Flera skalor och instrument har utvecklats för att bedöma kognitiva funktioner. De kan fungera som stöd för diagnostiken och användas för uppföljning av sjukdomsförlopp och behandlingseffekter.
ADAS-Cog
ADAS-cog är en skala som mäter olika kognitiva funktioner vid Alzheimers sjukdom i mild till måttlig demensfas. Skalan har ofta använts i kliniska studier där effekter av läkemedelsbehandling undersökts. Instrumentet utgör egentligen den kognitiva delen av skalan Alzheimer's Disease Assessment Scale – ADAS.
Den ursprungliga versionen av ADAS-Cog innehåller uppgifter på elva olika kognitiva dimensioner: språkförmåga, förståelse av talat språk, återgivande av instruktioner, förmåga (eller problem) att hitta ord, följa uppmaningar, namnge objekt, konstruera figurer, återgivande av ord, orientering, igenkännande av ord samt ”teoretisk praxis” (ideational praxis).
Skalan finns även i en modifierad version, ADAS-Cog Modified, som även innehåller uppgifter med fördröjd ordåtergivning (minne) och koncentrationsförmåga, dvs totalt 13 uppgifter.
Poängen på skalan kan variera från 0 till 70 och en ökad poäng innebär en försämrad funktion. Grovt skattat motsvarar 0-9 poäng en normal funktion, 10-25 poäng en mild nedsättning, 25-40 poäng en måttlig nedsättning och >40 poäng en svår funktionsnedsättning. En förväntat försämring hos obehandlade alzheimerpatienter är 5-10 poäng per år.
Skalan används främst vid kliniska studier och mer sällan i klinisk rutinsjukvård. Den tar cirka 45 minuter att genomföra och kräver träning.
Referenser
Rosen, W.G., Mohs, R.C., Davis, K.L., 1984. A new rating scale for Alzheimer’s disease. Am. J. Psych. 141 (11), 1356–1364.
Mohs RC, Knopman D, Petersen RC, et al. Development of cognitive instruments for use in clinical trials of antidementia drugs: additions to the Alzheimer's Disease Assessment Scale that broaden its scope. The Alzheimer's Disease Cooperative Study. Alzheimer Dis Assoc Disord. 1997;11 Suppl 2:S13-21
ADAS-cog är en skala som mäter olika kognitiva funktioner vid Alzheimers sjukdom i mild till måttlig demensfas. Skalan har ofta använts i kliniska studier där effekter av läkemedelsbehandling undersökts. Instrumentet utgör egentligen den kognitiva delen av skalan Alzheimer's Disease Assessment Scale – ADAS.
Den ursprungliga versionen av ADAS-Cog innehåller uppgifter på elva olika kognitiva dimensioner: språkförmåga, förståelse av talat språk, återgivande av instruktioner, förmåga (eller problem) att hitta ord, följa uppmaningar, namnge objekt, konstruera figurer, återgivande av ord, orientering, igenkännande av ord samt ”teoretisk praxis” (ideational praxis).
Skalan finns även i en modifierad version, ADAS-Cog Modified, som även innehåller uppgifter med fördröjd ordåtergivning (minne) och koncentrationsförmåga, dvs totalt 13 uppgifter.
Poängen på skalan kan variera från 0 till 70 och en ökad poäng innebär en försämrad funktion. Grovt skattat motsvarar 0-9 poäng en normal funktion, 10-25 poäng en mild nedsättning, 25-40 poäng en måttlig nedsättning och >40 poäng en svår funktionsnedsättning. En förväntat försämring hos obehandlade alzheimerpatienter är 5-10 poäng per år.
Skalan används främst vid kliniska studier och mer sällan i klinisk rutinsjukvård. Den tar cirka 45 minuter att genomföra och kräver träning.
Referenser
Rosen, W.G., Mohs, R.C., Davis, K.L., 1984. A new rating scale for Alzheimer’s disease. Am. J. Psych. 141 (11), 1356–1364.
Mohs RC, Knopman D, Petersen RC, et al. Development of cognitive instruments for use in clinical trials of antidementia drugs: additions to the Alzheimer's Disease Assessment Scale that broaden its scope. The Alzheimer's Disease Cooperative Study. Alzheimer Dis Assoc Disord. 1997;11 Suppl 2:S13-21
En modifierad och bearbetad version av ADAS har gjorts av psykolog Thomas Karlsson, Psykiatriska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus. Ladda ned (pdf, 9 sid)
Klocktest
Klocktest mäter konstruktionsförmåga, tidsuppfattning samt nedsättning i abstraktion och planering. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör klocktest erbjudas som komplement till MMSE-SR vid basala demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom. Kombinationen Klocktest och MMSE-SR anses ha bättre diagnostisk tillförlitlighet jämfört med enbart MMSE-SR.
Klocktest är enkelt att utföra och tar mindre än 5 minuter. Instruktionen är viktig och testet bör utföras så att testpersonen själv ritar urtavlan och sedan siffror och visare.
Det finns olika sätt att tolka resultatet av ett Klocktest. En enkel variant utgår från att personen antingen klarar testet eller inte klarar det. I andra varianter sätts poäng på de olika delarna som ingår. De nationella riktlinjerna förordar ingen särskild metod. Vägledning för vilken metod som bör användas lokalt kan finnas i det regionala vårdprogrammet för demenssjukdom.
Referenser
Shulman et al. The challange of time. Clock drawing and cognitive function in the elderly. Int J Geriatr Psychiatry 1986; 1: 135-140.
Tuokko et al. The Clock Test: a sensitive measure to differentiate normal elderly from Alzheimer´s disease. J Am Geriatr Soc. 1992;40:579-584.
Mendez et al. Development of scoring criteria for the Clock Drawing Task in Alzheimer´s disease. J Am Geriatr Soc. 1992;40:1095-1099.
Klocktest mäter konstruktionsförmåga, tidsuppfattning samt nedsättning i abstraktion och planering. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör klocktest erbjudas som komplement till MMSE-SR vid basala demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom. Kombinationen Klocktest och MMSE-SR anses ha bättre diagnostisk tillförlitlighet jämfört med enbart MMSE-SR.
Klocktest är enkelt att utföra och tar mindre än 5 minuter. Instruktionen är viktig och testet bör utföras så att testpersonen själv ritar urtavlan och sedan siffror och visare.
Det finns olika sätt att tolka resultatet av ett Klocktest. En enkel variant utgår från att personen antingen klarar testet eller inte klarar det. I andra varianter sätts poäng på de olika delarna som ingår. De nationella riktlinjerna förordar ingen särskild metod. Vägledning för vilken metod som bör användas lokalt kan finnas i det regionala vårdprogrammet för demenssjukdom.
Referenser
Shulman et al. The challange of time. Clock drawing and cognitive function in the elderly. Int J Geriatr Psychiatry 1986; 1: 135-140.
Tuokko et al. The Clock Test: a sensitive measure to differentiate normal elderly from Alzheimer´s disease. J Am Geriatr Soc. 1992;40:579-584.
Mendez et al. Development of scoring criteria for the Clock Drawing Task in Alzheimer´s disease. J Am Geriatr Soc. 1992;40:1095-1099.
Klocktest (pdf, 2 sid)
Anhörigrapporten
Anhörigrapporten är ett formulär för insamling av uppgifter från anhöriga och andra närstående. Den kan vara ett stöd när man bedömer åtgärder som satts in, till exempel läkemedel, och planering av fortsatt behandling.
På ett strukturerat sätt samlas in uppgifter om eventuella förändringar i till exempel relationer, sömn, aptit, minnesfunktioner och aktiviteter i hemmet. Anhöriga fyller själva i uppgifterna i formuläret.
Författare och konstruktörer bakom Anhörigrapporten är Kerstin Lundström, Jan Strömqvist, Dagny Wikström, Erik Jedenius och Ragnar Åstrand.
Anhörigrapporten är ett formulär för insamling av uppgifter från anhöriga och andra närstående. Den kan vara ett stöd när man bedömer åtgärder som satts in, till exempel läkemedel, och planering av fortsatt behandling.
På ett strukturerat sätt samlas in uppgifter om eventuella förändringar i till exempel relationer, sömn, aptit, minnesfunktioner och aktiviteter i hemmet. Anhöriga fyller själva i uppgifterna i formuläret.
Författare och konstruktörer bakom Anhörigrapporten är Kerstin Lundström, Jan Strömqvist, Dagny Wikström, Erik Jedenius och Ragnar Åstrand.
- Ladda ned i färg (pdf, 2 sid)
- Ladda ned i svartvitt (pdf, 2 sid)
AQT • A Quick Test
AQT är ett test som är avsett för screening av personer med en misstänkt underliggande demenssjukdom. Det består av uppgifter där testpersonen ombeds att ange färg och form på geometriska figurer så snabbt som möjligt.
Testet mäter således psykomotorisk snabbhet, vilket innebär att andra sjukdomar som depression och hjärnskador kan påverka utfallet. Det kan även språket göra, eftersom figurernas benämning kan ta olika lång tid att uttala. Normalgränsen i en svensk population ligger på 70 sekunder (för det tredje deltestet som omfattar färg och form).
AQT är enkelt och snabbt att utföra, tidsåtgången är cirka 5–10 minuter.
Det är visat att AQT har hög sensitivitet och specificitet att skilja personer med Alzheimers sjukdom från friska. Testet har utvärderades i en svensk primärvårdspopulation och befanns ha en sensitivitet på 0,87 och en specificitet på 0,77. Motsvarande siffror för MMT (som utfördes parallellt) var 0,82 respektive 0,47.
Sammantaget indikerar resultaten att AQT skulle kunna vara ett möjligt komplement till MMT vid utredning av patienter med misstänkt demenssjukdom.
Referenser
Nielsen et al. Transcultural/linguistic screening for MCI and early identification of probable Alzheimer´s Disease. Abstract ICAD, Philadelphia 2004.
Palmqvist et al. A Quick Test for Cognitive Speed (AQT). A sensitive tool for detecting treatment response in Alzheimer. Abstract AD/PD, Prag 2009.
Segernäs-Kvitting A. Validering av AQT i en primärvårdspopulation, redovisning av delresultat. Presentation Symposiet Tänk hjärna, maj 2009, Stockholm.
AQT är ett test som är avsett för screening av personer med en misstänkt underliggande demenssjukdom. Det består av uppgifter där testpersonen ombeds att ange färg och form på geometriska figurer så snabbt som möjligt.
Testet mäter således psykomotorisk snabbhet, vilket innebär att andra sjukdomar som depression och hjärnskador kan påverka utfallet. Det kan även språket göra, eftersom figurernas benämning kan ta olika lång tid att uttala. Normalgränsen i en svensk population ligger på 70 sekunder (för det tredje deltestet som omfattar färg och form).
AQT är enkelt och snabbt att utföra, tidsåtgången är cirka 5–10 minuter.
Det är visat att AQT har hög sensitivitet och specificitet att skilja personer med Alzheimers sjukdom från friska. Testet har utvärderades i en svensk primärvårdspopulation och befanns ha en sensitivitet på 0,87 och en specificitet på 0,77. Motsvarande siffror för MMT (som utfördes parallellt) var 0,82 respektive 0,47.
Sammantaget indikerar resultaten att AQT skulle kunna vara ett möjligt komplement till MMT vid utredning av patienter med misstänkt demenssjukdom.
Referenser
Nielsen et al. Transcultural/linguistic screening for MCI and early identification of probable Alzheimer´s Disease. Abstract ICAD, Philadelphia 2004.
Palmqvist et al. A Quick Test for Cognitive Speed (AQT). A sensitive tool for detecting treatment response in Alzheimer. Abstract AD/PD, Prag 2009.
Segernäs-Kvitting A. Validering av AQT i en primärvårdspopulation, redovisning av delresultat. Presentation Symposiet Tänk hjärna, maj 2009, Stockholm.
Testhäften för AQT beställdes tidigare från Kunskapscentrum demenssjukdomar, en möjlighet som försvann när centrumet lades ned. Inom Region Skåne arbetar man för att göra AQT tillgängligt igen.
KSB • Kognitiva Screeningbatteriet
Kognitiva screeningbatteriet (KSB) kan användas vid utredning av misstänkt demenssjukdom. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges KSB prioritet 5 vid utvidgade demensutredningar. Enligt beprövad erfarenhet kan det bidra till möjligheten att ställa korrekt diagnos men neuropsykologiska tester bedöms ha större diagnostisk tillförlitlighet.
KSB består av tio separata deltester. Tillsammans ger de en bild av hur förmågor som minne, snabbhet och uppmärksamhet fungerar, liksom språkliga, spatiala och exekutiva funktioner. KSB har utvecklats för att vara ett komplement till MMSE, bl a för testpersoner med förhållandevis höga MMSE-poäng. Testet kan även användas vid körkortsbedömningar.
Referenser
Nordlund et al. The Cognitive Assessment battery (CAB) – a rapid test of cognitive domains (International Psychogeriatrics, 2011)
Kognitiva screeningbatteriet (KSB) kan användas vid utredning av misstänkt demenssjukdom. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges KSB prioritet 5 vid utvidgade demensutredningar. Enligt beprövad erfarenhet kan det bidra till möjligheten att ställa korrekt diagnos men neuropsykologiska tester bedöms ha större diagnostisk tillförlitlighet.
KSB består av tio separata deltester. Tillsammans ger de en bild av hur förmågor som minne, snabbhet och uppmärksamhet fungerar, liksom språkliga, spatiala och exekutiva funktioner. KSB har utvecklats för att vara ett komplement till MMSE, bl a för testpersoner med förhållandevis höga MMSE-poäng. Testet kan även användas vid körkortsbedömningar.
Referenser
Nordlund et al. The Cognitive Assessment battery (CAB) – a rapid test of cognitive domains (International Psychogeriatrics, 2011)
- Introduktion (pdf, 8 sid)
- Manual & protokoll (pdf, 30 sid)
- Arbetsbok (pdf, 12 sid)
OBS! Ett av deltesterna i KSB kräver runda och fyrkantiga brickor i fyra olika färger, se sid 14 i Manual & protokoll.
För mer info, kontakta: Jens Berggren, Jens@mindmore.com och Anders Wallin, Anders.Wallin@neuro.gu.se
MMSE-NR3
MMSE, även kallat MMT, är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av olika kognitiva funktioner, t ex orientering, minne, språk och logisk-spatial förmåga. Testet utvecklades för att bedöma kognitiv förmåga hos psykiatriska patienter. Idag används det i huvudsak vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.
Testet görs genom att undersökaren (läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut eller annan tränad sjukvårdspersonal) ber testpersonen att bland annat besvara ett antal frågor, benämna föremål och rita av en figur. Testet tar cirka 15 minuter och bör utföras av tränad person.
Resultatet anges i poäng med 30 som maxpoäng. Testet används även ofta till att uttrycka graden av demenssjukdom: mild demens, medelsvår demens och svår demens.
Det bör betonas att MMSE inte är något diagnosinstrument utan ett test som ger en uppskattning av personens kognitiva förmåga. Demenssjukdom kan inte uteslutas vid ”normal” (höga) poäng. Onormalt låg poäng kan bero på andra orsaker än kognitiv svikt, t ex språksvårigheter, nedsatt hörsel och nedsatt allmäntillstånd. Testresultatet anses ändå ge en vägledning vid utredning av kognitiv sjukdom eller demensliknade tillstånd.
MMSE kan också användas för att följa patientens kognitiva utveckling över tid. Det är viktigt att förutom totalpoängen även noggrant anteckna patientens samtliga svar för kvalitativ uppföljning.
Enligt Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ökar möjligheten att fånga upp förekomst av kognitiv svikt om MMSE kombineras med Klocktest.
Referens
Folstein et al. Mini-Mental State: a practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J Psychiat Res 1975;12:189-198
MMSE, även kallat MMT, är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av olika kognitiva funktioner, t ex orientering, minne, språk och logisk-spatial förmåga. Testet utvecklades för att bedöma kognitiv förmåga hos psykiatriska patienter. Idag används det i huvudsak vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.
Testet görs genom att undersökaren (läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut eller annan tränad sjukvårdspersonal) ber testpersonen att bland annat besvara ett antal frågor, benämna föremål och rita av en figur. Testet tar cirka 15 minuter och bör utföras av tränad person.
Resultatet anges i poäng med 30 som maxpoäng. Testet används även ofta till att uttrycka graden av demenssjukdom: mild demens, medelsvår demens och svår demens.
Det bör betonas att MMSE inte är något diagnosinstrument utan ett test som ger en uppskattning av personens kognitiva förmåga. Demenssjukdom kan inte uteslutas vid ”normal” (höga) poäng. Onormalt låg poäng kan bero på andra orsaker än kognitiv svikt, t ex språksvårigheter, nedsatt hörsel och nedsatt allmäntillstånd. Testresultatet anses ändå ge en vägledning vid utredning av kognitiv sjukdom eller demensliknade tillstånd.
MMSE kan också användas för att följa patientens kognitiva utveckling över tid. Det är viktigt att förutom totalpoängen även noggrant anteckna patientens samtliga svar för kvalitativ uppföljning.
Enligt Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ökar möjligheten att fånga upp förekomst av kognitiv svikt om MMSE kombineras med Klocktest.
Referens
Folstein et al. Mini-Mental State: a practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J Psychiat Res 1975;12:189-198
MMSE-NR3, som ersätter MMSE-SR, har utvecklats av Carsten Strobel och Knut Engedal vid norska Nasjonalt senter for aldring og helse. 2023 översattes MME-NR3 till svenska på initiativ av företaget Mindmore och i samarbete med Svensk förening för kognitiv medicin och en rad experter, bland andra neuropsykolog Beata Terzis.
MMSE-NR3 kan laddas ned från Svensk förening för kognitiv medicins webb (nytt fönster) och Mindmores webb (nytt fönster). Mindmore har även tagit fram en digital version som är tillgänglig mot avgift.
Neurokognitiv Symtomenkät
Neurokognitiv Symtomenkät, ”Symtomenkäten”, är ett validerat diagnostiskt hjälpmedel vid utredning av varaktig kognitiv svikt. Det använts rutinmässigt vid många specialiserade svenska minnesmottagningar och även inom primärvården. Enkäten belyser både kognitiva, psykomotoriska och beteendemässiga symtom och bygger på observationer från anhöriga/närstående. Svarsmönstret ger ofta diagnostisk vägledning.
Symtomenkätens struktur baserar sig på kliniskt välkända och vetenskapligt beskrivna symtomkomplex som är typiska för och vanligt förekommande till följd av skada eller degeneration inom vissa områden i hjärnan och samtidigt är relevanta för demensdiagnostik. Enkäten kan också skapa en genväg till översiktlig information om den enskilda patientens funktionsnedsättningar och därmed underlätta planering av anpassade stödinsatser.
Symtomenkätens frågor är grupperade i kategorier med hypotetisk hjärnregional representation:
- Symtom vanliga vid parietotemporal skadeutbredning/dysfunktion (PT 1–10)
- Symtom vanliga vid frontal skadeutbredning/dysfunktion (F 1–10)
- Symtom vanliga vid subkortikal skadeutbredning/dysfunktion (SK 1–10)
Därtill kommer frågor angående observerade tecken på minnesstörning (M 1–7), associerade psykiska och beteendemässiga symtom (AS 1–10), duration, förlopp, ev. associerad händelse samt upplevd anhörigbelastning.
Enkätsvaren kan sammanställas till en grafiskt illustrerad översikt. Detta sker genom att man fyller i enkätsvaren digitalt/på webben (länk nedan) och avsluta med att välja skapande av en PDF-fil där sammanställningen automatiskt presenteras. På webbplatsen symtomenkaten.se finns även en rad autentiska exempel på hur utfallet typiskt kan se ut vid olika kognitiva sjukdomar.
Ragnar Åstrand, e-post:
Läs hela artikeln
Neurokognitiv Symtomenkät, ”Symtomenkäten”, är ett validerat diagnostiskt hjälpmedel vid utredning av varaktig kognitiv svikt. Det använts rutinmässigt vid många specialiserade svenska minnesmottagningar och även inom primärvården. Enkäten belyser både kognitiva, psykomotoriska och beteendemässiga symtom och bygger på observationer från anhöriga/närstående. Svarsmönstret ger ofta diagnostisk vägledning.
Symtomenkätens struktur baserar sig på kliniskt välkända och vetenskapligt beskrivna symtomkomplex som är typiska för och vanligt förekommande till följd av skada eller degeneration inom vissa områden i hjärnan och samtidigt är relevanta för demensdiagnostik. Enkäten kan också skapa en genväg till översiktlig information om den enskilda patientens funktionsnedsättningar och därmed underlätta planering av anpassade stödinsatser.
Symtomenkätens frågor är grupperade i kategorier med hypotetisk hjärnregional representation:
- Symtom vanliga vid parietotemporal skadeutbredning/dysfunktion (PT 1–10)
- Symtom vanliga vid frontal skadeutbredning/dysfunktion (F 1–10)
- Symtom vanliga vid subkortikal skadeutbredning/dysfunktion (SK 1–10)
Därtill kommer frågor angående observerade tecken på minnesstörning (M 1–7), associerade psykiska och beteendemässiga symtom (AS 1–10), duration, förlopp, ev. associerad händelse samt upplevd anhörigbelastning.
Enkätsvaren kan sammanställas till en grafiskt illustrerad översikt. Detta sker genom att man fyller i enkätsvaren digitalt/på webben (länk nedan) och avsluta med att välja skapande av en PDF-fil där sammanställningen automatiskt presenteras. På webbplatsen symtomenkaten.se finns även en rad autentiska exempel på hur utfallet typiskt kan se ut vid olika kognitiva sjukdomar.
Ragnar Åstrand, e-post: ragnar.astrand@integrativdialog.se
Referenser
- Edman Å, Eriksson S, Wallin A. Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion. Läkartidningen 2002; 99:782-785.
- Åstrand R, Rolstad S, Wallin A. Cognitive Impairment Questionnaire (CIMP-QUEST): reported topographic symptoms in MCI and dementia. Acta Neurol Scand. 2010; 121:384-391.
- Åstrand R. Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symtomenkät. Ett validerat instrument för heteroanamnes och symtomanalys vid demensutredning. Nordisk geriatrik / i vården. 2010; 4:34-37.
- Åstrand R. Neurokognitiv Symtomenkät; Hjärnregionalt orienterad och grafiskt vägledande presentation av rapporterade symtom vid diagnostik av demenssjukdom. Svensk geriatrik. 2015; 2:22-26.
- Ladda ned symtomenkäten (pdf, 7 sidor)
- Digital version av symtomenkäten finns på webbplatsen symtomenkaten.se (nytt fönster)
- Ladda ned engelsk version, 3.1 2021 (pdf, 6 sidor)
NPI • Neuropsychiatric Inventory
NPI är en skala som är utvecklad för att mäta beteendesymptom (BPSD) vid olika demenssjukdomar. "Basvarianten" heter NPI-10 och omfattar 10 symptomdomäner: vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, eufori, apati, avflackning, irritabilitet, avvikande motoriskt bettende. I NPI-12 ingår även domärnerna nattlig oro samt aptit- och ätstörningar.
Frekvensen och svårighetsgraden av de olika symptomen skattas genom intervju med närstående (anhörig eller vårdare). Frekvensen (1-4 poäng) och svårighetsgraden (0-3 poäng) för varje delsymptom multipliceras till en slutsumma vilket ger en maximal poäng 120 i NPI-10 respektive 144 poäng i NPI-12. Ju högre poäng, desto svårare symptom.
Ibland används även NPI-skalan för att mäta närståendes ”belastning/stress” av de aktuella symptomen, NPI-D (NPI-Caregiver Distress Scale). Den närstående tillfrågas då om hur mycket stress/belastning de upplever att de aktuella symptomen orsakar. Varje symptom värderas från 0-5 poäng (0 = ingen stress; 5 = mycket kraftig stress). Maximal poäng blir då således 50.
NPI görs genom intervju av närstående till patienten, anhörig eller annan vårdare. Tidsåtgång är cirka 10 minuter för NPI och 10 minuter för NPI-D. Tränad sjukvårdspersonal bör utföra intervjun.
Referenser
Cummings et al. The Neuropsychiatric Inventory: comprehensive assessment of psychopathology in dementia.Neurology 1994; 44: 2308-2314.
Kaufer et al. Assessing the impact of neuropsychiatric symptoms in Alzheimer’s disease: the Neuropsychiatric Inventory Caregiver Distress Scale. J Am Geriatr Soc,1998; 46:210-215.
NPI är en skala som är utvecklad för att mäta beteendesymptom (BPSD) vid olika demenssjukdomar. "Basvarianten" heter NPI-10 och omfattar 10 symptomdomäner: vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, eufori, apati, avflackning, irritabilitet, avvikande motoriskt bettende. I NPI-12 ingår även domärnerna nattlig oro samt aptit- och ätstörningar.
Frekvensen och svårighetsgraden av de olika symptomen skattas genom intervju med närstående (anhörig eller vårdare). Frekvensen (1-4 poäng) och svårighetsgraden (0-3 poäng) för varje delsymptom multipliceras till en slutsumma vilket ger en maximal poäng 120 i NPI-10 respektive 144 poäng i NPI-12. Ju högre poäng, desto svårare symptom.
Ibland används även NPI-skalan för att mäta närståendes ”belastning/stress” av de aktuella symptomen, NPI-D (NPI-Caregiver Distress Scale). Den närstående tillfrågas då om hur mycket stress/belastning de upplever att de aktuella symptomen orsakar. Varje symptom värderas från 0-5 poäng (0 = ingen stress; 5 = mycket kraftig stress). Maximal poäng blir då således 50.
NPI görs genom intervju av närstående till patienten, anhörig eller annan vårdare. Tidsåtgång är cirka 10 minuter för NPI och 10 minuter för NPI-D. Tränad sjukvårdspersonal bör utföra intervjun.
Referenser
Cummings et al. The Neuropsychiatric Inventory: comprehensive assessment of psychopathology in dementia.Neurology 1994; 44: 2308-2314.
Kaufer et al. Assessing the impact of neuropsychiatric symptoms in Alzheimer’s disease: the Neuropsychiatric Inventory Caregiver Distress Scale. J Am Geriatr Soc,1998; 46:210-215.
- svensk modifierad version (nytt fönster)
- engelsk version (nytt fönster)
För frågor om hur NPI-skalan kan användas i praktiken, kontakta Eva Granvik, enhetschef, registerhållare BPSD-registret vid Kunskapscentrum demenssjukdomar, Malmö, eva.granvik@skane.se
PCQ (Vårdklimat)
PCQ står för Person-centred Climate Questionnaire och är ett instrument för att skatta vårdklimatet på äldreboende. Vårdklimatskalan, som är det svenska namnet, finns i tre varianter. Samtliga består av formulär med 14–17 frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.
Vårdklimatskalan har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University. Den har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatt till en rad olika språk. Urspungligen är skalan framtagen för forskningsändamål men den kan med fördel användas även för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
PCQ står för Person-centred Climate Questionnaire och är ett instrument för att skatta vårdklimatet på äldreboende. Vårdklimatskalan, som är det svenska namnet, finns i tre varianter. Samtliga består av formulär med 14–17 frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.
Vårdklimatskalan har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University. Den har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatt till en rad olika språk. Urspungligen är skalan framtagen för forskningsändamål men den kan med fördel användas även för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
- PCQ Boende (pdf, 2 sid)
- PCQ Personal (pdf, 3 sid)
- PCQ Närstående (pdf, 3 sid)
OBS! Vårdklimatskalan är upphovsrättskyddade men är fri att ladda ned och användas på enskilda äldreboende. För att använda den i forskningssammanhang, kontakta först David Edvardsson, professor vid La Trobe University D.Edvardsson@latrobe.edu.au
PDC & P-CAT (personcentrerad vård)
PDC (Person-directed-care) och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) är två instrument för att skatta förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. De består av frågeformulär med 50 respektive 13 frågor som vänder sig till personal. Båda har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatta till en rad olika språk.
PDC är utvecklat vid Portland State University och Oregon Helath & Science University, Portland. P-CAT har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University.
Instrumenten är ursprungligen framtagna för forskningsändamål men de kan även användas för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
PDC (Person-directed-care) och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) är två instrument för att skatta förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. De består av frågeformulär med 50 respektive 13 frågor som vänder sig till personal. Båda har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatta till en rad olika språk.
PDC är utvecklat vid Portland State University och Oregon Helath & Science University, Portland. P-CAT har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University.
Instrumenten är ursprungligen framtagna för forskningsändamål men de kan även användas för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.
OBS! Både PDC och P-CAT är upphovsrättsskyddade men fria att ladda ned och användas på enskilda äldreboenden. För att använda instrumenten i forskningssammanhang, kontakta först David Edvardsson, professor vid La Trobe University, D.Edvardsson@latrobe.edu.au
PHASE-Proxy (läkemedel)
PHASE-Proxy är en skattningsskala som används för att uppmärksamma besvär som kan ha samband med läkemedelsbehandling. Den har utvecklats från PHASE-20, en skala som efterfrågar symptom som identifieras av den som själv upplever dem. I PHASE-Proxy görs skattningen av en annan person, till exempel sjuksköterska, och skalan är därför användbar för att undersöka läkemedelsrelaterade besvär hos personer med grav kognitiv svikt på grund av till exempel demenssjukdom.
PHASE-Proxy har tagits fram genom ett forskningssamarbete mellan Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet. I arbetet har demensexperter, länets två demensnätverk och ett flertal demensboenden deltagit. Resultatet av den valideringsprocess genomförts visar att PHASE-Proxy är ett stabilt och tillförlitligt verktyg.
Referens
Hedström Mariann, Carlsson Marianne, Ekman Anna, Gillespie Ulrika, Mörk Christina, Hulter Åsberg Kerstin (2016). Development of the PHASE-Proxy scale for rating drug-related signs and symptoms in severe cognitive impairment, Aging & Mental Health, DOI: 10.1080/13607863.2016.1232364
PHASE-Proxy är en skattningsskala som används för att uppmärksamma besvär som kan ha samband med läkemedelsbehandling. Den har utvecklats från PHASE-20, en skala som efterfrågar symptom som identifieras av den som själv upplever dem. I PHASE-Proxy görs skattningen av en annan person, till exempel sjuksköterska, och skalan är därför användbar för att undersöka läkemedelsrelaterade besvär hos personer med grav kognitiv svikt på grund av till exempel demenssjukdom.
PHASE-Proxy har tagits fram genom ett forskningssamarbete mellan Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet. I arbetet har demensexperter, länets två demensnätverk och ett flertal demensboenden deltagit. Resultatet av den valideringsprocess genomförts visar att PHASE-Proxy är ett stabilt och tillförlitligt verktyg.
Referens
Hedström Mariann, Carlsson Marianne, Ekman Anna, Gillespie Ulrika, Mörk Christina, Hulter Åsberg Kerstin (2016). Development of the PHASE-Proxy scale for rating drug-related signs and symptoms in severe cognitive impairment, Aging & Mental Health, DOI: 10.1080/13607863.2016.1232364
- Ladda ned (pdf, 2 sid)
- Läs mer om PHASE-Proxy (nytt fönster)
Qualid
QUALID (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale) är specifikt utformat för att mäta livskvalitet vid svår demenssjukdomsenare. Det har översatts och utvärderats av sjuksköterskan och fil.dr. Hanna Falk i Göteborg.
Personer med demenssjukdom i sent stadium har ofta svårt att själva berätta hur de mår. Därför görs bedömningen av personal som är väl förtrogen med personens normala beteende och har tillbringat en betydande del av den senaste veckan tillsammans med den sjuke. Testet består av elva frågor om observerbart beteende och om sinnesstämning som skattas efter förekomst under den senaste veckan, bland annat Verkar ledsen, Tycker om att äta mat och Har ett ansiktsuttryck som visar på obehag.
Det finns fem svarsalternativ för varje fråga. När samtliga frågor summeras får man en totalpoäng som kan sträcka sig mellan 11 poäng (högsta grad av livskvalitet) och 55 poäng (lägsta nivå av livskvalitet).
QUALID (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale) är specifikt utformat för att mäta livskvalitet vid svår demenssjukdomsenare. Det har översatts och utvärderats av sjuksköterskan och fil.dr. Hanna Falk i Göteborg.
Personer med demenssjukdom i sent stadium har ofta svårt att själva berätta hur de mår. Därför görs bedömningen av personal som är väl förtrogen med personens normala beteende och har tillbringat en betydande del av den senaste veckan tillsammans med den sjuke. Testet består av elva frågor om observerbart beteende och om sinnesstämning som skattas efter förekomst under den senaste veckan, bland annat Verkar ledsen, Tycker om att äta mat och Har ett ansiktsuttryck som visar på obehag.
Det finns fem svarsalternativ för varje fråga. När samtliga frågor summeras får man en totalpoäng som kan sträcka sig mellan 11 poäng (högsta grad av livskvalitet) och 55 poäng (lägsta nivå av livskvalitet).
Instrumentet Qualid (pdf, 2 sid)
Utvärdering av demenssymptom
Det här är ett formulär som består av frågor inom 10 olika områden – minne, tankeförmåga, koncentrationsförmåga, orienteringsförmåga, språkliga funktioner, initiativförmåga, social förmåga, ADL, humör, beteendestörning – samt en helhetsbedömning och en bedömning av omsorgsbehov.
Bedömningen görs lämpligen med närvaro av en anhörig eller närstående vårdare (särskilt viktigt för uppgifterna 7–10). För de olika funktionerna samt den globala bedömningen är den graderad i 5 steg: mycket bättre, bättre, oförändrat, sämre eller mycket sämre. För omsorgsbehovet är graderingen i 3 steg: mindre, oförändrat eller större.
Formuläret kan med fördel användas för att få ett mer strukturerat mått på sjukdomsförloppet och effekt av insatt behandling (läkemedel eller annan terapi). Utvärderingen görs lämpligen cirka 3–6 månader efter diagnos eller insatt behandling. Därefter efter ytterligare 6 månader, sedan årligen.
Om flera funktionsområden är oförändrade eller bättre kan det vara rimligt att fortsätta insatt behandling. Om däremot patienten försämrats på flera områden (och inte en tillfällig somatisk orsak finns, t ex infektion av något slag) bör man överväga att sätta ut behandlingen. Observera att återinsättning av behandling kan bli aktuell om ytterligare försämring sker inom 2–3 veckor efter utsättningen. Ny bedömning måste således ske inom några veckor.
Formuläret tar mindre än 10 minuter att fylla i. Det har utvecklats av professor Jan Marcusson, Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Det här är ett formulär som består av frågor inom 10 olika områden – minne, tankeförmåga, koncentrationsförmåga, orienteringsförmåga, språkliga funktioner, initiativförmåga, social förmåga, ADL, humör, beteendestörning – samt en helhetsbedömning och en bedömning av omsorgsbehov.
Bedömningen görs lämpligen med närvaro av en anhörig eller närstående vårdare (särskilt viktigt för uppgifterna 7–10). För de olika funktionerna samt den globala bedömningen är den graderad i 5 steg: mycket bättre, bättre, oförändrat, sämre eller mycket sämre. För omsorgsbehovet är graderingen i 3 steg: mindre, oförändrat eller större.
Formuläret kan med fördel användas för att få ett mer strukturerat mått på sjukdomsförloppet och effekt av insatt behandling (läkemedel eller annan terapi). Utvärderingen görs lämpligen cirka 3–6 månader efter diagnos eller insatt behandling. Därefter efter ytterligare 6 månader, sedan årligen.
Om flera funktionsområden är oförändrade eller bättre kan det vara rimligt att fortsätta insatt behandling. Om däremot patienten försämrats på flera områden (och inte en tillfällig somatisk orsak finns, t ex infektion av något slag) bör man överväga att sätta ut behandlingen. Observera att återinsättning av behandling kan bli aktuell om ytterligare försämring sker inom 2–3 veckor efter utsättningen. Ny bedömning måste således ske inom några veckor.
Formuläret tar mindre än 10 minuter att fylla i. Det har utvecklats av professor Jan Marcusson, Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Ladda formuläret (pdf, 2 sid)
MoCa
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett snabbt bedömningsinstrument som används vid misstänkt demenssjukdom. Det utvärderar uppmärksamhet och koncentration, exekutiva funktioner, minne, språklig förmåga, visuokonstruktiva förmågor, abstrakt tänkande, räkneförmåga och tids- och rumsorientering.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges MoCa prioritet 5. Det kan användas i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos och då tillståndet har måttlig svårighetsgrad.
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett snabbt bedömningsinstrument som används vid misstänkt demenssjukdom. Det utvärderar uppmärksamhet och koncentration, exekutiva funktioner, minne, språklig förmåga, visuokonstruktiva förmågor, abstrakt tänkande, räkneförmåga och tids- och rumsorientering.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges MoCa prioritet 5. Det kan användas i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos och då tillståndet har måttlig svårighetsgrad.
MoCa kräver utbildning
För att använda MoCa krävs att man först blir certifierad genom utbildning på MoCa:s officiella webbplats, www.mocatest.org (nytt fönster)
RUDAS-S
RUDAS (The Rowland Universal Dementia Assessment Scale) är ett mångkulturellt kognitivt bedömningsinstrument utvecklat för funktioner som minne, visuospatial orientering, förmåga att utföra viljemässiga rörelser och handlingar (praxis), visuokonstruktion, omdöme och språk. Det är avsett att användas vid basala demensutredningar av personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.
RUDAS finns med i Socialstyrelsens uppdaterade Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör det erbjudas som en del i en basal demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska eller annan kulturell bakgrund. I dessa fall är RUDAS ett bättre alternativ än MMSE eftersom det påverkas mindre av testpersonens språk, kultur och utbildningsnivå.
Den svenska versionen, RUDAS-S, har tagits fram av Kristin Frölich, överläkare, och Rozita Torkpoor, sjuksköterska, vid Migration och kognition, Region Skåne.
RUDAS (The Rowland Universal Dementia Assessment Scale) är ett mångkulturellt kognitivt bedömningsinstrument utvecklat för funktioner som minne, visuospatial orientering, förmåga att utföra viljemässiga rörelser och handlingar (praxis), visuokonstruktion, omdöme och språk. Det är avsett att användas vid basala demensutredningar av personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.
RUDAS finns med i Socialstyrelsens uppdaterade Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör det erbjudas som en del i en basal demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska eller annan kulturell bakgrund. I dessa fall är RUDAS ett bättre alternativ än MMSE eftersom det påverkas mindre av testpersonens språk, kultur och utbildningsnivå.
Den svenska versionen, RUDAS-S, har tagits fram av Kristin Frölich, överläkare, och Rozita Torkpoor, sjuksköterska, vid Migration och kognition, Region Skåne.