilot gav positiv respons
Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.
Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.
Tre grupper ingår
I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med
Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.
– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.
Pilot gav positiv respons
Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.
Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.
Tre grupper ingår
I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med de kognitiva tester som vårdcentralen vanligen använder. Testerna genomförs av en testledare, oftast en sjuksköterska, med papper och penna.
– En annan patientgrupp kommer i stället att få testa sig digitalt. Med en surfplatta ska de lösa olika uppgifter och besvara frågor. Och så har vi en tredje grupp som kommer att få utföra testningen både digitalt och traditionellt, säger Anna Joelsson.
När alla delarna i minnesutredningen är klara gör distriktsläkaren på vårdcentralen sin bedömning och ställer en diagnos. Ett år senare kommer en specialistläkare att göra en motsvarande bedömning av samma patient.
Utgår från samma material
– Specialistläkaren utgår alltså från samma material vid sin bedömning av patienten. Hur ofta skiljer sig specialistläkarens diagnos från distriktsläkarens och kan man se några skillnader mellan de olika patientgrupperna – det är ett par frågor vi vill ha svar på, säger Anna Joelsson.
Målet år att minst 300 patienter ska ingå i studien. Patienterna får inte ha någon demensdiagnos sedan tidigare. I övrigt kan alla som vänder sig till vårdcentralerna med kognitiva problem, är över 45 år och förstår svenska eller engelska ingå i studien.
– Nästa höst hoppas vi ha ett tillräckligt stort underlag. Då får vi återkomma till resultaten.
Starta minnesutredningar tidgare
Anna Joelsson döljer inte att hon har vissa förhoppningar på den digitala testningen. Om studien visar att den fungerar bra ser hon nya möjligheter.
– Många som tycker att deras minne börjar svikta går inte till sin vårdcentral. Att få inloggningsuppgifter och kunna testa sig i lugn och ro i hemmet med en surfplatta kan säkert upplevas som mindre laddat för många. På så sätt kan man påbörja många minnesutredningar i ett tidigare skede och fånga upp patienter tidigare i sjukdomsförloppet, säger Anna Joelsson.
Magnus Westlander
Läs mer på Geras Solutions webb (nytt fönster)
Största kartläggningen av demenssjukdom i Sverige
Vid Karolinska Institutet pågår den hittills största kartläggningen av kognitiv svikt och demenssjukdom i Sverige. Den ska ge ny kunskap genom att länka samman patientdata från olika register och studier.
Hur många personer i Sverige är diagnosticerade med Alzheimers sjukdom? När får de sin diagnos och vilka undersökningar har då gjorts? Det är bara några av de frågor som forskarna vid Karolinska Institutet hoppas få svar på.
– Sedan har vi gruppen med MCI (lindrig kognitiv funktionsnedsättning red anm), något som kan vara ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Hur många som är diagnosticerade med MCI har vi för närvarande inte ens några rimliga uppskattningar på men även det är något som kartläggningen kan ge svar på, säger Emil Aho, doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.
Länkar samman patientdata
Kartläggningen länkar samman patientdata från en rad olika register och forskningsstudier. Det handlar bland annat om Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Befolkningsstudien H-70, som följer äldre personer över tid, är en annan värdefull källa, liksom olika studier av biomarkörer.
Andra data hämtas från nationella kvalitetsregister som BPSD-registret och SveDem. I SveDem kan man följa den behandling och det stöd som patienterna får från att diagnosen är ställd. Det är världens största demensregister i sitt slag men har ändå sina begränsningar.
Många diagnoser i primävården
– Alla minnesmottagningar i landet registrerar i SveDem men betydligt färre vårdcentraler är anslutna. Och vi misstänker att det är i primärvården som de allra flesta demensdiagnoser ställs, säger Emil Aho.
Det senaste året har han därför ägnat sig åt att samla in diagnosdata från landets regioner.
– I regionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland finns
Hur många personer i Sverige är diagnosticerade med Alzheimers sjukdom? När får de sin diagnos och vilka undersökningar har då gjorts? Det är bara några av de frågor som forskarna vid Karolinska Institutet hoppas få svar på.
– Sedan har vi gruppen med MCI (lindrig kognitiv funktionsnedsättning red anm), något som kan vara ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Hur många som är diagnosticerade med MCI har vi för närvarande inte ens några rimliga uppskattningar på men även det är något som kartläggningen kan ge svar på, säger Emil Aho, doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.
Länkar samman patientdata
Kartläggningen länkar samman patientdata från en rad olika register och forskningsstudier. Det handlar bland annat om Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Befolkningsstudien H-70, som följer äldre personer över tid, är en annan värdefull källa, liksom olika studier av biomarkörer.
Andra data hämtas från nationella kvalitetsregister som BPSD-registret och SveDem. I SveDem kan man följa den behandling och det stöd som patienterna får från att diagnosen är ställd. Det är världens största demensregister i sitt slag men har ändå sina begränsningar.
Många diagnoser i primävården
– Alla minnesmottagningar i landet registrerar i SveDem men betydligt färre vårdcentraler är anslutna. Och vi misstänker att det är i primärvården som de allra flesta demensdiagnoser ställs, säger Emil Aho.
Det senaste året har han därför ägnat sig åt att samla in diagnosdata från landets regioner.
– I regionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland finns stora databaser där vi relativt enkelt kan få fram uppgifter om bland annat diagnoser. I övriga regioner är det något mer tidskrävande, bland annat på grund av att alla privata vårdcentraler måste godkänna att informationen skickas till oss, säger Emil Aho.
Analyser i höst
Framåt hösten hoppas Emil Aho ha samlat in så pass mycket data att analysarbetet kan påbörjas.
Ladda ned Research plan – disease progression, treatment, prognosis and resource utilisation in dementia (nytt fönster)
Text: Magnus Westlander
Kognitivt test hittar utrikesfödda med demenssymptom
Det kognitiva bedömningsinstrumentet RUDAS-S är bättre än det mer utbredda MMSE på att identifiera utrikesfödda med tidiga demenssymptom. Det visar den första valideringsstudien som gjorts i Sverige.
Rozita Torkpoor, doktorand vid Lunds universitet med en avhandling om Kognitiv utredning av utrikes födda, är en av medförfattarna till studien. Hon är även utvecklare vid Kognition och migration, Region Skåne, och är inte överraskad av resultatet.
RUDAS utvecklades särskilt för att vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund. Det skiljer sig därför från MMSE som är det kognitiva bedömningsinstrument som oftast används vid basala utredningar av misstänkt demenssjukdom.
Orienteringsfrågor problematiska
Det finns flera delar i MMSE som kan vara problematiska menar Rozita Torkpoor. Det gäller exempelvis orienteringsfrågorna om landskap och årstider.
– Du kan ju komma från ett land där det inte finns fyra årstider. Dessutom är frågorna i MMSE svåra att ställa om testledaren och testpersonen inte delar samma språk och även svåra att ställa genom tolk. MMSE förutsätter också att du kan räkna, läsa och skriva vilket gör det olämpligt för personer som har haft en kort skolgång eller inte gått i skolan alls, säger Rozita Torkpoor.
Det här kan leda till fel bedömning av personens kognitiva funktioner. Samma person som testas med RUDAS kan få en högre poäng eftersom detta test är opåverkat av språk eller utbildningsnivå.
Bra på att hitta demens
RUDAS har utvecklats i Australien. Det har översatts och validerats i mer än 20 länder, bland annat Danmark. Valideringen av RUDAS-S, som är namnet på den svenska versionen, har publicerats i Journal of Alzheimer’s Disease . I studien ingick 123 patienter, både utrikesfödda och svenskfödda. Resultatet visade att testet hade en god förmåga att upptäcka demens hos samtliga
Rozita Torkpoor, doktorand vid Lunds universitet med en avhandling om Kognitiv utredning av utrikes födda, är en av medförfattarna till studien. Hon är även utvecklare vid Kognition och migration, Region Skåne, och är inte överraskad av resultatet.
RUDAS utvecklades särskilt för att vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund. Det skiljer sig därför från MMSE som är det kognitiva bedömningsinstrument som oftast används vid basala utredningar av misstänkt demenssjukdom.
Orienteringsfrågor problematiska
Det finns flera delar i MMSE som kan vara problematiska menar Rozita Torkpoor. Det gäller exempelvis orienteringsfrågorna om landskap och årstider.
– Du kan ju komma från ett land där det inte finns fyra årstider. Dessutom är frågorna i MMSE svåra att ställa om testledaren och testpersonen inte delar samma språk och även svåra att ställa genom tolk. MMSE förutsätter också att du kan räkna, läsa och skriva vilket gör det olämpligt för personer som har haft en kort skolgång eller inte gått i skolan alls, säger Rozita Torkpoor.
Det här kan leda till fel bedömning av personens kognitiva funktioner. Samma person som testas med RUDAS kan få en högre poäng eftersom detta test är opåverkat av språk eller utbildningsnivå.
Bra på att hitta demens
RUDAS har utvecklats i Australien. Det har översatts och validerats i mer än 20 länder, bland annat Danmark. Valideringen av RUDAS-S, som är namnet på den svenska versionen, har publicerats i Journal of Alzheimer’s Disease . I studien ingick 123 patienter, både utrikesfödda och svenskfödda. Resultatet visade att testet hade en god förmåga att upptäcka demens hos samtliga patienter oavsett ursprungsland.
– Testet hade en hög sensitivitet, 0,92 (1,0 är högst red. anm.). Det är ett högt värde och betyder att RUDAS-S är bra på att hitta personer med demenssjukdom, säger Rozita Torkpoor.
RUDAS är, precis som MMSE, ett globalt screeningsinstrument som ger en samlad bedömning av hjärnans funktion. I praktiken behöver man oftast även kompletterande tester som mer specifikt kan utvärdera olika kognitiva funktioner.
Mångkulturellt test
För närvarande arbetar Rozita Torkpoor med att validera MCE-S, som är den svenska versionen av testet Multicutural Cognitive Examination. Det är ett mångkulturellt kognitivt test som omfattar RUDAS och tre andra test som bedömer minne, språkförmåga och visuospatial förmåga.
Med delfinansiering från innovationsmiljön PREDEM har enheten Kognition och migration i Region Skåne anställt en sjuksköterska som har startat ett utvecklingsarbete inom primärvården med hjälp av tio skånska vårdcentraler.
– Vi både utbildar och stöttar arbetsterapeuter, sjuksköterskor och läkare i användningen av MCE-S. Projektet följs upp för att bland annat se om MCE-S kan underlätta och förbättra diagnostiken inom primärvården. Resultatet publiceras under nästa år, säger Rozita Torkpoor.
Magnus Westlander
Diagnostic Accuracy of the Swedish Version of the Rowland Universal Dementia Assessment Scale (RUDAS-S) for Multicultural Cognitive Screening in Swedish Memory Clinics. Rozita Torkpoor, Kristin Frolich, T. Rune Nielsen and Elisabet Londos, Lunds universitet. Journal of Alzheimer’s Disease 89 (2022) 865–876. jad220233 – iospress.com (nytt fönster)
• RUDAS står för Rowland Universal Dementia Assessment Scale och är ett kognitivt bedömningsinstrument (screeningsinstrument).
• RUDAS rekommenderas i Socialstyrelsen nationella riktlinjer som en del i en basal demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska eller annan kulturell bakgrund.
• RUDAS-S, den svenska versionen, kan laddas ned avgiftsfritt från Region Skånes webbplats (nytt fönster).
Nya sätt att betala för nya läkemedel
Nya läkemedel mot alzheimer kan snart vara på gång, något som ställer hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. En rapport inom ramen för innovationsmiljön PREDEM lyfter bland annat fram behovet av nya betalningslösningar.
Svenskutvecklade lecanemab används sedan ett år tillbaka som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA. Nu väntar läkemedelsbolaget Eisai på tillstånd för att få marknadsföra lecanemab i Europa. Ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle innebära ett stort framsteg för personer med Alzheimers sjukdom men även en omfattande utmaning för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.
Det handlar om en stor potentiell patientgrupp – uppskattningsvis lever närmare 100 000 personer i Sverige med Alzheimers sjukdom. Med ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet kommer troligen många som inte har någon diagnos, men har en oro över exempelvis sitt minne, att söka sig till vården i hopp om att få tillgång till den nya behandlingen.
– Trycket på sjukvården kan komma att öka kraftigt, även på grund av att lecanemab ska intas intravenöst på en vårdklinik. Därför behöver vi troligtvis se över alternativa betalningsformer för diagnostik och behandling, säger Oskar Frisell, projektledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och huvudförfattare till rapporten Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?
Förhandlingar med läkemedelsbolagen
Idag står regionerna för större delen av läkemedelsnotan för läkemedel som ges på klinik. Priserna på de enskilda läkemedlen bestäms efter förhandlingar med läkemedelsbolagen, ofta i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Värdebaserad prissättning är den betalningsform som används.
– Priset sätts per dos, patient eller behandling. Utgångspunkten är hur stor den kliniska n
Svenskutvecklade lecanemab används sedan ett år tillbaka som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA. Nu väntar läkemedelsbolaget Eisai på tillstånd för att få marknadsföra lecanemab i Europa. Ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle innebära ett stort framsteg för personer med Alzheimers sjukdom men även en omfattande utmaning för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.
Det handlar om en stor potentiell patientgrupp – uppskattningsvis lever närmare 100 000 personer i Sverige med Alzheimers sjukdom. Med ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet kommer troligen många som inte har någon diagnos, men har en oro över exempelvis sitt minne, att söka sig till vården i hopp om att få tillgång till den nya behandlingen.
– Trycket på sjukvården kan komma att öka kraftigt, även på grund av att lecanemab ska intas intravenöst på en vårdklinik. Därför behöver vi troligtvis se över alternativa betalningsformer för diagnostik och behandling, säger Oskar Frisell, projektledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och huvudförfattare till rapporten Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?
Förhandlingar med läkemedelsbolagen
Idag står regionerna för större delen av läkemedelsnotan för läkemedel som ges på klinik. Priserna på de enskilda läkemedlen bestäms efter förhandlingar med läkemedelsbolagen, ofta i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Värdebaserad prissättning är den betalningsform som används.
– Priset sätts per dos, patient eller behandling. Utgångspunkten är hur stor den kliniska nyttan är, det vill säga läkemedlets hälsoeffekter för patienterna. Stora hälsoeffekter kan göra att läkemedlet blir kostnadseffektivt även vid ett mycket högt pris, säger Oskar Frisell.
Även hur vanligt och hur allvarligt tillståndet är vägs in. För läkemedel mot sällsynta och svåra sjukdomstillstånd är regionerna beredda att betala mer. TLV tar däremot endast hänsyn till hur allvarligt sjukdomstillståndet är i sina beslut.
Okända långsiktiga effekter
– När det gäller lecanemab ställs den värdebaserade prissättningen inför tydliga utmaningar, bland annat för att läkemedlets hälsoeffekter är okända på längre sikt. En felaktig uppskattning av effekterna kan leda till att skattebetalarna får betala för ett läkemedel som inte visar sig vara kostnadseffektivt eller, tvärtom, att läkemedelsbolagets ersättning blir för liten.
I fallet med Alzheimers sjukdom så kommer troligtvis en kostnadseffektiv behandling, där en värdebaserad ersättningsmodell används, ändå inte innebära att alla som potentiellt har nytta av behandlingen också får tillgång till den. Detta på grund av att budgetpåverkan väntas bli stor när både kostnad för läkemedel, diagnostik och uppföljning vägs in.
Två alternativa betalningslösningar
Hur kan man då lösa denna knut? I IHE-rapporten tar författarna upp alternativa betalningslösningar. I princip handlar det om två grundtyper: finansiella och utfallsbaserade. Oskar Frisell ger ett par exempel.
– En finansiell betalningsmodell kan vara att regionerna helt enkelt får en rabatt som sänker priset på läkemedlet och gör att det åtminstone på kort sikt kan bli kostnadseffektivt. Storleken på dessa rabatter är oftast hemliga.
Utfallsbaserade modeller länkar betalningen i stället till den faktiska nyttan av läkemedlet.
– Man kan tänka sig att regionerna betalar en viss summa för varje patient mot att patienterna om fem år får en viss bestämd hälsoförbättring. I annat fall får läkemedelsbolaget betala tillbaka värdet som motsvarar mellanskillnaden i förväntad och uppnådd hälsoförbättring, säger Oskar Frisell.
Sprider riskerna
I rapporten diskuteras för- och nackdelar med olika betalningslösningar. Gemensamt för dem är att de syftar till att sprida riskerna.
– För regionerna, och indirekt skattebetalarna, handlar det om att minimera risken att betala för något som inte har någon effekt. Läkemedelsbolaget får å sin sida möjlighet att tidigt sälja sin produkt och kan sedan ta fram data som visar att den verkligen fungerar.
En annan aspekt av lecanemab, och sannolikt även framtida sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, är att kostnader och besparingar förskjuts mellan olika samhällssektorer. Av en tidigare PREDEM-rapport framgår att ca 80 procent av samhällets kostnader för demenssjukdomar faller på landets kommuner och mindre än 2 procent på regionerna.
Kostnader förskjuts till regionerna
Detta kan komma att förändras, om lecanemab godkänns och fungerar som man hoppas. Besparingarna sker då sannolikt i kommunerna i form av ett minskat behov av särskilt boende och andra stödinsatser. Regionerna som betalar för diagnostik, läkemedel och den intravenösa behandlingen väntas däremot få ökade kostnader.
– Det kan ju visa sig att lecanemab är kostnadseffektivt och har en god effekt men eftersom den potentiella patientgruppen är stor saknar regionerna resurser att betala för det. Därför tror vi att staten på sikt behöver ta en större roll för finansieringen av den här typen av läkemedel där omfattande diagnostik krävs, säger Oskar Frisell.
Magnus Westlander
Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det? Frisell O, Bexelius C, Jönsson L, Lindgren P, Persson S, IHE-rapport 2024:2 | Ladda ned från IHE:s webb (nytt fönster)
Nya läkemedel i fokus för internationellt möte
I år kan det första nya alzheimerläkemedlet på över 20 år bli tillgängligt i Sverige. För patienter och anhöriga finns ändå skäl att tona ned förväntningarna. Det framkom vid ett internationellt möte i Nobel Forum som öppnades av Drottning Silvia och samlade en rad ledande experter.
Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.
Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.
Förbättrad diagnostik
Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.
– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.
Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.
Försämras långsammare
Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:
- Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
- Allvarliga biverkningar, i form av blödningar oc
Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.
Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.
Förbättrad diagnostik
Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.
– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.
Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.
Försämras långsammare
Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:
- Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
- Allvarliga biverkningar, i form av blödningar och svullnader i hjärnan, förekommer. Kan i sällsynta fall leda till döden.
- Läkemedelskostnaden väntas bli hög, runt 250 000 kr/år poch patient (lekanemab).
- Lekanemab ges som infusion varannan vecka. Var ska det ske? På landets minnesmottagningar är köerna för utredning idag långa.
- Biverkningar behöver regelbundet övervakas med magnetkamera, undersökningar som spär på behandlingskostnaderna.
Patienter i tidig fas
Mycket talar för att en begränsad grupp av alzheimerpatienter kommer att åtminstone inledningsvis få tillgång till lekanemab, om det godkänns av EMA. Troligen handlar det om patienter i en tidig fas av sjukdomen. Professor Lars Lannfelt redovisade en särskild analys av denna grupp (låga nivåer av tau) i lekanemabstudien. 60 procent av gruppens patienter uppvisade till och med kliniska förbättringar efter 18 månaders behandling.
Bland forskarna i Nobel Forum fanns en bred enighet om att de positiva resultaten med antikroppar är ett genombrott för alzheimerforskningen. Det visar att forskarna är inne på rätt spår även om det även kan finnas andra spår som bidrar med nya pusselbitar.
– Med tiden får vi mer data om hur de nya läkemedlen fungerar och kommer att bättre kunna kommunicera med patienterna om vad olika behandlingar kan betyda för dem, sade José L Molinuevo, medicine doktor och chef vid experimentell medicin, Lundbeck.
Symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments arrangerades av professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet och Gunilla Johansson, Karolinska Institutet. Stiftelsen Gamla tjänarinnor stod för finansieringen.
Text & bild: Magnus Westllander
Blodanalys testas i ny alzheimerstudie på vårdcentraler
Vid Karolinska Institutet förbereds en forskningsstudie på två vårdcentraler i Skärholmen och Södertälje. Med blodprov och digitala kognitiva tester hoppas man tidigt kunna identifiera patienter i behov av vidare utredning för Alzheimers sjukdom.
– Målet på längre sikt är att utveckla blodanalys i kombination med kognitiva tester så att tillförlitliga alzheimerdiagnoser kan ställas redan i primärvården, säger Lars Tjernberg, docent vid avdelningen för Neurogeriatrik, Karolinska Institutet samt Klinisk kemi, Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskningsstudien sker inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och i samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm, och Mindmore, företaget som tillhandahåller de digitala tester som ska användas.
Pilotstudie startar inom kort
– En pilotstudie är på gång och väntas starta före årsskiftet. På Klinisk kemi arbetar vi nu med att ta fram gränsvärden för de biomarkörer som ska analyseras i patienternas blodprov, säger Lars.
Biomarkörer i blodet, eller blodbiomarkörer, är en av alzheimerforskningens stora landvinningar. De gör det möjligt att avläsa sjukdomens typiska hjärnförändringar – ansamlingar av plack (amyloid β-peptid, Aβ) och nystan av fosforylerat tau (p-tau) – i ett vanligt blodprov. Studier visar att blodbiomarkörer med relativt god säkerhet kan upptäcka alzheimer redan innan symptomen på sjukdomen uppträder.
I den nya primärvårdsstudien kommer två olika blodmarkörer att analyseras: p-tau181 och glykaner, en slags sockermolekyl som bland annat fungerar som adresslappar för proteiner. Vid en viss given mängd av dessa ska patienten bedömas vara i behov av vidare utredning för alzheimer. Det är detta gränsvärde som forskarna på Karolinska Institutet arbetar med att ta fram. Till sin hjälp har de bland annat patientdata från biobanken GEDOC.
Patientdata från minneskliniker
– Det är minnesklinikerna i Huddinge och Solna som lagrat blodprove
– Målet på längre sikt är att utveckla blodanalys i kombination med kognitiva tester så att tillförlitliga alzheimerdiagnoser kan ställas redan i primärvården, säger Lars Tjernberg, docent vid avdelningen för Neurogeriatrik, Karolinska Institutet samt Klinisk kemi, Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskningsstudien sker inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och i samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm, och Mindmore, företaget som tillhandahåller de digitala tester som ska användas.
Pilotstudie startar inom kort
– En pilotstudie är på gång och väntas starta före årsskiftet. På Klinisk kemi arbetar vi nu med att ta fram gränsvärden för de biomarkörer som ska analyseras i patienternas blodprov, säger Lars.
Biomarkörer i blodet, eller blodbiomarkörer, är en av alzheimerforskningens stora landvinningar. De gör det möjligt att avläsa sjukdomens typiska hjärnförändringar – ansamlingar av plack (amyloid β-peptid, Aβ) och nystan av fosforylerat tau (p-tau) – i ett vanligt blodprov. Studier visar att blodbiomarkörer med relativt god säkerhet kan upptäcka alzheimer redan innan symptomen på sjukdomen uppträder.
I den nya primärvårdsstudien kommer två olika blodmarkörer att analyseras: p-tau181 och glykaner, en slags sockermolekyl som bland annat fungerar som adresslappar för proteiner. Vid en viss given mängd av dessa ska patienten bedömas vara i behov av vidare utredning för alzheimer. Det är detta gränsvärde som forskarna på Karolinska Institutet arbetar med att ta fram. Till sin hjälp har de bland annat patientdata från biobanken GEDOC.
Patientdata från minneskliniker
– Det är minnesklinikerna i Huddinge och Solna som lagrat blodprover, resultat från kognitiva tester och andra data från patienter mellan 2009 och 2015. Utifrån dessa och med hjälp av patientregister kan vi avläsa och analysera patienternas värden på bioblodmarkörerna fram till att de utvecklade Alzheimers sjukdom, säger Sophia Schedin Weiss.
Forskare i Skåne har under ett par års tid analyserat olika varianter av p-tau från patienter på regionens vårdcentraler. Glykaner – den andra blodmarkören som ingår Stockholmsstudien – är mindre utforskade och har ännu inte undersökts i kliniska studier.
– Men vi publicerade nyligen en glykanstudie baserad på blodanalyser från 255 personer i befolkningsstudien SNACK. Resultaten var mycket lovande och visade på en stark korrelation mellan vår glykanstruktur och total-tau, säger Sophia Schedin Weiss.
Fånga upp alzheimer tidigt
Sophia Schedin Weiss menar att den glykanstruktur som ska ingå i primärvårdsstudien tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Hon får medhåll av Lars Tjernberg.
– Värdena för Aβ förändras i regel före p-tau men mycket talar för att förändringar i glykaner sker ännu tidigare, sannolikt många år före de första symptomen på alzheimer har visat sig, säger Lars Tjernberg och tillägger:
– Därför behöver vi följa patienterna under lång tid för att kunna gå tillbaka och se hur glykannivåerna såg ut långt innan de utvecklade och diagnosticerades med Alzheimers sjukdom. Vi kommer få mer kunskap för varje år vi samlar in data.
Kognitiva tester görs digitalt
Primärvårdsstudiens målgrupp är personer som upplever sig ha ökade minnessvårigheter men som varken har en demensdiagnos eller MCI (lindrig kognitiv störning red anm). Förutom blodprov ingår även en rad kognitiva tester. Eftersom de är digitala kan deltagarna genomföra dem på egen hand.
Testerna omfattar en rad olika kognitiva funktioner, exempelvis minne, inlärning, orienteringsförmåga och språk. Även MMSE, det vanligaste kognitiva testet, ingår.
– Efter några frågor om bland annat alkoholkonsumtion och rökning länkas patienten vidare till de kognitiva tester som Mindmore tillhandahåller via en app. De som inte klarar av att genomföra dessa digitalt ska kunna få hjälp av personal på vårdcentralerna i Skärholmen och Södertälje, säger Sophia Schedin Weiss.
Nya behandlingar ligger för dörren
Primärvårdsstudien fokus på tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom ligger helt rätt i tiden. Nya behandlingar ligger för dörren och under 2024 väntas EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, godkänna lecanemab – ett läkemedel som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet.
– Grunden för all framtida läkemedelsbehandling är bättre och tillförlitligare diagnostik. Dessutom behöver vi fånga in patienterna tidigt, helst innan skadorna har spridit sig i hjärnan, säger Lars Tjernberg.
Text: Magnus Westlander
SveDem följer upp nya demensläkemedel
Kvalitetsregistret SveDem har tagit fram en modul för nya demensläkemedel. Den kan börja användas redan i slutet av året, om europeiska läkemedelsmyndigheten godkänner den svenskutvecklade antikroppen lecanemab.
Den nya modulen, som har tagits fram i samarbete med kompetenscentrat Uppsala Clinical Research Center, kan ge ökade kunskaper om läkemedlens effekter.
– Den ger oss möjlighet att undersöka en stor population som använder de nya läkemedlen och som vi kan följa över en längre tid. På så sätt kan vi få mer kunskap om effekter som inte fångas upp av läkemedelsbolagens betydligt mindre studier och som man därför inte känner till, säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem, professor i geriatrik, Karolinska Institutet, och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Samlar in patientdata
Kvalitetsregistret SveDem – världens största demensregister – samlar en mängd olika data om patienter, från att diagnosen ställs till att personen flyttar till ett särskilt boende. I stort sett alla minnesmottagningar i landet är anslutna men även många vårdcentraler och särskilda boenden registrerar patientdata i SveDem.
De alzheimerläkemedel – kolinesterashämmare och memantin – som idag förskrivs ingick i SveDem redan från registrets startår 2007. De data som analyserats uppvisar små men positiva och långvariga effekter på kognitionen av kolinesterashämmare. Maria Eriksdotter pekar på bland annat en påtagligt lägre mortalitet (dödlighet) jämfört med de som inte har fått kolinesterashämmare förskrivna.
Vad skiljer då den nya läkemedelsmodulen mot det befintliga sättet att registrera läkemedel i SveDem?
Mer detaljerad
– Den nya modulen är betydligt mer detaljerad. Här registreras inte bara när läkemedlet börjar förskrivas, vilken dos och datum för utsättning. Det innehåller även frågor om varför dose
Den nya modulen, som har tagits fram i samarbete med kompetenscentrat Uppsala Clinical Research Center, kan ge ökade kunskaper om läkemedlens effekter.
– Den ger oss möjlighet att undersöka en stor population som använder de nya läkemedlen och som vi kan följa över en längre tid. På så sätt kan vi få mer kunskap om effekter som inte fångas upp av läkemedelsbolagens betydligt mindre studier och som man därför inte känner till, säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem, professor i geriatrik, Karolinska Institutet, och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Samlar in patientdata
Kvalitetsregistret SveDem – världens största demensregister – samlar en mängd olika data om patienter, från att diagnosen ställs till att personen flyttar till ett särskilt boende. I stort sett alla minnesmottagningar i landet är anslutna men även många vårdcentraler och särskilda boenden registrerar patientdata i SveDem.
De alzheimerläkemedel – kolinesterashämmare och memantin – som idag förskrivs ingick i SveDem redan från registrets startår 2007. De data som analyserats uppvisar små men positiva och långvariga effekter på kognitionen av kolinesterashämmare. Maria Eriksdotter pekar på bland annat en påtagligt lägre mortalitet (dödlighet) jämfört med de som inte har fått kolinesterashämmare förskrivna.
Vad skiljer då den nya läkemedelsmodulen mot det befintliga sättet att registrera läkemedel i SveDem?
Mer detaljerad
– Den nya modulen är betydligt mer detaljerad. Här registreras inte bara när läkemedlet börjar förskrivas, vilken dos och datum för utsättning. Det innehåller även frågor om varför dosen korrigeras, varför läkemedlet sätts ut och så vidare samt uppföljning av kognition och funktion. Till detta kommer de särskilda krav som är förenade med olika läkemedel i framtiden, säger Maria Eriksdotter.
Den svenskutvecklade antikroppen lecanemab kan bli det första nya alzheimerläkemedlet i Sverige på drygt 20 år, om det får klartecken av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Efter ett eventuellt godkännande kommer sannolikt att följa en rad villkor för förskrivningen.
– Det kan handla om krav på magnetröntgenundersökning och tätare uppföljningar med instrument som bedömer kognition och funktionsförmåga. Exakt vad det kommer att handla om vet vi ju inte ännu men det är den typen av data som kan registreras och följas upp i den nya modulen, säger Maria Eriksdotter.
Minnesmottagningarna först ut
Lecanemab är inte ett läkemedel som man tar genom munnen. Det ges som dropp varannan vecka och kräver alltså ett besök på en sjukvårdsmottagning.
– Troligen kommer minnesmottagningarna ta hand om detta, om det skulle bli aktuellt. Då är det också minnesmottagningarna som ska registrera i den nya läkemedelsmodulen. Men inget hindrar att vi öppnar modulen även för primärvården, om det skulle behövas, säger Maria Eriksdotter.
Text: Magnus Westlander
Foto (porträtt): David Thunander
Vårdcentraler i Skåne prövar nytt kognitivt test
I Region Skåne prövar åtta vårdcentraler ett nytt kognitivt test vid misstänkt kognitiv sjukdom. Förhoppningen är att MCE-testet ska bidra till en mer tillförlitlig diagnostik, både för utrikes- och inrikesfödda patienter.
Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.
Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.
Fyra deltester ingår
RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).
– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.
Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.
Kan det förbättra diagnostiken?
– Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.
Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska
Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.
Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.
Fyra deltester ingår
RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).
– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.
Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.
Kan det förbättra diagnostiken?
– Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.
Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska eller arbetsterapeut, deltog i en digital utbildning om MCE-testets olika deltester. Även enstaka läkare och verksamhetschefer deltog i utbildningen.
Under utvecklingsarbetets kliniska fas, vilken pågick i nästan ett år, fanns specialistläkare och professor Elisabet Londos varje vecka tillgänglig som konsultläkare för vårdcentralernas läkare.
Gensvaret positivt
Karin Andersson arbetar nu med att sammanställa data och erfarenheter från projektet. Redan nu kan hon avslöja att gensvaret från vårdcentralerna är odelat positivt. En erfarenhet är att det är lätt att upprätthålla testpersonens intresse med MCE-testet, något som annars kan vara en utmaning då patienter ibland inte orkar koncentrera sig en längre tid. Detta kan i sin tur påverka tidsåtgången och testresultatens tillförlitlighet.
– Att MCE-testet väcker större intresse tror jag beror på deltesternas variation. Det handlar inte bara om frågor och svar. Patienten ska bland annat memorera bilder och kommunikationen med testledaren verkar bli mer som en dialog, säger Karin Andersson.
Flera deltagande testledare har också uttryckt att MCE-testet förefaller lättare att översätta för tolkar än övriga rekommenderade och vanligt förekommande kognitiva tester.
– En korrekt översättning ökar tillförlitligheten av den kognitiva testningen och även patientsäkerheten, säger Karin Andersson.
Utbildningsmaterial planeras
I utvecklingsarbetet har 59 patienter genomgått kognitiv testning med MCE-testet. Av dessa var 19 utrikesfödda och i 8 fall utfördes testerna i samarbete med tolk.
Rapporten om utvecklingsarbetets resultat väntas i början av nästa år. Den ges ut av enheten Kognition och migration, Region Skåne, som även planerar för ett utbildningsmaterial om MCE-testet.
– Kunskap om MCE är nödvändigt för att kunna använda det i praktiken. Primärvården behöver lämpliga verktyg både för att kunna upptäcka kognitiv sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt och för att kunna konstatera så patientsäkra diagnoser som möjligt, säger Karin Andersson.
Text: Magnus Westlander
Bild (se nedan): Kognition och Migration, Region Skåne
MCE-test
MCE står för Multicutural Cognitive Examination. Det är ett kognitivt test som består av fyra deltester avsedda att användas vid basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. MCE har validerats (2019) i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens, och används även i Norge.
En av deltesterna i MCE är RUDAS (Rowland Universal Dementia Assessment Scale) som utvecklats (2004) i Australien och validerats (2017) vid Migrationsskolan, Region Skåne. Övriga tre deltester har utvecklats inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (Cross-Cultural Neuropsychological Test Battery):
- Recall of Picture Test • Testpersonen ska memorera färgbilder på olika föremål och efter en stund tala om vad hon har sett. Testar arbetsminne fördröjd återgivning.
- Supermarket Fluency • Testpersonen ska inom en viss tid namnge så många varor, max uppnås vid 28, som möjligt som finns i en stormarknad. Testar mental hastighet, språk, verbalt flöde och ordminne.
- Clock Reading Test • Testpersonen ska tala om klockslaget utifrån 12 olika urtavlor. Testar huvudsakligen visuospatial förmåga.
Källa:
Nielsen, T.R, Segers, K., Vanderaspoilen, V., Beinhoff, U., Minthon, L., B Pissiota, A., Bekkhus-Wetterberg, P., Hanevold Björklöf, G., Tsolaki, M., Gkioka, M. & Waldemar, G. (2019). Validation of a European Cross-Cultural Neuropsychological Test Battery (CNTB). International journal of Geriatric Psychiatry. 2019;34:144-152. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gps.5002 (nytt fönster)
Nielsen, T.R, Segers, K., Vanderaspoilen, V., Beinhoff, U., Minthon, L., B Pissiota, A., Bekkhus-Wetterberg, P., Hanevold Björklöf,G., Tsolaki, M., Gkioka, M. & Waldemar, G.
(2019). Validation of a brief Multicultural Cognitive Examination (MCE) for evaluation of dementia. International journal of geriatric psychiatry. 2019;34:982-989. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gps.5099 (nytt fönster)
Kognition och migration
Kognition och migration är en fristående strategisk enhet verksam inom hela Region Skåne. Dess övergripande mål är att skapa förutsättningar för att uppnå att utredning samt vård och omsorg vid kognitiv sjukdom blir jämlik och säker för alla, oavsett bakgrund. Läs mer: www.skane.se/kom (nytt fönster)
Positivt test av kognitiva test för utrikes födda
Vid kognitiva utredningar av utrikes födda personer finns särskilda utmaningar. En undersökning vid Region Skåne tyder på att det mångkulturella testbatteriet MCE kan bidra till bättre utredningar.
MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester, tre av dem (ej RUDAS) har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB.
- RUDAS
- Recall of Picture Test
- Supermarket Fluency
- Clock Reading Test.
MCE har validerats i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens.
Bättre än traditionella tester
I en ny rapport från Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar – Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning – jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda.
De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.
Lägre andel fick demensläkemedel
Andra skillnader som framkom i undersökningen:
- Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
- Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda.
Rap
MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester, tre av dem (ej RUDAS) har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB.
- RUDAS
- Recall of Picture Test
- Supermarket Fluency
- Clock Reading Test.
MCE har validerats i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens.
Bättre än traditionella tester
I en ny rapport från Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar – Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning – jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda.
De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.
Lägre andel fick demensläkemedel
Andra skillnader som framkom i undersökningen:
- Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
- Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda.
Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.
En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.
IT-stöd kan förbättra demensutredningar
På Björknäs hälsocentral i Boden utförs flera kognitiva tester som normalt görs på specialistmottagningar. Ett tidsbesparande datorbaserat verktyg underlättar administrationen och begränsar merarbetet.
Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.
Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.
– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.
Utförs framför datorn
Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.
– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.
– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.
Bättre underlag för bedömning
Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Lule
Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.
Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.
– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.
Utförs framför datorn
Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.
– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.
– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.
Bättre underlag för bedömning
Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Luleå, ett bättre underlag för vidare utredning och bedömning. Det ligger i linje med ambitionerna i ”Höken” som Region Norrbottens vårdprogram kallas. Tillgången till specialistkompetens är betydligt sämre i Norrbotten än i till exempel Stockholm.
– Därför är det viktigt för oss att verkligen försöka skilja ut vilka patienter som behöver remitteras vidare till Sunderby sjukhus, säger Maria Nordin.
Sedan introduktionen 2020 har Mindmore använts i totalt mer än 150 utredningar. De som handlat om misstänkt demenssjukdom har Frida Hallnor, arbetsterapeut vid Björknäs hälsocentral, hållit i. I hennes utredningar ingår även bland annat hembesök med ADL-bedömning men Mindmoretestningen föredrar hon att genomföra på hälsocentralen, även om de går att använda på i stort sett vilken dator som helst med internetuppkoppling.
Tar drygt en halvtimme
– Testerna tar sammanlagt 30 till 40 minuter. Ofta sitter jag bredvid patienten men en del föredrar att sitta för sig själv och det får de gärna göra. En del tänker nog att de kan bli stressade av min närvaro, säger Frida Hallnor.
Mindmore är åldersnormerat vilket innebär att 65-åringars resultat jämförs med andra i samma åldersgrupp, inte med de som är 15 år yngre. Datorvana har givetvis en betydelse för vilka som kan komma i fråga för testningen. Det är ett av skälen till att Mindmore används främst av yngre patienter (max 70 år) med misstänkt demenssjukdom.
– Men om 10 år är det säkert annorlunda, då finns nog en utbredd datorvana i högre åldersgrupper, säger Frida Hallnor.
Magnus Westlander
- Basala demensutredningar görs normalt i primärvården för att utreda misstänkt demenssjukdom (kognitiv sjukdom). I utredningen brukar ingå bland annat MMSE och Klocktest, ibland även Moca eller Rudas. Dessa tester ger en grov uppskattning av en persons kognitiva förmåga totalt sett.
- Mindmore innehåller 22 olika neuropsykologiska tester (de flesta ingår i det Kognitiva screeningbatteriet, KSB). När resultaten sammanställs erhålls en kognitiv profil. Den visar hur patientens olika kognitiva funktioner (domäner) fungerar, till exempel inlärnings- och minesfunktioner, verbala funktioner och uppmärksamhetsfunktioner.
- Jämfört med poängen från MMSE ger den kognitiva profilen en bättre uppfattning av patientens svårigheter och därmed ett bättre underlag, bland annat för att kunna ställa en korrekt diagnos. Läs mer om kognitiva domäner.