Jag gick hem från läkaren med pappa i ena handen och alzheimerdiagnosen i den andra. Jag tänkte: "Hur ska jag få detta att gå ihop, praktiskt, socialt, känslomässigt och ekonomiskt".
Orden yttrades av en dotter, som efter läkarbesöket förstod att tiden framöver skulle bli annorlunda. Ett stort omsorgsansvar för pappan skulle falla på hennes axlar. Tillsammans skulle de möta en ny vardag.
Kanske många anhöriga till personer som fått en demensdiagnos har haft liknande känslor och funderingar. Demenssjukdomar förändrar livet inte bara för den som är sjuk utan även för de anhöriga.
Man har säkert fått information av läkaren i samband med diagnosen och fått svar på en del frågor. Men i det tillstånd man befinner sig, när man förstår att livet inte kommer att bli som tidigare, är det inte ovanligt att informationen och de svar man fått glöms bort. Dessutom många nya frågor och funderingar tillkommer dessutom. Vart ska jag då vända mig?
Det viktigt att man i samband med diagnosen får en kontaktperson i sin hemkommun. Det kan vara en demenssjuksköterska eller en anhörigkonsulent. I många kommuner finns även demensteam. Det ger trygghet att veta vart man kan vända sig med alla funderingar.
Sökning pågår