Minne

Glömska är nog det som folk i allmänhet mest förknippar med demens. Minnesproblem tillhör också de symptom som visar sig allra först. Men det finns olika minnessystem och vissa försämras snabbare än andra.


Inlärningen påverkas ofta först

I hjärnans tinninglober sitter hippocampus som används för att bilda nya minnen. När en person med demens har glömt bort att hon ätit lunch för en timme sedan beror det på att just hippocampus skadats – vid Alzheimers sjukdom sker detta i ett tidigt skede.

Samma person som glömt bort sin lunch kan istället berätta målande om bröllopsresan till Frankrike för 50 år sedan. I båda fallen söker man information i det episodiska minnet, hjärnans lagerutrymme för episoder och händelser man själv varit involverad i. Men eftersom demenssjukdomen först drabbar förmågan att bilda nya minnen är det främst händelser från och med insjuknandet som den sjuke glömmer bort – det episodiska minneslagret fylls ju inte längre på.

Vid medelsvår demens försämras episodiska minnet ytterligare. Den sjuke har allt svårare att plocka fram även gamla minnen. Minnesbilder från tiden då personen var 20–30 år brukar leva kvar längst.


Ledtrådar stöttar kunskapsminnet

Medan det episodiska minnet drabbas tidigt klarar sig andra minnessystem bättre. Korttidsminnet, medvetandet, försämras ofta senare i demensutvecklingen. Även det semantiska minnet fungerar länge ganska bra. Det är ett slags kunksapsminne som används för att komma ihåg namnet på veckans dagar, Sveriges huvudstad och var besticken ska ligga på matbordet.

Bristerna i det semantiska minnet kan länge kompenseras med lite hjälp från omgivningen. En enkel ledtråd, som att peka på gaffeln när bordet dukas, kan göra att den sjuke hamnar på rätt spår och klarar av att utföra en syssla. Längre fram i demensutvecklingen sker en mer uttalad försämring av både korttidsminnet och det semantiska minnet.


Lugn och ro befrämjar minnet

En anhörigvårdare berättade som sin demensjuke make: ”Det är som han bara vill komma ihåg ibland”. Förklaringen kan handla om miljön. Förmågan att lära in och återkalla minnen är större om det råder lugn och ro, om den sjuke är utvilad och inte känner sig pressad. Hjärnskadan sätter en absolut gräns för minnesförmågan men med olika hjälpmedel och kunskap om hur minnet fungerar kan anhöriga och vårdpersonal vara ett viktigt stöd för den drabbade.


 

Senast uppdaterad 23 april 2013 - 11:41 © Svenskt Demenscentrum

 


I hjärnans hippocampus (röda områden) bildas nya minnen. Foto: Wikipedia

 

 

 

 


 

 

 

Episodiskt minne Händelseminnet. Används när du kommer ihåg situationer du själv varit involverad i, t ex frukosten i morse eller bröllopsresan.

 

 

Korttidsminne Medvetandet. Används när du bearbetar intryck och lär in.

 

 

Semantiskt minne Kunskapsminnet. Används för att plocka fram allmänna kunskaper, t ex att Stockholm är Sveriges huvudstad.

 

 

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår