Exemplet Carl

Carl är i medelsvår demensfas. Han bor på ett gruppboende då familjen inte längre klarar av att sköta honom dygnet runt.

Carl vandrar ofta runt på avdelningen. En dag ser han en glasskål som står högt upp i ett skåp. I den ligger något i glada färger. ”Det måste vara godsaker som någon ställt så högt upp”, tänker han. Han ställer sig på tå, tar några färgglada föremål och stoppar dem i munnen. Han tuggar på dem utan att verka illa berörd. Han tycks inte känna att det inte smakar sött eller att det han tuggar på är hårda snäckskal.

Carl har tänkt helt logiskt och försökt tolka situationen. Han känner inte igen snäckskalen som snäckskal (synagnosi). När han tar i dem känner han inte att det är hårda snäckskal (känselagnosi). Han känner inte heller att de inte smakar sött utan kallt och lite salt ( smakagnosi), Han tycks heller inte märka att det hårda skalet har fått honom att skada sig i munnen ( känselagnosi).

Detta är ett exempel på hur agnosi kan te sig och hur viktigt det är att det inte finns föremål som den sjuke kan misstolka och skada sig på.

Senast uppdaterad 18 september 2008 - 12:24 © Svenskt Demenscentrum

 


Agnosi = nedsatt förmåga att tolka sinnesintryck

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår