Att ta glädjen på allvar

När musik används som en medveten psykosocial omvårdnadsinsats i demensvården kan välbefinnandet öka både hos de äldre och deras vårdgivare. Det visar projektet Musik som omvårdnad på demensboende. 

Camilla bor på ett demensboende. Hon har svårt att röra sig och behöver hjälp med tvätt, påklädning och att komma ur sängen. Det där är besvärliga stunder, både för henne och för personalen. Camilla brukar spjärna emot och nypas. Vårdpersonalen lider med henne men måste göra sitt jobb. Situationen känns igen av de flesta som arbetar i demensvården.

När det visar sig att Camilla älskar Frank Sinatra och Edvard Persson, får hon en cd-spelare på sitt rum och en cd med sin egen favoritmusik på. Personalen instrueras att börja varje dag med att sätta på musiken en stund före morgontoaletten.

Situationen blir helt förändrad. Camilla lyser upp, sjunger med i sångerna som klingar från cd-spelaren, och skrattar. Hennes kropp följer villigt med i det personalen gör, utan att hon ens tänker på det. Personalen är lättad – och förvånad.

– Det funkar varje gång!


Att musik kan öka livsglädjen och välbefinnandet hos personer med demens är ett väl känt faktum, som fått stöd i en lång rad forskningsstudier. Gång på gång gör personal och anhöriga erfarenheten att musik underlättar kontakt, väcker minnen och skapar glädje och gemenskap.

Ändå sker inte användandet av musik i svensk demensvård på något systematiserat, evidensbaserat sätt. Musik används som ”aktivitet” snarare än vårdåtgärd, och utgår ofta från en allmän uppfattning om att ”musik är bra för de äldre” snarare än från forskning.

Under 2012-2014 pågick projektet Musik som omvårdnad på demensboende på FoU Seniorium (numera Nordost). Projektet fick ekonomiskt stöd av Kulturrådet inom ramen för förra regeringens satsning Kultur för äldre. Syftet var att utveckla en arbetsmodell för hur vårdpersonal kan använda musik som verktyg i sitt dagliga arbete.


En musikterapeut samarbetade med personal och äldre på tre
demensboenden, i linje med arbetsmodeller som finns i bl a Norge, Danmark och Nederländerna. Personalen utbildades både i att använda sina egna röster – sjunga, tralla och nynna i olika situationer för att skapa trygghet och kontakt – och att välja inspelad musik på ett personcentrerat, medvetet sätt.

– Jag blev förvånad över hur mycket man kan göra med musiken. Musik är inget främmande men vi har inte använt den på det sättet tidigare, säger en undersköterska.

De fick också lära sig att göra kartläggningar för att hitta rätt musik till rätt person vid rätt tillfälle. Använd så kan musik väcka och bevara livsberättelsen, helt i linje med Socialstyrelsens riktlinjer.  Genom att få höra musik som betyder något speciellt för individen, kan hon få hjälp att komma i kontakt med vem hon är.

Projektet visade att det finns mycket som vårdpersonal kan göra med musik även om de inte är speciellt musikaliskt tränade, men att de behöver utbildning och stöd för att komma igång. Eftersom de oftast inte är anställda för sina musikaliska begåvningar är det långt ifrån självklart för dem att t ex använda sång som vårdåtgärd. Det utmanar såväl deras uppfattning om vad arbetet innebär, som deras osäkerhet i förhållande till att utöva musik.

– Man kanske tänker att ’jag passar inte för det här’, man känner sig som en träpinne, man har inget att tillföra, vet inte hur man gör…, säger en undersköterska.

Flera i personalen kände sig också hindrade av att inte kunna svenska sånger. Några vågade ändå pröva och upptäckte då ofta till sin förvåning att det fungerade. De upplevde också att de fick en större trygghet med varandra i personalgruppen, vilket ökade trivseln på jobbet.

I mycket av den kurslitteratur som används på vårdutbildningar nämns numera musikens hälsobringande effekter. Utifrån resultaten i projektet kan konstateras, att om musik ska få någon mer substantiell roll som vårdåtgärd i demensvården, behöver personalen utbildning i hur de ska gå tillväga. 

Katarina Lindblad, Musikterapeut fil mag och projektledare
för Musik som omvårdnad på demensboende

 

FoU-rapporten Musik som omvårdnad på demensboende finns att ladda ned på www.founordost.se ». Under 2016 lanserar Svenskt Demenscentrum en webbutbildning som är baserad på projektet.

 

Senast uppdaterad 28 oktober 2015 - 16:30 © Svenskt Demenscentrum

  

Katarina Linblad
Katarina Lindblad, musikterapeut och projektledare.

Svenskt Demenscentrum, Gävlegatan 16, 113 30 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår