Patient med demenssjukdom hos tandläkaren

Kommunikation

Kommunikationen försvåras av att jag som tandläkare har svårt att avgöra om svaren på mina frågor är relevanta. Att peka ut den tand som orsakar symptom kan vara svårt för den friska personen, men en person med demens kanske inte ens klagar över smärta i munnen. Han eller hon kan istället visa på annat sätt att något i kroppen är störande. Ibland yttrar det sig som aggressivitet och en annan gång som försämrad matlust eller minskad lust att umgås med andra människor.

Kooperation

Kooperationen, såväl i behandlingsstolen, som när det gäller egenvården kan brista. När patienten själv har förlorat insikten om vad som är bäst för henne/honom måste någon annan ta över ansvaret. Samtidigt är det viktigt i all vård, att vi inte kränker våra patienters integritet. När vi närmar oss en person med demenssjukdom blir gränserna allt svårare att dra. Här ställs stora krav på etiska överväganden med respekt för viljan hos en individ med försämrad autonomi.

– Kan vi tvinga någon att laga en tand? Naturligtvis inte! Vår uppgift är att lindra symptom om all annan behandling är omöjlig.

Målet

Målet för tandvården är ett resultat av odontologiska överväganden ställda mot patientens önskemål och förmåga, med samtidig hänsyn taget till medicinska realiteter och ekonomi. Ofta kan inte en demenssjuk klara sin dagliga hygien inklusive tandrengöring på egen hand. Den optimala tandvården, som är en självklar rättighet för den friska personen, är inte ens önskvärd för den som inte orkar sitta i tandläkarstolen och framför allt aldrig kommer att kunna sköta sin dagliga munhygien själv.

Behandling

Behandlingen på tandklinik går ofta förvånansvärt bra, eftersom de flesta vuxna under en lång följd av år repeterat ett tandvårdsbeteende på klinik hos tandläkare eller tandhygienist. Däremot kan tand- och munvård i hemmet stöta på motstånd, när make/maka eller vårdpersonal erbjuder sig att hjälpa till. Den vardagliga munvården uppfattas hos de flesta av oss som mycket privat och ett intrång innanför läpparna är ett stort steg innanför det som vi värnar om som mest personligt.

Med diagnosen demenssjukdom följer ofta en biståndsbedömning som möjliggör en rätt att få sin nödvändiga tand-och munvård utförd mot sjukvårdsavgift. 

  

Christina Unosson

 

 


 

Senast uppdaterad 18 juni 2015 - 15:31 © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår