Väntan på utredning ofta alltför lång

Demenssjuksköterskorna måste ofta invänta demensutredningen innan vissa hjälpinsatser kan komma ifråga. Det är ett av problemen som medlemmarna i Stockholmsnätverket pekar på.

Demenssjuksköterskorna önskar att det fanns möjlighet att påbörja insatser i ett tidigare skede. Bestämmelser och tillämpning varierar mellan olika delar av Storstockholm men det är vanligt att en färdig demensutredning är ett krav för att kunna få vissa hjbild på stockholmsnätverkälp- och stödinsatser. I till exempel Värmdö krävs läkarintyg (demensdiagnos) för att få plats på dagvård och för boende på demensavdelning. I Vaxholm gäller detta alla riktade insatser, dagverksamhet och boende.

En demensutredning tar ofta lång tid och i många fall blir det för lång tid att vänta för den demenssjuke, menar demenssjuksköterskorna. En tydlig symptombild borde räcka för att kunna sätta in insatser som passar i det enskilda fallet.

Det här framkom vid ett möte med demenssjuksköterskornas nätverk i Stockholm och Svenskt Demenscentrum. I mötet tog deltagarna i nätverket upp vad de såg som problem och utvecklingsmöjligheter för huvudstadens demensvård.

En återkommande fråga var hur demenssjuksköterskorna ska få personal att ta till sig kunskaper och omsätta dem i praktiken. Erfarenheterna varierar men samtliga gav uttryck för att chefen måste finnas med som en stöttande part. Samtidigt diskuteras olika lärande former. En kommun arbetar med metodhandledning och tycker att detta ger god effekt i verksamheten.

Demenssjuksköterskorna anser vidare att deras kompetens inte används fullt ut. En gemensam uppfattning vara att demenssjuksköterskan borde sitta centralt i organisationen, underställd socialchefen eller äldreomsorgschefen.

Deltagarna poängterade att de måste skapa förutsättningar för personal att ge en god omsorg. Ofta tillsätter man inte vikarier vid sjukdom och man anser att det är för låg bemanning på demensboenden. Det behövs tid, positiva attityder och gott ledarskap. Här hänvisar man till Läkemedelsverket som i en skrivelse tar upp att det behövs tillräcklig personaltäthet vid bemötande av demenssjuka personer med beteendeförändringar och psykiatriska symptom (se högerspalt). Dessutom är äldre personer på sjukhem i dag multisjuka och kräver större, tidskrävande insatser.

Men demenssjuksköterskorna lyfte även fram positiva inslag. I dag finns ett större intresse för demensvården. Att vara demenssjuksköterska är i dag en uppskattad roll. Frivilligorganisationer och biståndshandläggare samarbetar med demenssjuksköterskan på olika sätt. Utredning av demenssjuka personer sker tidigare och anhöriga får ett bättre stöd än tidigare. De brukar ofta ge uttryck för att det är skönt att träffa någon som förstår sjukdomen.

Personalen är mer utbildad även om det finns men fortfarande förkommer att outbildade arbetar inom verksamheterna. Vissa kommuner har tagit bort titeln undersköterska och personal anställs som vårdbiträde trots utbildning och kompetens.

Nätverket ansåg även att demenssjuksköterskan borde få förskrivningsrätt för enkla kognitiva hjälpmedel, t ex orienteringshjälpmedel som ”kom ihåg klocka” och larm.

Ann-Christin Kärrman

 

 

 

Publicerad 2009-03-10
Senast uppdaterad 10 mars 2009 - 15:58Newspage © Svenskt Demenscentrum

 
 

Vad gör en demenssjuksköterska?

  • Utbildning av personal
    och anhöriga
  • Handleder personal
  • Leder studiecirklar
  • Konsultativ roll till biståndshandläggare, primärvårdsläkare, distriktssköterskor
  • Informerar om stödinsatser
    vid BPSD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läkemedelsverkets rekommendationer:

Se Fakta om demens/Läkemedel »

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår