De flesta personer med demenssjukdom (ca 90 %) får någon gång Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD. Dessa symtom kan vara t.ex. aggressivitet, oro, hallucinationer och sömnstörningar vilket orsakar stort lidande för personen med demenssjukdom, närstående och för vårdpersonalen.
Menar vi som vårdpersonal alltid samma sak när vi säger att en person med demenssjukdom är orolig eller aggressiv? Om vi inte gör det – hur vet vi då om personens oro minskar efter att vi provat olika åtgärder?
För att lyckas i arbetet med att minska BPSD krävs det struktur, detta kan man få genom att;
1. Kartlägga frekvensen och allvarlighetsgraden av BPSD med hjälp av NPI-skalan som är en objektiv skattningsskala
2. Ta reda på tänkbara orsaker till BPSD. Det kan vara fysiska orsaker som t.ex. en urinvägsinfektion eller smärta, att miljön inte är anpassad till individens behov och förmåga eller att det saknas en bemötandeplan
3. Sätta in lämpliga åtgärder för att minska BPSD, i första hand omvårdnadsåtgärder så som utevistelse, bemötandeplan, musik eller massage
4. Utvärdera om åtgärderna har haft effekt genom att göra en ny skattning av BPSD
Svenskt BPSD-register bygger på denna struktur och ger en vägledning när det gäller att ta reda på tänkbara orsaker och lämpliga vårdåtgärder. Registret leder till att vi som vårdpersonal får ett gemensamt språk och att vården blir personcentrerad.
Det går att följa den enskilde individen över tid, vilket blir en kvalitetssäkring. Vi har kunnat se att BPSD varierar över tid; symtom och frekvens förändras; t.ex. kan agitation och oro dominera i en period för att senare ersättas av aptit- och ätstörningar. Denna kartläggning och kunskap är viktig för att kunna utföra en så bra vård som möjligt.
Till registret hör en interaktiv webbutbildning om BPSD med fokus på vårdåtgärder och bemötande.
Läs mer på BPSD registrets hemsida: www.bpsd.se (nytt fönster)
Sökning pågår