Tio vanliga frågor om demens

1. Vad är det för skillnad på demens och Alzheimers sjukdom? Demens är ett syndrom som påverkar olika kognitiva (intellektuella) funktioner till följd av skador eller sjukdomar i hjärnan. Det finns ett hundratal orsaker till demens. Den vanligaste är Alzheimers sjukdom som står för mer än 60 procent av samtliga demensfall.

2. Är det bara äldre som drabbas av demens? Nej, även personer under 65 år kan utveckla demens. I Sverige är närmare 10 000 personer som är  yngre än 65 år drabbade. De allra flesta av dem är 60–64 år.

3. Går det att bota en demenssjukdom? Nej, idag saknas botande behandling men det finns symptomlindrande mediciner för vissa demenssjukdomar. Det finns också mycket kunskap om hur vanliga symptom kan lindras.

4. Kan man skydda sig mot demenssjukdomar genom att lösa korsord och spela sudoku? Det finns ett ganska starkt vetenskapligt stöd för att regelbunden "hjärngymnastik" är av godo för att hålla hjärnceller igång. Men det är ingen garanti för att inte drabbas av demens.

5. Kan jag testa mig för att se om jag riskerar att drabbas av demens? I dagsläget finns inga tillförlitliga enkla tester och inte heller någon botande behandling. Däremot är det viktigt att uppsöka läkare om man oroar sig över symptom som man inte känner igen.

6. Är demenssjukdomar ärftliga? Ja, till en viss del. Den näst största risken att drabbas är att demens har funnits inom familj och släkt. Den största riskfaktorn är hög ålder.

7. Finns det bromsmediciner mot Alzheimers sjukdom? Nej, tyvärr finns ännu ingen botande behandling eller medicin som kan stoppa utvecklingen av alzheimer. Däremot finns symptomlindrande läkemedel som i många fall har god effekt i början av sjukdomsförloppet.

8. Kan demens förväxlas med andra sjukdomar? Depression, förvirring och en del andra tillstånd kan ge demensliknande symptom. För många av dem finns botande behandling. Därför är det viktigt att snarast söka läkare när man inte fungerar som tidigare.

9. Kan alkohol leda till demens? En omfattande alkoholkonsumtion under en längre tid kan leda till alkoholdemens.

10. Vad ska jag göra när min farmor, som bor själv och som jag tror har demens, vägrar gå till doktorn? Jag är rädd för att något ska hända. Kontakta vårdcentralen där hon bor och be att få tala med en distriktssköterska. Berätta om din oro och vad du misstänker. I många kommuner finns demenssjuksköterskor som du också kan ringa. Sök kontaktuppgifter via kommunens växel.

Senast uppdaterad 15 november 2018 - 16:03 © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår