Språket, möjligheten att formulera sig och förstå, påverkas i högsta grad av demenssjukdom. Detta är ett väl känt faktum som dock inte uppmärksammas tillräckligt i omvårdnaden anser Camilla Lindholm, docent och universitetslektor i svenska språket vid Helsingfors universitet.
– På vårdutbildningar talas om vikten av att kommunicera och bemöta demenssjuka personer med respekt – och detta är ju absolut viktigt. Men om själva språket sägs nästan ingenting.
Detta har fått Camilla Lindholm att skriva en bok i ämnet: När orden fattas oss – om demens, språk och kommunikation (Liber). Boken bygger i stora delar på hennes forskning som hon populariserat för att nå ut till en bredare publik. Camilla Lindholm vill ge studenter, vårdpersonal och närstående kunskaper i hur språket påverkas av demenssjukdom och konkreta verktyg för att underlätta kommunikationen.
Hennes studier visar bland annat att personer med demens har svårt att tolka alternativfrågor, något som kan leda till missförstånd. ”Vill du ha soppa eller kyckling?” Personen svarar det senare, ”kyckling”, kanske för att vara till lags men utan att egentligen mena det.
– Om möjligt kan man hjälp personen genom minnesstöd. Kan man visa en tallrik med soppa respektive kyckling när frågan ställs blir den lättare att förstå, säger Camilla Lindholm.
Hon påpekar att korta och enkla meningar alltid är att föredra framför långa och invecklade. Viktig är också att tala lugnt och försäkra sig om att man har personens uppmärksamhet innan ett samtal inleds.
– Det kan man göra genom att först söka ögonkontakt och tilltala personen ”Elsa” eller vad han eller hon nu heter, säger Camilla Lindholm.
Störande ljud och distraherande aktiviteter bör minimeras. Det kan vara svårt för en demenssjuk person att följa med i ett samtal om det samtidigt pågår en diskussion bredvid.
Magnus Westlander