En strimma hopp trots avbrutna vaccinationsförsök

Två avbrutna vaccinationsförsök har åter grusat förhoppningar om nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Men misslyckandena döljer samband som ger fog för viss optimism. Det anser professor Kaj Blennow.

bild på vaccinDet fanns stora förväntningar på både bapineuzumab och solaneuzumab, två antikroppar utvecklade för att stoppa eller åtminstone bromsa Alzheimers sjukdom. Hoppfulla signaler kom från tidigare försök men när antikropparna testades i stor skala i så kallade Fas III prövningar, på ett betydligt större antal patienter, visade sig ingen av dem hålla måttet.

 I början av augusti meddelade läkemedelsbolaget Pfizer att fas III-studien med bapineuzumab hade avbrutits. Några veckor lämnade Eli Lilly samma besked beträffande solaneuzumab.

Att tackla Alzheimers sjukdom med antikroppar mot ”giftiga” former av äggviteämnet betaamyloid – immunterapi – betraktas som det hetaste fältet inom demensforskningen. I takt med att framgångarna uteblivit har dock fler börjat ifrågasatta detta forskningsspår, en uppfattning som säkert får näring av sensommarens två avbrutna vaccinationsförsök. Men Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, tycker det är fel att se de avbrutna studierna som ett bakslag för immunterapin, även om de högst ställda förväntningarna inte infriades.

 – När det gäller solaneuzumab handlade det om två olika studier på personer med mild till medelsvår demens. Ingen av dem visade på något samband mellan vaccin och kognitiva funktioner. Men om man slog ihop data från de båda studierna kunde man se att patienter med mild demens försämrades långsammare.

 Kaj Blennow ser sambandet som något hoppfullt och menar att det också ligger i linje med en etablerad uppfattning inom forskarvärlden. Antikroppar mot alzheimer måste sannolikt sättas in mycket tidigt i sjukdomsförloppet, redan när de allra första minnessvårigheterna visar sig. När demenssjukdomen pågått länge är de också svårare att avläsa effekterna av ett vaccin.

 – Sedan måste vi kanske pröva att behandla patienterna längre än 18 månader, som har varit tidsperioden i dessa studier. Jämför med andra sjukdomar. För den som har haft två eller tre hjärtinfarkter räcker det ju inte med att högt blodtryck och kolesterol behandlas i endast ett och ett halvår, säger Kaj Blennow.

Kaj Blennow efterlyser därför vaccinationsförsök som pågår längre, kanske 3–4 år, och görs på ”mindre sjuka” patienter. Alzheimer sjukdom har ett utdraget förlopp. De typiska hjärnförändringarna uppstår långt innan patienten blir glömsk och får svårt att orientera sig. Idag finns ett antal biomarkörer, bl a olika substanser i ryggmärgsvätskan, som med 85 – 90 procent säkerhet kan avslöja om en person med endast lätta minnessvårigheter kommer att utveckla alzheimer. Det är denna grupp som Kaj Blennow vill pröva nya läkemedel på.

 – Sådana vaccinationsförsök blir givetvis mer tidskrävande och betydligt dyrare. Men frågan är om det finns något alternativ.

Enligt Alzheimer Research Forum kommer Eli Lilly fortsätta försöken med solaneuzumab. Deltagarna kommer att få vaccinet en gång i månaden i ytterligare 100 veckor. Resultat väntas till sommaren 2014.

Magnus Westlander

Publicerad 2012-09-11
Senast uppdaterad 11 september 2012 - 13:39Newspage © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår