Nytt om forskning
Blodprov kan fungera som snabbtest
Ny forskning visar att blodprov kan få en större roll i alzheimerdiagnostiken. En ny analysmetod kan bli användbar, särskilt i samband med läkemedelsprövningar.
Blodprov används redan i demensutredningar men då för att utesluta bristtillstånd och andra sjukdomar som kan ge demensliknande symptom. Försök att med blodanalys upptäcka hjärnförändringar som tyder på demenssjukdom har däremot misslyckats. Men nu har forskare vid Washington University School of Medicine möjligen kommit en bit på väg.
Deras nya metod för blodanalys presenterade på sommarens stora alzheimerkonferensen (AAIC) i London. I Alzforums nyhetsbrev beskrivs den som den absolut största nyheten på konferensen. Forskarna har använt sig av så kallad spektrometri för att avläsa nivåerna av beta-amyloid, det ämne som bildar de typiska placken i en alzheimersjuk hjärna.
Metoden är långtifrån lika tillförlitlig jämfört med de som redan används. Med "hjärnkamera" (PET) och biomarkörer i ryggvätska (likvor) kan alzheimerförändringar i hjärnan avslöjas redan innan symptomen uppträder. Det låga priset talar ändå för att blodanalys kan få en viktig roll i framtiden tror forskarna bakom studien.
Spektrometrin visar sig nämligen vara rätt tillförlitligt för negativa resultat, det vill säga när analysen visar obetydliga nivåer av beta-amyloid. Blodprovet skulle därför, enligt forskarna, kunna användas som ett snabbtest för en första gallring av deltagare till exempelvis en läkemedelsprövning. Priset för blodanalysen lär uppgå till endast en tiondel av en undersökning med PET-kamera. Vid läkemedelsprövningar behövs tusentals deltagare så här finns både pengar och tid att spara.
Läs artikel i Alzforum (nytt fönster)
Blodprov används redan i demensutredningar men då för att utesluta bristtillstånd och andra sjukdomar som kan ge demensliknande symptom. Försök att med blodanalys upptäcka hjärnförändringar som tyder på demenssjukdom har däremot misslyckats. Men nu har forskare vid Washington University School of Medicine möjligen kommit en bit på väg.
Deras nya metod för blodanalys presenterade på sommarens stora alzheimerkonferensen (AAIC) i London. I Alzforums nyhetsbrev beskrivs den som den absolut största nyheten på konferensen. Forskarna har använt sig av så kallad spektrometri för att avläsa nivåerna av beta-amyloid, det ämne som bildar de typiska placken i en alzheimersjuk hjärna.
Metoden är långtifrån lika tillförlitlig jämfört med de som redan används. Med "hjärnkamera" (PET) och biomarkörer i ryggvätska (likvor) kan alzheimerförändringar i hjärnan avslöjas redan innan symptomen uppträder. Det låga priset talar ändå för att blodanalys kan få en viktig roll i framtiden tror forskarna bakom studien.
Spektrometrin visar sig nämligen vara rätt tillförlitligt för negativa resultat, det vill säga när analysen visar obetydliga nivåer av beta-amyloid. Blodprovet skulle därför, enligt forskarna, kunna användas som ett snabbtest för en första gallring av deltagare till exempelvis en läkemedelsprövning. Priset för blodanalysen lär uppgå till endast en tiondel av en undersökning med PET-kamera. Vid läkemedelsprövningar behövs tusentals deltagare så här finns både pengar och tid att spara.
Läs artikel i Alzforum (nytt fönster)
Demenssjukdom minskar bland 85-åringar
Demenssjukdom har blivit mindre vanligt bland 85-åringar. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet. Högre utbildningsnivå och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdom nämns som möjliga förklaringar.
Resultaten baseras på data från H70-studien som har följt olika åldergruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet. I den aktuella studien jämförs förekomsten av demenssjukdom hos 571 85-åringar från 2008 med den hos 494 personer i samma ålder 1976. Skillnaden är tydlig. Andelen med demenssjukdom har minskat från 30 till 22 procent.
Minskningen är mest tydlig när det gäller vaskulär demens som efter Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den orsakas av hjärnskador efter bland annat stroke. Professor Ingmar Skoog, forskningsledare för H70-studien, tror att bättre behandling av stroke och högt blodtryck, som är en riskfaktor för stroke, kan vara ett par förklaringar till minskningen av vaskulär demens.
Senare generationer har generellt sett bättre utbildning än tidigare, något som sannolikt också haft en betydelse för den positiva utvecklingen. Forsknig har visat att hög utbildningsnivå har en skyddande effekt mot demens.
– Det beror antagligen på att de med högre utbildning har tränat upp hjärnan, så man har en större reserv att ta till utifall man insjuknar eller får en stroke. Något man gör under de första 25 åren i livet får alltså betydelse för huruvida man får demens sextio år senare, säger Ingmar Skoog till Dagens Medicin.
Göteborgsstudien, som publiceras i Scientific Reports, är bara en i raden på senare år som kommit fram till liknande resultat. Andelen med demenssjukdom i de högre åldersgrupperna tycks minska något. Antalet personer som insjuknar blir ändå allt fler eftersom medellivslängden fortsätter att öka, både i Sverige och i de flesta andra länder.
Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined
22 years apart: the influence of education and stroke.
Läs artikeln i Scientific Reports (nytt fönster)
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Resultaten baseras på data från H70-studien som har följt olika åldergruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet. I den aktuella studien jämförs förekomsten av demenssjukdom hos 571 85-åringar från 2008 med den hos 494 personer i samma ålder 1976. Skillnaden är tydlig. Andelen med demenssjukdom har minskat från 30 till 22 procent.
Minskningen är mest tydlig när det gäller vaskulär demens som efter Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den orsakas av hjärnskador efter bland annat stroke. Professor Ingmar Skoog, forskningsledare för H70-studien, tror att bättre behandling av stroke och högt blodtryck, som är en riskfaktor för stroke, kan vara ett par förklaringar till minskningen av vaskulär demens.
Senare generationer har generellt sett bättre utbildning än tidigare, något som sannolikt också haft en betydelse för den positiva utvecklingen. Forsknig har visat att hög utbildningsnivå har en skyddande effekt mot demens.
– Det beror antagligen på att de med högre utbildning har tränat upp hjärnan, så man har en större reserv att ta till utifall man insjuknar eller får en stroke. Något man gör under de första 25 åren i livet får alltså betydelse för huruvida man får demens sextio år senare, säger Ingmar Skoog till Dagens Medicin.
Göteborgsstudien, som publiceras i Scientific Reports, är bara en i raden på senare år som kommit fram till liknande resultat. Andelen med demenssjukdom i de högre åldersgrupperna tycks minska något. Antalet personer som insjuknar blir ändå allt fler eftersom medellivslängden fortsätter att öka, både i Sverige och i de flesta andra länder.
Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined
22 years apart: the influence of education and stroke.
Läs artikeln i Scientific Reports (nytt fönster)
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Sämre munhälsa efter demensdiagnos
En demensdiagnos leder ofta till glesare kontakt med tandvården med sämre munhälsa som följd. Det visar forskning från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Studien omfattar drygt 58 000 personer som är registrerade i Svenska Demensregistret (SveDem) och Tandhälsoregistret. Deras munhälsa och tandvårdsbesök har undersökts, både före och efter demensdiagnosen ställts.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Forskarna kunde även konstatera att försämrad kognitiv förmåga – mätt som låg MMSE-poäng – ökade risken för tandlossning, något som i sin tur kan leda till bland annat svårigheter att äta.
Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, tror att glesare tandläkarbesök beror på att patienten glömmer bort besöken eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården.
– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Till artikeln i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Studien omfattar drygt 58 000 personer som är registrerade i Svenska Demensregistret (SveDem) och Tandhälsoregistret. Deras munhälsa och tandvårdsbesök har undersökts, både före och efter demensdiagnosen ställts.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Forskarna kunde även konstatera att försämrad kognitiv förmåga – mätt som låg MMSE-poäng – ökade risken för tandlossning, något som i sin tur kan leda till bland annat svårigheter att äta.
Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, tror att glesare tandläkarbesök beror på att patienten glömmer bort besöken eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården.
– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Till artikeln i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Svenskdominerad rapport blev "hot stuff"
Fjolårets marsnummer av den ansedda tidskriften The Lancet Neurology handlade om hur kampen mot demenssjukdom bör bedrivas i framtiden. Denna publikation har nu rankats som "hot stuff" av den vetenskapliga sajten Web of Science. Det innebär att den tillhör de mest citerade publikationerna (0,1%) under de två senaste åren inom ämnesområdet neurovetenskap och beteende.
Lancetpublikationen togs fram av en expertkommission under ledning av professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power. Flera av nätverkets forskare deltog i kommisionens arbete.
– Vår artikel är heltäckande och visar att en samlad forskningssatsning inom alla delar av området är vår stora – och enda – möjlighet att möta denna ”tickande kostnadsbomb” och förbättra människors hälsa, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, på Swedish Brain Powers webb.
Mer info på Swedish Brain Powers webb
Lancetpublikationen togs fram av en expertkommission under ledning av professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power. Flera av nätverkets forskare deltog i kommisionens arbete.
– Vår artikel är heltäckande och visar att en samlad forskningssatsning inom alla delar av området är vår stora – och enda – möjlighet att möta denna ”tickande kostnadsbomb” och förbättra människors hälsa, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, på Swedish Brain Powers webb.
Mer info på Swedish Brain Powers webb
Alzheimerforskningen prövar cancermodell
En pool med lämpliga försökspersoner som snabbt kan rekryteras till kliniska studier. Det ska bli verklighet genom EU-finansierade EPAD, ett europeiskt samarbetsprojekt mellan industri och akademi med syfte att påskynda utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Målet är att samla cirka 4 000 personer i tidig sjukdomsfas och som ska kunna delta i olika läkemedelsprövningar samtidigt. Denna modell används redan inom cancerforskningen.
– Om man testar flera läkemedel mot samma "placeboarm" kan man snabbare identifiera de läkemedelskandidater som verkar lovande. Om flera visar bra resultat kan de även testas ihop. Liknande studiedesign har använts framgångsrikt inom läkemedelsutveckling mot till exempel bröstcancer, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till Läkemedelsvärlden.
Modellen bygger på att studiedeltagarna identifieras tidigt i sin sjukdom, redan innan de uppvisar några symtom. Identifieringen görs utifrån olika biomarkörer i bland annat ryggmärgsvätska. När de första studierna kan starta är inte klart.
– Det här är något helt nytt och det kommer att ta lite tid att bygga upp miljön och infrastrukturen. Dessutom måste de etiska frågorna med samtycke och så vidare hanteras på ett korrekt sätt, säger Miia Kivipelto.
Till Läkemedelsvärlden (nytt fönster)
Läs mer om EPAD
EU-satsning för att förebygga demens
Målet är att samla cirka 4 000 personer i tidig sjukdomsfas och som ska kunna delta i olika läkemedelsprövningar samtidigt. Denna modell används redan inom cancerforskningen.
– Om man testar flera läkemedel mot samma "placeboarm" kan man snabbare identifiera de läkemedelskandidater som verkar lovande. Om flera visar bra resultat kan de även testas ihop. Liknande studiedesign har använts framgångsrikt inom läkemedelsutveckling mot till exempel bröstcancer, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till Läkemedelsvärlden.
Modellen bygger på att studiedeltagarna identifieras tidigt i sin sjukdom, redan innan de uppvisar några symtom. Identifieringen görs utifrån olika biomarkörer i bland annat ryggmärgsvätska. När de första studierna kan starta är inte klart.
– Det här är något helt nytt och det kommer att ta lite tid att bygga upp miljön och infrastrukturen. Dessutom måste de etiska frågorna med samtycke och så vidare hanteras på ett korrekt sätt, säger Miia Kivipelto.
Till Läkemedelsvärlden (nytt fönster)
Läs mer om EPAD
EU-satsning för att förebygga demens
Världshälsoorganisationen lyfter demensfrågan
Världshälsoorganisationen WHO har enhälligt antagit en global demensplan. FN-organet uppmanar sina medlemsstater att snarast ta fram nationella demensstrategier.
Beslutet att anta "Global Plan of Action on the Public Helath Response to Dementia 2017–2025" togs enhälligt av WHO:s 194 medlemsstater vid ett möte i Geneve i slutet av maj. Det finns inga bindande förpliktelser i WHO:s plan som dock pekar på att den kraftiga ökningen av demenssjukdom globalt är en utmaning som måste ges hög prioritet av världens regeringar.
I dag finns drygt 47 miljoner personer med demenssjukdom i världen, ett antal som väntas öka till 75 miljoner år 2030. WHO formulerar ett antal områden som medlemsstaterna bör inrikta sig på. Det handlar bland annat om satsning på forskning och innovation, medvetenhet om sjukdomen, demensvänliga miljöer och stöd till anhöriga.
24 av WHO:s medlemsstater har redan antagit nationella demensstrategier. Till dem hör inte Sverige men ett förslag är på gång och ska presenteras i slutet av juni. Ansvarig utredare är Frida Nobel, Socialstyrelsen, som berättar om dess innehåll den 3 juli vid Svenskt Demenscentrums seminariepass under Almedalsveckan i Visby.
Till WHO:s webb (nytt fönster)
Beslutet att anta "Global Plan of Action on the Public Helath Response to Dementia 2017–2025" togs enhälligt av WHO:s 194 medlemsstater vid ett möte i Geneve i slutet av maj. Det finns inga bindande förpliktelser i WHO:s plan som dock pekar på att den kraftiga ökningen av demenssjukdom globalt är en utmaning som måste ges hög prioritet av världens regeringar.
I dag finns drygt 47 miljoner personer med demenssjukdom i världen, ett antal som väntas öka till 75 miljoner år 2030. WHO formulerar ett antal områden som medlemsstaterna bör inrikta sig på. Det handlar bland annat om satsning på forskning och innovation, medvetenhet om sjukdomen, demensvänliga miljöer och stöd till anhöriga.
24 av WHO:s medlemsstater har redan antagit nationella demensstrategier. Till dem hör inte Sverige men ett förslag är på gång och ska presenteras i slutet av juni. Ansvarig utredare är Frida Nobel, Socialstyrelsen, som berättar om dess innehåll den 3 juli vid Svenskt Demenscentrums seminariepass under Almedalsveckan i Visby.
Till WHO:s webb (nytt fönster)
Internationellt möte på Kungliga Slottet
I förra veckan arrangerades Dementia Forum X för andra gången. Kungliga Slottet öppnade portarna för ett drygt 100-tal inbjudna gäster från olika delar av världen.
Forskare, vårdutvecklare, politiker och representanter från läkemedelsindustrin diskuterade den globala utmaning som demenssjukdomarna utgör. Till arrangemanget hade Drottning Silvia även bjudit Drottning Sofia från Spanien. Svenskt Demenscentrum var på plats och tog bland annat upp de intiativ som pågår för ett mer demensvänligt samhälle.
Ladda ned pdf om Dementia Forum X (pdf, 20 sid)
Wilhelmina Hofffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar
om svenska initiativ för ett mer demensvänligt samhälle.
Forskare, vårdutvecklare, politiker och representanter från läkemedelsindustrin diskuterade den globala utmaning som demenssjukdomarna utgör. Till arrangemanget hade Drottning Silvia även bjudit Drottning Sofia från Spanien. Svenskt Demenscentrum var på plats och tog bland annat upp de intiativ som pågår för ett mer demensvänligt samhälle.
Ladda ned pdf om Dementia Forum X (pdf, 20 sid)
Wilhelmina Hofffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar
om svenska initiativ för ett mer demensvänligt samhälle.
Tau påverkar främst händelseminnet
Tau är ett protein som koppplas till Alzheimers sjukdom. När tau ansamlas i hjärnan påverkas främst det episodiska minnet (händelseminnet). Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.
Proteinet tau är sedan länge kopplat till alzheimer. Redan i ett tidigt skede av sjukdomen ansamlas tau inne i hjärncellerna. Det påverkar cellernas funktioner så att minnet försämras. Tau är därför av stort intresse för forskningen, i synnerhet när nya vaccinastionstester ska genomföras.
I en ny studie vid Karolinska Institutet har forskare mätt hur tau sprids i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den visar att både ansamlingen av tau och spridningshastigheten varierar påtagligt mellan olika individer.
– Vi såg också en stark koppling mellan ökad tau-ansamling i hjärnan och ett sämre episodiskt minne. Det skulle kunna vara en förklaring till att förloppet av Alzheimers sjukdom varierar så mycket mellan olika patienter. Däremot tycktes tau inte ha så stor betydelse för det globala generella minnet som bättre kan relateras till hjärnans energiomsättning, säger Agneta Nordberg, professor Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Agneta Nordberg har tillsammans med sin doktorand Konstantinos Chiotis använt PET-kamera – en teknik för att avbilda hjärnan – för att mäta spridning av tau, hjärncellernas energiomsättning och förekomsten av amyloida plack, den andra typiska hjärnförändringen vid Alzheimers sjukdom. De 16 patienterna sim ingicki studien hade riklig förekomst av amyloida plack i hjärnan. När det gäller tau fanns däremot en påtaglig variation mellan individerna, även med vilken hastighet tau-ansamlingen hade brett ut sig i hjärnan.
– Det har varit en internationell kamp om att kunna mäta tau-spridning och troligen är vi först. Ingen har tidigare rapporterat hur tau-ansamling sprids efter 17 månader i sjukdomsförloppet. Resultaten kan öka förståelsen av tau-ansamling i Alzheimers sjukdom, hjälpa den pågående forskningen om att mäta effekten av vacciner mot tau, men också möjliggöra tidig diagnostik, säger Agneta Nordberg.
Studien som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry har gjorts i samarbete med Uppsala Universitet där PET-undersökningarna har utförts.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Proteinet tau är sedan länge kopplat till alzheimer. Redan i ett tidigt skede av sjukdomen ansamlas tau inne i hjärncellerna. Det påverkar cellernas funktioner så att minnet försämras. Tau är därför av stort intresse för forskningen, i synnerhet när nya vaccinastionstester ska genomföras.
I en ny studie vid Karolinska Institutet har forskare mätt hur tau sprids i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den visar att både ansamlingen av tau och spridningshastigheten varierar påtagligt mellan olika individer.
– Vi såg också en stark koppling mellan ökad tau-ansamling i hjärnan och ett sämre episodiskt minne. Det skulle kunna vara en förklaring till att förloppet av Alzheimers sjukdom varierar så mycket mellan olika patienter. Däremot tycktes tau inte ha så stor betydelse för det globala generella minnet som bättre kan relateras till hjärnans energiomsättning, säger Agneta Nordberg, professor Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Agneta Nordberg har tillsammans med sin doktorand Konstantinos Chiotis använt PET-kamera – en teknik för att avbilda hjärnan – för att mäta spridning av tau, hjärncellernas energiomsättning och förekomsten av amyloida plack, den andra typiska hjärnförändringen vid Alzheimers sjukdom. De 16 patienterna sim ingicki studien hade riklig förekomst av amyloida plack i hjärnan. När det gäller tau fanns däremot en påtaglig variation mellan individerna, även med vilken hastighet tau-ansamlingen hade brett ut sig i hjärnan.
– Det har varit en internationell kamp om att kunna mäta tau-spridning och troligen är vi först. Ingen har tidigare rapporterat hur tau-ansamling sprids efter 17 månader i sjukdomsförloppet. Resultaten kan öka förståelsen av tau-ansamling i Alzheimers sjukdom, hjälpa den pågående forskningen om att mäta effekten av vacciner mot tau, men också möjliggöra tidig diagnostik, säger Agneta Nordberg.
Studien som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry har gjorts i samarbete med Uppsala Universitet där PET-undersökningarna har utförts.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Välmeriterad sjuksköterska får Silviahemmets stipendium
...
Fr.v. Claes Dinkelspiel, professor Maria Eriksdotter, Drottning Silvia,
docent Helle Wijk och Wilhelmina Hoffman, chef för Silviahemmet.
För första gången har Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium tilldelats en sjuksköterska. Den 22 mars tog docent Helle Wijk emot diplomet ur H.M. Drottningens hand vid en ceremoni under Silviahemmets stora inspirationsdag på Hotell Hilton i Stockholm. Stipendiet är på 50 000 kr.
Helle Wijk är doktor i medicinsk vetenskap, docent i omvårdnad och universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon får året stipendium "för sitt betydelsefulla arbete för kunskapsutvecklingen gällande intern miljö i vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom".
Hennes forskningsrön har i högsta grad haft en högst praktisk tillämpning ute i verksamheterna. Inte minst har hon ökat medvetenheten om färgval och kontrasters betydelse för en personcentrerad omvårdnad.
Förutom forskning har Helle Wijk utbildat och föreläst. Hon har gett ut en rad läroböcker för sjuksköterskor med särskild betoning på boendemiljöns utformning. Dessutom har hon varit delaktig i arbetet med de nationella riktlinjerna. Hon är även knuten till Svenskt Demenscentrum sedan 2008 då det bildades.
Vi som har förmånen att ha Helle Wijk som arbetskamrat gläds med henne åt den fina och välförtjänta utmärkelsen.
Fr.v. Claes Dinkelspiel, professor Maria Eriksdotter, Drottning Silvia,
docent Helle Wijk och Wilhelmina Hoffman, chef för Silviahemmet.
För första gången har Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium tilldelats en sjuksköterska. Den 22 mars tog docent Helle Wijk emot diplomet ur H.M. Drottningens hand vid en ceremoni under Silviahemmets stora inspirationsdag på Hotell Hilton i Stockholm. Stipendiet är på 50 000 kr.
Helle Wijk är doktor i medicinsk vetenskap, docent i omvårdnad och universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon får året stipendium "för sitt betydelsefulla arbete för kunskapsutvecklingen gällande intern miljö i vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom".
Hennes forskningsrön har i högsta grad haft en högst praktisk tillämpning ute i verksamheterna. Inte minst har hon ökat medvetenheten om färgval och kontrasters betydelse för en personcentrerad omvårdnad.
Förutom forskning har Helle Wijk utbildat och föreläst. Hon har gett ut en rad läroböcker för sjuksköterskor med särskild betoning på boendemiljöns utformning. Dessutom har hon varit delaktig i arbetet med de nationella riktlinjerna. Hon är även knuten till Svenskt Demenscentrum sedan 2008 då det bildades.
Vi som har förmånen att ha Helle Wijk som arbetskamrat gläds med henne åt den fina och välförtjänta utmärkelsen.
Demensvården bättre i tidigt sjukdomsförlopp
De flesta personer med demenssjukdom bor och vårdas i det egna hemmet. Vård- och omsorgskedjan samarbete och kommunikation fungerar ofta bra i tidigt sjukdomsförlopp men försämras i takt med patientens tillstånd.
Det visar Christina Bökberg, disktriktssjuksköterska och nybliven doktor i medicinsk vetenskap, som har undersökt hur den svenska demensvården fungerar i hemmiljön. Hennes avhandling ger stöd för att den formella vården bör komma in tidigare.
– De
t förbättrar sannolikt patienternas välbefinnande och hälsa, och minskar belastningen på anhöriga, säger hon i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Christina Bökberg påpekar att det finns vårdformer som inte används fullt ut, där tillgängligheten är större än användandet.
– Det kan bero på bristande information och motvilja mot att ha vårdpersonal i hemmet, men också en glädje i att som anhörig själv kunna vårda sin närstående – så länge det går, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Det visar Christina Bökberg, disktriktssjuksköterska och nybliven doktor i medicinsk vetenskap, som har undersökt hur den svenska demensvården fungerar i hemmiljön. Hennes avhandling ger stöd för att den formella vården bör komma in tidigare.
– Det förbättrar sannolikt patienternas välbefinnande och hälsa, och minskar belastningen på anhöriga, säger hon i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Christina Bökberg påpekar att det finns vårdformer som inte används fullt ut, där tillgängligheten är större än användandet.
– Det kan bero på bristande information och motvilja mot att ha vårdpersonal i hemmet, men också en glädje i att som anhörig själv kunna vårda sin närstående – så länge det går, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)