Kostnader för demensvård – en investering

När demensvård tas upp brukar de stora kostnaderna nämnas. Mindre ofta används begreppet investering och hur pengarna ska användas på bästa möjliga sätt för personer med demenssjukdom. Erik Jedenius utvecklar resonemanget i senaste numret av Äldre i Centrum.

Erik Jedenius är doktorand vid Karolinska Institutet och studerar bland annat effekter på demensvården när sam­arbetet fungerar mellan huvudmännen. I en artikel i tidskriften Äldre i Centrum, nr 1/2010, tar han upp samarbetet mellan landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun som ett lyckat hälsoekonomiskt exempel.

Demensprogrammet i Kalmar började utvecklas för 12 år sedan. Idag ligger det i stort sett i fas med de nya preliminära nationella riktlinjerna som väntas till sommaren, skriver Erik Jedenius. Det innebär att demensvården har gemensamma mål (mellan huvudmännen) och ett tydligt definierat ansvar om "vem som ska göra vad". Tidig diagnos och utbildning till både personal och anhöriga är andra hörnstenar.

Demensprogrammet infördes utan att ytterligare resurser tillfördes. Under de första tre åren sjönk antalet äldre som sökte akuten på Kalmar lasarett med 15 procent. Detta har varit konstant sedan dess, med en viss ökning de senaste två åren. Idag finns i stort sett ingen kö till särskilt boende och flyttningar är oftast planerade i god tid. 

 

Publicerad 2010-03-15
Senast uppdaterad 17 december 2010 - 10:05Newspage © Svenskt Demenscentrum

 

 


 bild på omslag

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår