Beteendemässiga symptom

Ändlösa vandringar fram och tillbaka i rummet eller flytta runt saker så att man sedan inte hittar dem – detta är exempel på vanliga beteendemässiga symptom vid medelsvår demens.

Vandra

En del tycks aldrig kunna komma till ro utan bara går och går. Att stoppa vandraren är oftast omöjligt och heller inte nödvändigt. Det är bra för musklerna och cirkulationen att röra sig, så länge man beaktar säkerhetsaspekterna. Risken att gå vilse eller att falla ökar. Bra skor är därför viktigt. Även en höftskyddsbyxa kan vara på sin plats. Den förstärker den känsliga lårbenshalsen som är sårbar vid fall. Vandraren, som gör av med mycket kalorier, behöver få i sig tillräckligt med mat under dagen. Flera mindre mål och mellanmål rekommenderas.
 

Plocka

En del personer med demenssjukdom börjar plocka saker och tar med dem för att sedan glömma dem någon annanstans. Detta kan väcka både den sjukes och omgivningens irritation eftersom saker ideligen kommer bort. Det finns sätt att få utlopp för sin plockighet som inte ställer till det. En demenssjuk kvinna hade under sitt liv varit väldigt intresserad av smycken. Hennes make lade nu billiga bijouterier  – sådana som inte kan sättas i halsen  – på en bricka och gav till sin hustru. Vid ett bord satt hon sedan lugnt sitta och plockade med sina "nya" smycken. Sådana enkla lösningar fungerar ofta bra mer än en gång eftersom den demenssjuke ofta glömmer bort de han nyss gjorde.
 

Upprepa

Vissa personer upprepar vissa beteenden gång på gång. En del öppnar och stänger dörrar om och om igen. Det kan väcka irritation om det blir högljudda smällar. Om den demenssjuke tycks finna en mening i detta kan man helt enkelt ljudskydda dörren med mjuka lister eller försöka hitta andra ljuddämpande lösningar. Tillrättavisningar fungerar sällan. Om ett beteende bör brytas så gäller det att hitta på något som milt kan avleda.


Ropa och skrika

Ett av de svåraste symptomen att komma tillrätta med är rop- och skrikbeteenden. Här krävs att man snabbt försöker förstå de bakomliggande orsakerna. Har den sjuka ont eller ångest? Känner hon sig övergiven eller är det något i miljön som inte är bra? Ibland kan rop och skrik bero på mindre epileptiska anfall som triggats igång i hjärnan av skadorna. Vid rop- eller skrikbeteende bör vårpersonalen lägga upp en plan. Ofta får man pröva olika typer av omvårdnadsstrategier och läkemedel.

Senast uppdaterad 23 april 2013 - 12:48 © Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår